Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Läget på bruken Den svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. Det är bara en handfull av sextio arbets­platser som sladdar i högkonjunkturen.

Dagens Arbete har pratat med fackliga företrädare på 60 arbetsplatser i den svenska massa- och pappersindustrin. Nästan alla säger samma sak: Det går bra, riktigt bra. De senaste åren har varit rena jubelåren för många arbetsplatser.

Pappers ordförande på Bäckhammars bruk inom Nordic Paper, Per Gustavsson, säger exempelvis att bruket under 2016 drabbades av ”ett sådant pengaregn, att risken för arbetsskador i toppen var överhängande”.

Sen dess har det bara fortsatt. 2018 var pengaregnet av sådan art att det till och med stänkte på de anställda i form av en bonus på 10 000 kronor för det gångna året ”som var det bästa någonsin”.

Flera bruk har slagit produktionsrekord och extra bra har massabruken haft det. De har förvandlat massa till guld.

Särskilt Värö bruk inom Södra-koncernen, som tjänat in de dryga 4,2 miljarder som investerats i bruket på nolltid.

Och systerbruket i Mönsterås går som tåget – i positiv mening.

– Södra, SCA och Smurfit Kappa har alla runt 27–28 procents avkastning på sysselsatt kapital, konstaterar Pappers utredare Conny Nilsson.

Nyrekryteringen är ett ­jättestort problem inom hela branschen. I dag är det upp till varje bruk att lösa sina problem.

Conny Nilsson, Pappers utredare (bilden ovan).

Massabruken har dragit fördel av det höga priset på massa och att kronkursen dalat. Nu märks en liten nedgång i massapriserna. Om det är en tillfällig dipp återstår att se.
Massa, kartong och tissue. Det är ettan, tvåan och trean i lönsamhetsligan, enligt Conny Nilsson.

Men även på andra områden har det hänt saker.

– Fallet för tidningspapper har planat ut. Det troliga är att priset kommer att gå upp här, liksom på finpapper.

Men problem finns fortfarande. Och för Arc­tic Paper Grycksbo i synnerhet. Om 2016–2017 var ett par ”skitår”, så var 2018 ”All time low”, enligt ordförande Thomas Nilsson. Bruket gick cirka 100 miljoner kronor back och strax före jul kom beskedet att PM7:an, som gått på sextio procent, läggs ner.

Var finns de mest osäkra jobben för Pappers medlemmar?

Conny Nilsson funderar innan han svarar.

– Som alltid handlar det om att vara mest effektiv. Men om kronan skulle stärkas kommer detta att slå hårdare mot just producenter av tidningspapper och finpapper.

– På lite längre sikt finns det också en risk för ett överutbud på kartong. Samtidigt talar det mesta för att handeln över nätet ökar än mer.

Hur ser du på Kinas intåg i branschen? De fyra bruken inom Nordic Paper fick ju nyligen ägare långväga ifrån?

– Från vår sida har vi inte märkt av någon förändring i vare sig investeringsvilja eller att anställda skulle behandlas annorlunda.

Dagens Arbetes rundringning visar också att den generationsväxling, som många bruk är inne i – med stora pensionsavgångar framöver – blir en allt viktigare fråga.

– Nyrekryteringen är ett jättestort problem inom hela branschen. I dag är det upp till varje bruk att lösa sina problem.

– Man borde ta ett samlat grepp, både gällande grundutbildning och spetsutbildning. I den bästa av världar skulle det lösas nationellt, säger Conny Nilsson.

 SÅ ÄR DAGS­FORMEN PÅ BRUKEN

ABB

Figeholm: Bruket har haft en rejäl och långvarig svacka. I början av 2018 fick alla inhyrda gå hem. ”Ett tag var nästan hälften av personalen inhyrda. Det blev väldigt dyrt i längden”, säger ordförande Dennis Bäckman. Nu ser han en uppgång framför sig och att bruket går upp på fyrskift till hösten. Bruket säljer mycket till Kina. Ny ägare i japanska Hitachi som tagit över ”Power Grids”, där Figeholm ingår.

