Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Du går inte ensam

26 april, 2019

Skrivet av

Anneli Jordahl är författare.

Krönika Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge självförtroende. Du går inte ensam, skriver Anneli Jordahl.

Nu åker jag hem till skogen och skriver en roman. En intressant roman. Jag är den enda i det här landet som skriver intressanta romaner.

Orden är Moa Martinsons och jag skrattar högt åt hennes kaxighet.

Arbetarskildrarna var verkligen stjärnor på 30-talet. Utan akademisk utbildning hade författarna funnit ord för att berätta om fattigdom, trälliknande statarliv och stenhårt lågavlönat fabriksarbete. Det blev en succé. Alla ville läsa. Och några valdes in i Svenska Akademien. Där satt Moas make Harry Martinson.

Folkhemmet byggdes och arbetarförfattarna passade perfekt in i tiden.

När jag var ung trodde jag att arbetarlitteratur var aptråkig. Vem fasen ville läsa om monotont fabriksarbete? Ack så fel jag hade. Alla som läst om Rivar-Bohm i Folke Fridells Död mans hand eller om Magda Mejsel i Maria Sandels Virveln vet att man inte har tråkigt en sekund. Det bästa är att fenomenet arbetarlitteratur har fått ett rejält uppsving. Unga och äldre författare skriver om vår tids arbete på fabriker och i servicesektorn. Dikter, seriealbum, romaner, noveller eller barnböcker.

En lördag – när stockholmarna fikade ute med solglasögon på – valde ett gäng entusiaster att samlas på ABF. Där satt vi i fyra timmar och diskuterade hur det är att skriva arbetarlitteratur och att läsa arbetarförfattare.

Maria Hamberg, som jobbat många år på Scania i Södertälje, berättade om skrivarmödan med romanen Drömfabriken.

”För cheferna är arbetarna bara ett nummer, men de är så klart människor med vitt skilda intressen. Någon samlar vin, en annan är svampexpert. Jag ville fånga individen i kollektivet. Människor med både knopp och kropp.”

Ja, vi pratade mycket kropp. Händerna finns alltid med i litteraturen: Grova, svullna och såriga. Micke Evhammar, som var byggnadssmed tills kroppen sa ifrån, skildrar en arbetsplatsolycka i senaste romanen Sju dagar i maj. Aktuellt ämne. En tragedi svår att begripa:

En arbetare i veckan omkommer på jobbet.

”Det händer någonting när man läser”, sade Anders Andersson som är målare, tatuerare och kulturansvarig på Målareförbundet. ”Arbetarlitteratur har en särskild funktion.”

Håller med. Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende och tröst. Du går inte ensam.

Dagen avslutades med att Föreningen arbetarskrivare delade ut sitt årliga författarstipendium. Jan Samuelsson klev fram och fick ett fång blommor, diplom och lovord för sin ”stilsäkra och underhållande” novell Maskineriet, som utspelar sig i tillverkningsindustrin.

Förhoppningsvis blir han en kaxig och intressant författare – i Moas anda.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Rynkor gör sig bäst i slitjobben, eller?

Rynkor gör sig bäst i slitjobben, eller?

Åldersdebatten som förs av mediekvinnor avslöjar en avgrund mellan folk och folk, skriver författaren Anneli Jordahl.

Morfar hade stått på skogens sida

Där granarna planterats i sina täta rader kan inget annat växa, skriver Anneli Jordahl.

Skulle Boden bota min resångest?

Den värsta resfebern lugnas av ett nattåg mot Norrland, skriver Anneli Jordahl.

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

Varje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

Det här borde väl alla chefer fatta

Att ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Med tåg – och tid – genom Europa

Anneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

När börjar Putin sticka?

När börjar Putin sticka?

”I Chiles huvudstad Santiago samlas män för att gå kurser i stickning.” Anneli Jordahl skriver om att bryta påtvingade könsroller.

Att håna någons hem är inte ok

”’Sveriges fulaste stad’ är utsedd. Men vilka är det som har gjort det?” Författaren Anneli Jordahl reagerar på att det nästan alltid är arbetarstäder som utnämns till något nedsättande.

Länge leve byfilosoferna!

”Politikerna har tappat nerven som gör det knepiga glasklart”, skriver Anneli Jordahl.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”