Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

”A star is born!” utropar jurymedlemmen LaGaylia Frazier och kramar om Micke Holm på scenen efteråt. Foto: David Lundmark.

”Jag sjöng som ett as!”

Tv-stjärna Han sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Ändå är pappersarbetaren Micke Holm inte riktig nöjd.

Micke Holm

Ålder: 46 år.
Bor: I Roknäs, en by strax utanför Piteå.
Yrke: Processoperatör och instrumenttekniker på SCA Munksund, där han arbetat sedan 1990.
Familj: Barnen ­Malte, 17, och Ebba, 15 år. Katten Sören.
Fritid: Sjunger och spelar i flera lokala band. Tävlar i frisbee. Går på konserter, tittar på tv-serier, umgås med familj och vänner.

Micke Holm väljer …

…  favoritplatta:
Hotter than July av Stevie Wonder. ­
”Alla låtar är bra på den plattan, jag gillar svänget i dem.
Och så Stevies röst förstås!”

Foto: David Lundmark.

… skämsplatta: ­
Time, Love and Tenderness av Michael Bolton. ”Jag vet inte varför jag har den, tror inte jag lyssnat på den en enda gång … Fan, måste du nämna den?”

På en knökfull scen i Stockholm, en sen fredagskväll i mars. Sändningen av Talangfinalen är över, golvet täckt av konfetti och i centrum för allas uppmärksamhet står han, Micke Holm. En märkbart glad och tagen pappers­arbetare från Piteå som halvtimmen innan framförde Radioheads klassiska hit Creep så starkt att många fick gåshud och tårar i ögonen.

Och nu rycker alla i honom. Vill gratulera, fotografera, intervjua, ta selfies. Men för att få det i det här vimlet måste man armbåga sig fram, göra sig sedd och hörd. Till slut så. Hur känns det? Sorlet, allt larm häromkring, tvingar honom att nästan skrika fram ett svar:

– Så jävla overkligt! Jag bara väntar på att nån ska komma fram och säga att det här inte är sant!

Några meter ifrån honom står Alexander Bard, jurymedlemmen som efter Mickes nummer slog händerna i bordet och ropade ut att Micke Holm minsann skulle kunna uppträda och ge hals på ­vilken större musikalscen som helst.

Broadway i New York, West End i London, you name it.

Men vad tror han egentligen, tror Bard att Mickes dagar som industriarbetare nu är räknade?

– Det får han förstås själv bestämma, men nu har han i alla fall sitt livs chans. Nu är allt upp till honom, hur mycket tid och energi han vill lägga på det här. Men han har alla förutsättningar, det tycker jag absolut. Han sjunger ju helt magiskt bra!

Vi backar tiden en månad. Till en betydligt lugnare plats åttiofem mil norrut, till en snötyngd enplansvilla strax utanför Piteå. Det är här han bor, Micke Holm. Tillsammans med tonårsbarnen Ebba och Malte samt en katt som aldrig tycks kunna bestämma sig för om han vill vara inne eller ute.

Vi sitter i köket, dricker perkulatorkaffe, och pratar om hans första uppträdande som sändes för några veckor sedan. Kvällen när han sjöng Bond-låten Writing’s on the wall med sådan röst och övertygelse att han genast skickades till finalen. Ja, ni kanske minns. Hur juryn gapade och tjöt och nästan grät av förtjusning.

Sedan dess har ingenting varit sig likt, berättar han. På flera sätt. Förutom en veritabel älv av gratulationer och uppskattande kommentarer har han också fått ett flertal jobberbjudanden. Mobilen har gått varm.

– Det har varit förslag på än det ena, än det andra. Företagsgig och events av olika slag. Till och med en låtskrivare har hört av sig och vill att jag ska vara med på en låt till Melodifestivalen nästa år. Vi får se vad som händer.

Han ler, fortsätter:

– Jo, allting känns ju fantastiskt kul. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig all uppmärksamhet som jag har fått, särskilt här i Piteå, och jag är så tacksam. Det känns faktiskt redan som jag har vunnit. Det spelar ingen roll hur det går i finalen, jag är nöjd hur det än blir.

Uppmärksammad för sin sång har han blivit tidigare, åtminstone här längs Norrbottenskusten. Sedan mitten av nittiotalet har han sjungit i flera lokala band, och sedan ett tiotal år arrangerar han också en årlig musikfestival för amatörer i grannbyn härintill. Soul, bluegrass, heavy metal – ingen musikstil är främmande för honom.

Och även på jobbet – på SCA Munksund som ­ligger på tjugo minuters bilavstånd härifrån – har han gjort musikaliska avtryck. För flera år sedan drog han till exempel i gång en musiksektion där på bruket. Ett initiativ som ledde till att han ärades med Pappers kulturstipendium. Statyetten som han fick, ”Cellulosaarbetaren”, står på en hylla i köket.

Foto: David Lundmark.

Jag hade aldrig kunnat föreställa mig all uppmärksamhet som jag har fått, särskilt här i Piteå.

Som barn var Micke Holm emellertid mer intresserad av hockey än någonting annat. Idrott över huvud taget. Visst hände det att han botaniserade i pappas lp-samling och gnolade med när han hörde tonerna av Elvis och Bill Haley, men inte mer än så.
Körsång, som hans mamma ägnade en stor del av sin fritid åt, intresserade honom inte alls.

Nej, hockey var hans grej, och när han långt senare skulle söka till gymnasiet så föll valet på processteknisk linje – precis som några av hans hockeykompisar. Då var det hårdrock som gällde.