ABSORBEST

Kisa: Går jättebra. Har investerat mycket i att få maskinerna att gå snabbare. Liten arbetsplats med bra orderingång och ett ­efterfrågat produktsortiment.

ADITYA BIRLA DOMSJÖ

Domsjö: 2018 blev ett hyfsat år, men bruket levde inte riktigt upp till budget. Under 2019 ska man ha ett längre underhållsstopp i maj, då en ny brunmassatvätt ska installeras – en investering på cirka 160 miljoner kronor. Bruket står fortsatt tryggt på sina tre ben: dissolving, lignin och etanol. Ordförande Ronny Hellström berättar att han får många frågor om brukets eventuella storsatsning på en ny massalinje. ”Förstudien är gjord och ingen har ännu sagt nej. Nästa steg är att få till och starta en förprojektering. Där är vi ännu inte.”

AHLSTROM-MUNKSJÖ AB

Aspa:Efter produktionsrekorden 2015 och 2016 blev även 2017 ett bra år.  Under 2018 stördes produktionen av en massa krångel, konstaterar ordförande Robert Carlsson. ”Men bra priser på massa och en bra dollarkurs gjorde ändå 2018 till ett lysande år ekonomiskt.” I år kommer det att investeras cirka 50 miljoner i en helt ny balningslinje.

Billingsfors: Lämnar ett hyfsat 2018 bakom sig. Levde inte upp till produktionsmålet, men ekonomiskt föll allt väl ut. I år ligger allt fokus på sommarstoppet. Då ska pannbottnen i sodapannan bytas ut – en investering på 230 miljoner kronor. ”Ett jättearbete för vår del”, säger ordförande Jan Roger Wennersten, som ser ljust på de kommande åren.

Ahlstrom Munksjö Falun: Produktionen av filterpapper till laboratorier och vården är en lysande affär. Företaget – före detta Ahlstrom Munktell Grycksbo – ligger på Grycksbo bruks fabriksområde och gick så bra under 2018 att de 25 anställda fick ut maxbonus. ”Skulle vi på pappersbruket ha samma priser per ton, skulle vi vara rikaste bruket i Sverige”, säger ordförande Thomas Nilsson. 2019 ser ut att fortsätta lika bra.

Jönköping: Det mesta flyter på. ”Bruket går enligt budget”, säger ordförande Daniel Caisan. Ett bra 2018, med mycket investeringar i säkerhet, arbetstekniska förbättringar, en inkapsling av PM13 och en ny labblinje för att snabbare kunna mäta kvaliteten. ”Investeringar på totalt 20–30 miljoner, kanske mer”. Ett gott orderläge inför 2019. Bruket går upp på femskift = gott om arbete.

Ställdalen: Flera år av stabil och lönsam produktion. ”Vi kör för fullt på våra två maskiner”, säger ordförande Roland Ekeblad. ”Vi går lite upp och ner i skiftformerna beroende på snabba svängningar i orderstocken. För 2019 ser jag inga förändringar. Full täckning på maskinerna och fulla orderböcker, är det som gäller.”

ARCTIC PAPER

Grycksbo: Om 2016–2017 var ett par ”skitår”, blev 2018 ”All ­time low”, enligt ordförande Thomas Nilsson. Bruket gick ­cirka 100 miljoner back och strax före jul kom beskedet att PM7:an läggs ner. Samtidigt meddelades att 38 tjänster skulle bort, vilket senare blev till ett varsel för 25 personer. Av dessa var knappt tjugo pappersarbetare. ”Nu blir ingen uppsagd. De får gå hem med tolv månaders lön om de fyllt 61 år”, säger Thomas Nilsson. De två kvarvarande maskinerna klarar av det marknaden förhoppningsvis kan svälja. ”På senare tid har flera bruk som producerar samma sak som vi lagts ner i Österrike och Frankrike. Jag vill inte måla fan på ­väggen … men det går dåligt för oss. Marknaden för finpapper är inget vidare.”

