”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”
Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.
Det är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?
Rapporteringen om nedtystade våldtäktsanklagelser inom filmindustrin och ett tweet från en skådespelerska satte #metoo-bollen i rullning. Plötsligt fylldes sociala medier av kvinnor som skrev bara de två orden i sina statusrader. Me too. Jag också.
I Sverige blev uppmärksamheten särskilt stor. Över femtio olika upprop lanserades under olika hashtags. Först ut var de kvinnliga skådespelarna med #tystnadtagning. Sen följde sångare, jurister, läkare, politiker, byggnadsarbetare, ingenjörer och många andra. Även kvinnor inom fackförbunden skapade ett upprop med hashtagen #inteförhandlingsbart.
Men industriarbetarna fick inget eget upprop. Ändå uppger nästan 30 procent av alla kvinnor som deltog i en undersökning som IF Metall genomförde i vintras att de har upplevt sexuella trakasserier på sin arbetsplats det senaste året. Bland unga kvinnor svarar 60 procent ja på den frågan.
Samtidigt är det färre än tidigare som svarar att det finns en tystnadskultur om sexuella trakasserier, eller att det förekommer grova sexuella skämt och en rå jargong på arbetsplatsen. Fler verkar också ha en policy mot sexuella trakasserier.
Fackförbund som till exempel IF Metall har jobbat med att lyfta frågan, tagit fram interna rutiner och konkreta handledningar för medlemmar och förtroendevalda.
En kultur ändras inte för att man vill det ovanifrån. Vi är nyfikna på vad som har hänt på industrigolven sedan #metoo exploderade i oktober 2017. Är något annorlunda i dag? Eller inte? Och varför blev det aldrig något upprop?
Hör av er till oss och berätta!
Marie Edholm
reporter
me@da.se
Johanna Edström
reporter
je@da.se
Anna Julius
reporter
aj@da.se
Janna Ayres
debattredaktör
ja@da.se
