Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det behövs en tydlig politik”

24 april, 2019

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det krävs en aktiv landsbygdspolitik, jobbsatsningar och fortbildning i de regioner som annars skulle drabbas, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Om skribenten:

Svante Axelsson är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015.

Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045. De färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som flera branscher nu tagit fram visar att detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Men det behövs också en aktiv politisk motprestation om dessa planer ska bli verklighet.

För politikerna handlar det om att navigera utan att köra på fördelningspolitikens och konkurrenskraftens blindskär. Att transformera ett industrisamhälle i en liten öppen ekonomi är en politisk konst som kräver ett tydligt ledarskap. Det behövs en tydlig politik som minskar företagens risker och en aktiv fördelningspolitik som inte gör att vissa delar av landet eller befolkningen förlorar på omställningen.

Sverige ska inte bara vara ett fossilfritt föregångsland utan vi ska också visa omvärlden att välfärden ökar på grund av fossilfriheten. Annars är nyttan begränsad.

Uppdraget är nämligen tvåfaldigt. Sverige ska inte bara vara ett fossilfritt föregångsland utan vi ska också visa omvärlden att välfärden ökar på grund av fossilfriheten. Annars är nyttan begränsad.
Utmaningen är att se till att de som upplever sig som förlorare i ett fossilfritt samhälle får tydliga garantier på att de inte kommer att lämnas vind för våg. Fördelningsfrågan är knäckfrågan för att få allmän acceptans för en snabb samhällsförändring vilket idag syns både globalt och inom enskilda länder.

Det är därför som Sverige står så väl rustat för att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Vår nuvarande välfärd bygger historiskt på en aktiv strukturomvandlingspolitik. Sverige har inte hållit olönsamma företag under armarna någon längre tid utan accepterat konkurser för att på så vis frigöra kapital och arbetskraft till verksamheter som är mer lönsamma. Detta har accepterats av både fackföreningar och arbetsgivare med ökad välfärd som resultat.

Det finns fortfarande en stor tillit i samhället med sin grund i att krisorter som drabbades negativt av samhällsförändringen på 70-talet fick stöd och hjälp för att skapa nya jobb i utsatta regionen.

Storleksrationaliseringen av jordbruket, nedläggningen av varvsindustrin och omställningen av tekoindustrin är tre exempel av stora strukturomvandlingar där de flesta orter och arbetare fick nya och i många fall bättre jobb inom företag som var mer lönsamma.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Så förändring är egentligen normaltillståndet inom det svenska näringslivet, skillnaden nu är att det behöver gå fortare än vanligt. Den strukturomvandling vi nu befinner oss i drivs av digitalisering, automatisering och elektrifiering – men också kravet på minskade växthusgasutsläpp. Det spännande är att alla dessa drivkrafter rätt utnyttjat både kan öka konkurrenskraften för det svenska näringslivet och samtidigt påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Men just därför behövs också en mer aktiv politik som till exempel gynnar de företag som vågar gå först. Den offentliga upphandlingens köpkraft på cirka 700 miljarder måste köpa de mest klimatsmarta produkterna om dessa företag ska ha en chans på marknaden.

Det behövs också en aktivare regional- och landsbygdspolitik där till exempel reseavdragen måste bli mer generösa för de som bor på landet än de som bor i stan. Det behövs tydliga jobbsatsningar och fortbildningsprogram i de regioner och platser som annars skulle drabbas negativt i ett fossilfritt Sverige. Det kan till exempel handla om fortbildning för de som i dag bygger förbränningsmotorer så att de också kan jobba med installation av elmotorer i alla de elbilar som kommer att dominera marknaden om några år.

För att stärka konkurrenskraften i själva övergångsfasen behöver staten vara en garant för att minska företagens risk när de går ifrån pilotfas till investeringar i stora industrianläggningar. Denna typ av riskkapital saknas i många fall i dag. Det behöver inte handla om konkreta utbetalningar utan att utveckla olika former av försäkringslösningar där staten tar på sig kostnader om något oförutsett skulle inträffa, ungefär som staten i dag tar risk inom ramen för exportkreditnämnden.

För att stärka tilliten och minska rädslan i förändringen är det viktigt med en samlad och tydlig berättelse om hur omställningen sannolikt kommer att se ut. De branschvisa färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tas fram inom Fossilfritt Sverige visar just hur omställningen till ett fossilfritt och attraktivt Sverige faktiskt kan genomföras.

Så kan utvecklingen av ett fossilfritt samhälle bli smittsam.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

En kommentar till “Det behövs en tydlig politik

  • Det är synd att regeringen och samarbetspartierna inte tog chansen att få 3 miljarder av de 15 utlovade i gröna skatteväxlingar på ett bräde genom att avskaffa trafikförsäkringsskatten och höja miljöskatter såsom koldioxidskatten på fossila drivmedel. Bättre lycka i höstbudgeten?

Lämna ett svar till Thorsten Schütte Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det är vi som står för kvalitén

Det är vi som står för kvalitén

Vi är visserligen utbytbara. Men vi är människor, skriver industriarbetaren Andreas Svanberg.

På teatern vaknar empatin

På teatern vaknar empatin

I tider av växande murar behöver vi få liv i vår medmänsklighet, skriver Alexandra Pascalidou.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Äntligen vågar vi se lite framåt

Äntligen vågar vi se lite framåt

Med vaccinet i armen kan vi försiktigt börja drömma om ett händelserikt 2022, med många verkliga möten, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

Bra agerat, Eva Nordmark

Bra agerat, Eva Nordmark

Skuggsamhället är mänskligt sett djupt ovärdigt och direkt samhällsfarligt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

En chans att göra nya livsval

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Ångesten fäster när det blir tyst

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.