Munkedal:2018 började bra men under andra halvåret råkade man ut för en rad produktionsstörningar. ”Massapriserna jagar oss. Vi har det alltid kämpigt i högkonjunkturer”, säger ordförande Jenny Jansson. 2019 har börjat med ett varsel. 30 tjänster ska bort – men det går troligtvis att lösa utan uppsägningar.

ATA TIMBER

Waggeryd Cell: ”2018 blev ett fruktansvärt bra år”, konstaterar nya ordföranden Ingemar Styf. ”Troligtvis är det bästa året i brukets historia. Allt fler har fått upp ögonen för att CTMP-massan är ett billigare alternativ till fibermassa.” För 2019 spås en mindre nedgång under första halvåret för att det sedan ska bära uppåt igen. En ny och större elkabel på gång.

BILLERUD KORSNÄS

Frövi: Bruket går ganska bra med svarta siffror, detta trots att man ännu inte fått upp farten och nått produktionsmålet på 550000 årston på nya kartongmaskinen. Frövi räknar med att de låga ytvikter man i dag producerar flyttas över till Gruvön, när de drar i gång sin nya maskin. ”Då kan vi rikta in produktionen på de kvaliteter vi är bra på”, säger ordförande Lars Karlsson.

Gruvön: Den nya kartongmaskinen, Gruvöns största nyinvestering någonsin (cirka 5,4 miljarder), är planerad att tas i bruk. I väntan på detta körde bruket sina vanliga maskiner med skapligt resultat, enligt ordförande Bo Knöös. Under 2019 räknar man att den nya maskinen ska producera 250 000 ton. ”Den ska vara uppe i produktion fullt ut 2023.” I början av 2018 lades ett varsel på 150 personer på grund av nyordningen på bruket. Nu blev det i slutändan bara en handfull som fick sluta – resten klarades hem genom äldreavgångar och att PM4:an körs ytterligare ett år.

Gävle: 2018 började knöligt med diverse produktionsstörningar. ”Sedan gick fabriken riktigt bra och vi slog produktionsrekord”, säger ordförande Kjell Olsson. Inför 2019 ser allt ljust ut. ”Vi rullar på med bra orderingång.”

Karlsborg: Efter två hyfsade år small det till ordentligt. ”2018 blev ett riktigt, riktigt bra år. Både sett till produktion och vinst”, säger ordförande Nicklas ­Johansson. ”Stjärnorna står rätt för oss.” 2019 har börjat skapligt, med småstörningar i produktionen, men i stort lunkar bruket på i den takt man ska. På önskelistan står en ny kokare att foga till de åtta man redan har.

Rockhammar: 2018 blev ett ”rätt så skapligt år”, enligt ordförande Daniel Fallqvist. Vissa intrimningsproblem på den nya massalinjen hängde kvar, men som helhet har det gått allt ­bättre. ”Vi körde nästan på budget och gör svarta siffror.” ­Framtidstron är hög på bruket och ”så länge Frövi vill ha vår massa”, kör man för fullt.

Skärblacka: 2018 var ett toppenår för bruket. ”Trots vedbrist och att vi byggt om. Vi har aldrig gått så bra och det ser ljust ut även framöver”, säger Marie Ohlsén ordförande. Med tanke på att de anställda fick full ­bonus för 2017 (20 000 kronor), lär de kunna se fram emot en extra slant även för 2018. Just nu fokuserar man på säkerhet och arbetsmiljö och satsar på att öka kvaliteten än mer.

DALS LÅNGED COATING (FD STENQVIST)

Dals Långed: Några goda år på raken. Det tyskägda bruket är det av koncernens tre svenska enheter som går bäst. Under kommande år gör man en hel del legoarbeten åt Ahlstrom-Munksjöägda Billingsfors, berättar ­ordförande Inge Larsson. Fyllda orderböcker och ljust år i sikte.

ESSITY

Lilla Edet: Bruket knäar under höga råvarupriser. De ekonomiska mellanåren radar upp sig och nu är det kostnadsbesparingar som gäller. Ordförande Jan Andersen ser ingen större ljusning under 2019 heller och de nya investeringar som antytts, har skjutits upp. ”Det är i alla fall inga varsel på gång, däremot ska vi se över ­organisationen”, säger han.

Mölnlycke: Produktionen upp ett snäpp mot 2017 med en ­ekonomi som vanligt något över budget. ”Vi tuffar på som vi brukar”, säger vice ordförande Johan Bohlin. ”Vi har en viss kapacitet och ser till att fylla den.” Inga stora investeringar på gång. Inte heller några förändringar upp eller ner beträffande personal.

FINESS HYGIENE

Kisa: Bruket har haft flera svaga år på raken och även 2018 startade dåligt. Men det rättade till sig med hyfsat resultat i slutänden. 2019 har inletts med lite sämre orderingång, men ingenting som direkt oroar”, säger ordförande Nicko Tataridis. Bruket har gått över på femskift. Mycket investeringar i maskinparken. Problem med att hitta ny personal för att klara pensionsavgångar.

FISKEBY BOARD

Fiskeby: Minusresultat under 2018 har lett till besparingar i år. När detta skrivs pågår varselförhandlingar om cirka 20 tjänster vid bruket. ”Vi kör inte längre 2- och 3-skift utan all drift sker på 5-skift”, säger ordförande Claes Nöid. Orderingången är dock bra och förhoppningen är att det handlar om en ”temporär nedgång”.

FITESA:

Norrköping: 2018 blev ett bra år trots att orderböckerna inte var riktigt fulltecknade. ”Bra marginaler och maskinerna gick som de skulle”, säger ordförande Stefan Andersson. Han räknar med ett fortsatt bra 2019 och i höst väntar en uppgradering av SW3:an.

HOLMEN

Braviken: Som tidigare år inne i en jämn och lugn produktionstakt med bra orderläge. Satsningen på journal- och bokpapper har blivit lite av en succé, konstaterar ordförande Kenneth Johansson. Under 2019 är det reinvesteringar på gång.

Hallstavik: Efter några svåra år har verksamheten stabiliserats. Utfallet 2018 var detsamma som 2017. ”Vi håller oss på en bra nivå”, säger ordförande Aleksandar Srndovic. Brukets produktion av papper för pocketböcker är fortsatt en vinstmaskin. Dagens utmaning är generationsväxlingen. För några år sedan hade man tre anställda under 30 år. I dag handlar det om tjugo. ”Ett femtiotal anställda går i pension framöver och den stora utmaningen är att lära upp nytt folk i en slimmad organisation.”

Iggesund: Under 2019 ska mångmiljoninvesteringarna i indunstningen bli klara. ”Det handlar om väldigt mycket pengar”, säger ordförande Christer Johansson. Han ser bakåt på 2018 som ett ”tufft år”. Vinsten blev bara 600 miljoner mot beräknade 900 … ”Men det har varit svårt att få igenom prisökningar på kartong, beroende på det ökade utbudet på marknaden.” Som många andra bruk har även Iggesund upplevt stora kostnadsökningar på massa, ved och kemiska tillsatser. ”Detta trots att vi är ett integrerat bruk och med lite egen skog.” Prognosen för 2019 är att det kommer att gå lika bra eller dåligt, hur man nu väljer att se det.

Strömsbruk: Investeringar i maskinparken – dock inga nya maskiner. Ökad produktion har lett till en uppgång från två till fyra skiftlag i lamineringen och en ny befattning som truckförare. När systerbruket Iggesund dragit ner, har Strömsbruk gått åt motsatt håll och antalet pappersarbetare ökat från 63 till 66. ”Vi har bra lönsamhet och efterfrågan på laminerade produkter ökar hela tiden”, säger ordförande Niklas Mattsson.

KLIPPANS BRUK AB

Klippan: Tyvärr samma läge som tidigare år, hälsar ordförande Kim Karlsson. ”Vi kör fullt hela tiden, men kunderna får ändå vänta på sina produkter. Just nu har vi 3,5 månads väntetid.” Men det blir bättre. I år investeras 160 miljoner i en ny pappersmaskin, PM11,  och då ska produktionstakten öka fyra gånger på årsbasis. Kort sagt; Bruket går bra och nyanställningarna fortsätter. Sedan 2017 har personalstyrkan utökats med tio personer och ytterligare en handfull är på gång.

LESSEBO PAPER

Lessebo: Gick minus under 2018 och har fått en tuff start i år. ”Vi lider av de höga massapriserna”, säger ordföranden Lars Turunen. Nu har bruket ägare som trots allt hyser framtidstro. De vill dra i gång massaproduktionen igen och tillföra en tissuemaskin. Lars Turunen räknar med att massaproduktionen är i gång till hösten och blickar han framåt, in på 2020, ”är vi förhoppningsvis i ett helt annat och bättre läge”.

METSÄ BOARD

Husum: Kombinatet massa och kartong lyfte bruket under 2018. ”Det var länge sedan det var så uppåt i Husum, säger ordförande Kenneth Olsson, som inte tror på någon större förändring under 2019 – trots lätt vikande massapriser. I övrigt håller bruket på med nyanställningar för att klara generationsväxlingen vid företaget. ”Vi anställer ny personal redan innan den gamla lämnar.”

METSÄ-TISSUE

Mariestad: Produktionen rullar på. 2018 blev helt okej – trots en brand i papperslagret och en annan brand i anslutning till fabriken – två motgångar som ledde till en lägre produktion. I år ska det ske en fortsatt förnyelse och uppgraderingar av den befintliga maskinparken. ”Årets investeringsbudget är all time high”, ­säger ordförande Gabriel Jöngren. Företaget har också tagit höjd för nyanställningar med tanke på kommande pensionsavgångar. I första hand handlar det om visstidsanställda som får fasta jobb.

Nyboholm/Pauliström: De två näraliggande bruken är numera sammanslagna till en enhet administrativt. Petter Ytterell, som är ordförande för den nya avdelningen 139, berättar att man tills vidare kommer att ha kvar två avtalsområden under en övergångsperiod. Båda enheterna hade ett bra 2018 bakom sig. ”Massapriset ställde till det en del, men koncernen gick som helhet kanonbra.” 2019 har börjat bättre än vi trott och vi har dessutom fått en mer realistisk budget anpassad till det rådande läget för massapriserna.”

MONDI GROUP

Väja: Inga mörka moln här inte. 2018 var ett riktigt bra år för fabriken, konstaterar ordförande Rainor Melander. ”Vi kanske inte nådde upp till produktionsmålen men väl de finansiella.” Och de högt uppsatta målen kring säkerhet och arbetsmiljö släpar fortfarande efter. Inför 2019 har man fått igenom en prishöjning gentemot kunderna, men eftersom bruket tvingas importera mer virke har kostnaderna för detta i gengäld ökat.

Örebro Pappersbruk: Efter flera svåra år har saker och ting börjat falla på plats. 2018 blev efter förutsättningarna ett bra år med vinst i slutändan. ”Det går år rätt håll”, konstaterar kassören Håkan Andersson. Inga förändringar på personalsidan och några gamla kunder som kommit tillbaka. Under 2019 förväntas inga stora förändringar. Några smärre investeringar.

NORDIC PAPER

Bäckhammar: Under 2016 drabbades bruket av ”ett sådant pengaregn, så att risken för arbetsskador i toppen var överhängande”, enligt brukets ordförande Per Gustafsson. Sen dess har det bara fortsatt. 2018 var pengaregnet av sådan art att det till och med stänkte på de anställda. ”I ­dagarna blev det klart att alla får en bonus på 10 000 kronor för det gångna året som var det bästa någonsin.” Detta trots att vi stod stilla i tre veckor”, säger Per Gustafsson. Han tror att 2019 kommer att bli än bättre, trots problemen inom internationell handel. Många pensionsavgångar ska ersättas. ”Jag möter nya ansikten nästan dagligen, men det är jättesvårt att få tag på utbildat folk. Det gäller över hela linjen. Många slutar i förtid, folk som bara är runt 55 år. Det har aldrig hänt tidigare.”

Säffle: 2018 var ett ekonomiskt väldigt bra år. Numera har koncernen kinesiska ägare och är börsnoterade på Shanghai-börsen. ”Vi är glada för att det är en industriell ägare som tagit över”, säger avgående ordföranden Anders Ågren. Bakplåtspapper är fortfarande en produkt som går bra och numera sponsrar bruket också ”Bagarlandslaget”. En handfull nyanställningar har gjorts, men fortfarande upplevs arbetsorganisation som för slimmad. Under 2019–2020 tror Anders Ågren att det blir ”business as usual”. ”Vi ställer stort hopp till de nya ägarna.”

Åmotfors: Bruket är inne i en stabil period. Vinstrekord 2016 följt av två helt okej år 2017 och 2018. Allt flyter på bra meddelar nye ordföranden Per Dahlman, som också konstaterar att bruket inte har några svårigheter att hitta ny personal för dem som går i pension. ”Vi är väldigt populära som arbetsplats.”

OPPBOGA BRUK AB

Oppboga: ”Vi går runt och ökar ett antal procent årligen i omsättning”, säger ordförande Mikael Svensson. Bruket har tre goda år bakom sig och ingenting tyder på att utvecklingen ska avstanna under 2019. Orderläget är på topp.

REXCELL TISSUE & AIRLAID

Skåpafors: Inga mörka moln på himmelen här inte. Allt rullar på som det ska, även om investeringarna i tissuemaskinerna inte levde upp till budget i fjol, enligt ordförande Ulrik Jörback. Nu är investeringar på cirka 50 miljoner genomförda i Airlaid-maskinen PM3, och precis som med fjolårets investeringar i tissuemaskinerna, är det vissa initiala problem. Ökad kapacitet och fullbelagda maskiner gör framtiden ljus.

ROTTNEROS

Rottneros: Efter de gångna årens stora investeringar är produktionen i topp. ”Vi gick jättebra under 2018, även om vi hade lite problem med den nya biobränslepannan”, säger ordförande Dan Karlsson. För 2019 spår han vikande massapriser under första halvåret och en uppgång till hösten. Lite problem med att ersätta pensionärer. ”Vi fick ta tillbaka en operatör som gick i pension i maj i fjol, så där ligger vi lite efter …”

Vallvik: Fjolåret blev fantastiskt bra. Inga nya stora investeringar, men fortsatt letas ”flaskhalsar” i produktionen, enligt ordförande Thomas Wasberg. För kommande år ser han en smärre dipp på massamarknaden, men i stort ser allt bra ut. Bruket har också planer på att gå in på bioenergisektorn framöver. Man är också inne i en generationsväxling. ”Men det är svårt att hitta folk. Nu har vi inlett ett samarbete med Cent­rum för flexibelt lärande” i Söderhamn. Det innebär praktik på bruket och teori i Söderhamn. Ett projekt som slagit väl ut.”

SCA

Munksund: ”Ingen större skillnad mot tidigare. Bruket går bra och tjänar bra med pengar”, enligt ordförande Stefan Lundkvist. 2018 var ett kanonår för oss och även om vi börjar märka av en viss konjunkturavmattning, så ser det bra ut även framöver. ”Vi har en bra mix av vitt och brunt papper.”

Obbola: 2017 blev ett av de bättre i modern tid och 2018 gav också ett bra resultat. Efterfrågan på liner är fortsatt god, men om den nyinvestering som det ryktades om i fjol, saknas fortfarande besked.

Ortviken: Driften går för fullt på de kvarvarande tre maskinerna och allt som produceras hittar fram till sina kunder. ”Dessutom har vi lite nya produkter som gör att allt ser bra ut”, säger ordförande Jan Öberg, som skämtsamt räknar med att bruket har tjugo goda år framför sig.

Östrand: Produktionen rullar på enligt plan. I juni i fjol kördes den nästan nya fabriken i gång ”och vi följer uppstartskurvan” som ordförande Roger Boström uttrycker saken. 2019 har börjat ganska bra och i februari var kungen och invigde fabriken. De två senaste åren har bruket nyanställt 35–40 operatörer för att klara pensionsavgångarna. ”Problemet att hitta nytt folk delar vi med branschen i stort.”

SMURFIT KAPPA

Piteå: Om 2016 och 2017 var ett par bra år, blev 2018 om möjligt ännu bättre. Avdelningens ordförande gjorde då två tummar upp, nu kan han blicka tillbaka på ett 2018, där de anställda producerat brukets bästa resultat någonsin. Under 2019 förväntas de goda tiderna fortsätta och nya investeringar är på gång. ”Det blir en ombyggnad av kokningsprocessen, nytt filter till sodapannan bland annat. Investeringar på i runda tal 300 miljoner kronor”, säger Stefan Askenryd.

Timsfors: Efter ett par problem­år med tappade storkunder, blev 2018 året då allt vände. Företaget som bland annat tillverkar grönsaks- och fruktkartonger fick en nytändning. ”Omsättningen ökade, vi fick in nya kunder och allt har gått mot det bättre”, säger ordförande Patrik Holmkvist. ”Vi har till och med gjort ett par nyanställningar. 2019 förväntas de goda tiderna fortsätta och en investering i en helt ny maskin är eventuellt på gång.”

SOFIDEL

Kisa: Problemen med den nybyggda konverteringen har avstannat. Diskussioner förs om övergång till femskift. Bruket har haft stor personalomsättning och det är svårt att fylla skiften. PM4:an som kör specialtissue är kassakon. I sin helhet svarta siffror.

STORA ENSO

Fors: Efter ett par goda år ställde torkan till det i fjol. ”Vi fick problem med spillvattnet och mikrobiologin i reningsverket slogs ut”, säger nya ordföranden Marcus Autio. Bruket fick därför hålla nere produktionen, vilket gav 200 miljoner kronor i lägre vinst. ”Men för att slippa samma sak framöver, har vi fått ett nytt kyltorn som kyler av avloppsvattnet innan reningsverket. Annars rullar allt på som vanligt. Bruket har fått igenom prisökningar på sin kartong. Där­emot väntar man fortfarande på besked om en ny CTMP-fabrik.

Hylte: Nu har det vänt för Hyltebruk! Under flera år handlade det mest om neddragningar av personal, men under både 2016 och 2017 har utvecklingen skjutit fart på allvar. ”2018 blev ett bra år med en vinst på runt 400 miljoner kronor”, säger ordförande Esa Huttu. Han ser inga tecken på någon försämring under 2019. Den nya linjen för biokomposit har slagit väl ut och treskift diskuteras. Linjen får dessutom en del följdinvesteringar i år.

Kvarnsveden: Efter ett par darriga år landar 2018 på en tresiffrig miljonvinst, enligt ordförande Anders Pettersson. 2019 ser positivt ut, förbättrat orderläge och med priser på väg upp. ”Läget har vänt rejält uppåt.”

Nymölla: Sommaren 2018 var ingen höjdare. Bruket drabbades av torkan genom att vattennivån i den intilliggande Ivösjön sjönk kraftigt. ”Vi fick stänga av halva anläggningen i månadsskiftet september/oktober och växla mellan att köra massa och pappersmaskin”, säger ordförande Conny Åkesson. I princip led bruket av vattenbrist fram till september, men trots detta klarades 2018 med svarta siffror. Oron stänker över på 2019, för vattennivån i sjön är fortfarande låg. En ny torr sommar står inte på brukets önskelista. På investeringssidan har det lossnat för den planerade biogasanläggningen. Den ska börja byggas 2020.

Skoghall: Inga stora förändringar. Bruket rullar på med fina ­siffror på sista raden 2018. Vinsten kunde varit större om inte kostnaderna för massa, ved och kemikalier ökat rejält ­mellan 2017–2018. ”Vi fick en kostnadsökning på cirka 500 miljoner kronor. En viss del kunde vi hämta hem genom prisökningar, men inte allt”, säger ordförande Peter Östergren. Ny vatten­rening och grönlutsfiltrering är på gång. Miljöförbättrande åtgärder i storleksordningen 200 miljoner kronor.

Skutskär: Avgående ordförande Mikael Ybert lägger två goda år till handlingarna. Höga massapriser har gynnat bruket som visar stabila, svarta siffror. Pensionsavgångarna ersätts och inga orosmoln i övrigt synes. ”Allt ser bra ut.”

SVANSKOGS BRUK AB

Svanskog: 2018 blev ett otroligt bra år för bruket som tillverkar ölunderlägg. Detta trots ett högt massapris. ”Vi har ett stabilt orderläge och 2019 har börjat lika bra som fjolåret”, säger ordförande Peter Wikström. Lågt värderad krona är en exportfördel.

SWEDPAPER AB

SwedPaper, Gävle:Har fortfarande överfulla orderböcker. 2018 var ett bra år som påverkades lite av att Billerud Korsnäs – varifrån SwedPaper köper sin massa – hade en del störningar i massatillverkningen. Ingen avmattning i sikte under kommande år, utan allt flyter på som det ska. (SwedPaper är ett fristående bolag inne på Billerud Korsnäs industriområde som tillverkar blekt säck- och kraftpapper.)

SÖDRA

Mönsterås: Mönsterås håller ställningarna. Fjolåret blev ännu ett i raden av goda år.
”Vi körde inga rekord, men ­massapriserna var fortsatt ­höga och dollar­kursen gynnsam”, ­säger ordförande Lars Nilsson. Den nya metanol­anläggningen är under byggnation och nu ­väntar de ­anställda med spänning på projektet ”Större fabrik”, som kan bli en betydande investering fram­över med en ny massalinje. ”Inga beslut är dock tagna.”

Mörrum: Ett bra 2018 ser ut att följas av ytterligare ett par goda år framöver. Bra efter­frågan och bra priser på massan. ”I övrigt rustar vi oss för framtiden vad gäller miljön”, säger ord­förande Ann-Sofi Petersson. En ny extern rening som ska ta hand om brukets utsläpp är på gång.

Värö: ”Vi gick otroligt bra ­under 2018”, säger nye ord­föranden Peter Nilsson. ”Produktionen kunde rent av varit lite högre, men intjäningsförmågan var ­skyhög. Vinsten var ”all time high” med god marginal.”

Han tror att bruket ska tjäna mycket pengar även under 2019. ­Precis som i Mönsterås diskuteras ­också olika tilläggsinvesteringar att lägga till de 4,2 miljarder som redan investerats i bruket.

TALLRIKSFABRIKEN STRÖMSBRUK AB:

Stabil verksamhet som går bra. Har investerat i två nya ­maskiner från Finland och nyanställt. ­Köper kartong av Iggesundägda Strömsbruk till paradprodukten papptallrikar.