Sjunga började Micke Holm egentligen inte göra förrän i vuxen ålder, när han var färdigutbildad och hade jobbat ett par år på bruket. Och det tack vare en lågkonjunktur, kan man säga.

Så här var det. I början på nittiotalet drabbades SCA Munksund av en djupare ekonomisk kris, och Micke – som hörde till de senast anställda – blev därför uppsagd. Vad skulle han göra nu? Under ett besök på Arbetsförmedlingen upptäckte han en annons som verkade intressant. Där stod det att Medborgarskolan sökte efter sångare till sin musikutbildning.

– Varför inte testa, tänkte jag, och det gjorde jag. Men redan efter några månader gick det bättre för SCA, och då var jag välkommen att börja jobba där igen.

Men sjungandet de månaderna gav honom mer­smak, och på den vägen är det. Och det är på vägen han sjunger också. I bilen. I sin sjutton år gamla Saab, när han ska ta sig till och från jobbet. Det är mest praktiskt så, förklarar han.

– När man är själv i bilen kan man ju vara sig själv, sjunga och spela vad man vill och hur högt man vill. På jobbet vill jag inte, och här hemma går inte. ”Tyst pappa, jag försöker plugga!”

Foto: David Lundmark.

Åka till Teneriffa med barnen. Och byta ut den där förskräckliga Saaben!”

Micke Holm om vad han ska göra med de 500 000 kronor som han vann.

Sjunger du dystra låtar när du åker till jobbet och glada på vägen hem?

– Haha! Nä, det där är helt olika beroende på vilket humör jag är på. Ibland sitter jag bara och gör ifrån mig ljud av olika slag – visslar, trummar med händerna eller låtsas att jag spelar trumpet med munnen.

Att sjunga, vad ger det dig?

– Oj! Det är som en bra och förlösande ventil på något vis. Det liksom både tar och ger en energi. ­Lite terapeutiskt nästan, som att man pratar ut med någon.

När insåg du att du har en bra sångröst?

– Har jag det? Nämen, jo, mina föräldrar och folk runt omkring mig har alltid stöttat mig. I många år har jag ju fått höra: ”Du ska inte jobba på som pappersarbetare, du borde satsa på musiken.”

– Men jag vet inte. Jag har liksom aldrig tyckt att jag är bra nog på det jag gör.

Men Bond-låten framförde du väl ändå med bravur, eller hur?

– Nja, jag vet inte, jag sjöng ju en hel versrad fel. Om man lyssnar noggrant på Youtube kan man höra det. Jag skulle ha sjungit ”And I will always get away”. Men i stället sjöng jag ”I dont know were to end …”

– Jag fick som en blackout!

Du tycks ställa höga krav på dig själv?

– Jo, jag gör det. Nästan för höga kanske. Men jag är en tävlingsmänniska, en sån som hela tiden analyserar och tänker på vad jag kan göra bättre.

”Jag har alltid gillat den låten, och alltid kunnat relatera till den texten”, säger Micke Holm om ­Radioheads Creep. Foto: David Lundmark.
I logen. Micke Holm stylas till inför finalen. Foto: David Lundmark.

Tillbaka till Stockholm igen. Närmare bestämt till ett hotell i Skärholmen där vi träffar Micke dagen efter. Dagen efter finalen. Han har varit uppe och firat till klockan sju på morgonen och att han är lite hes och trött bottnar förstås inte bara i ansträngda stämband, korta nätter eller att han ådrog sig en förkylning i samband med en skotertur häromveckan.

Nedsjunken i en fåtölj i hotellets lobby försöker han summera allting, samtidigt som han undrar vilka dörrar som nu står på glänt. Han känner sig som en öppen bok, säger han.

– Visst skulle det vara kul att testa något nytt, ta lite tjänstledigt och se hur det går. Men samtidigt vill jag inte hoppa på vad som helst. Hade jag varit tjugo kanske jag hade gjort det, men i dag är jag fyrtiosex. En popkarriär är uteslutet, men att sjunga i någon musikal kanske …

– I vart fall vill jag göra något som känns värdigt och seriöst.

Han tystnar några sekunder. Gäspar, ändrar sittställning, gnuggar sig i ögonen. Sedan skakar han lätt på huvudet. Ler. Säger att han inte riktigt kan fatta det än. Han, Micke Holm – Årets Talang.

– Trots att jag sjöng som ett as!

Det kan du väl inte mena?

– Okej, visst, det gick bra. Men två sekunder sjöng jag riktigt jäkla illa och det har liksom etsat sig fast i min hjärna nu. Och så där har det alltid varit med mig. Får jag nittionio positiva reaktioner och en negativ, så fokuserar jag alltid på den negativa.

Att han valde Radioheads Creep kunde inte ha varit mer passande.

– Jag har alltid gillat den låten, och alltid kunnat relatera till den texten. Den är som en serenad för folk med dåligt självförtroende.

Som du ungefär?

– Lite så. Jag har liksom aldrig tyckt att jag varit bra nog, och ofta har jag tänkt på vad andra har tyckt om mig. Även om det har blivit bättre på senare år.

”I want a perfect body, I want a perfect soul …”

– Typ. Men ju äldre man blir desto mindre viktigt blir ju allt sånt där. För när allt kommer omkring så är det ju ändå familjen – den inre cirkeln – som egentligen betyder något.

Det sista du sjöng var ”I don’t belong here …”. Många tyckte uppenbarligen tvärtom.

– Jo, och jag är enormt tacksam för det …
– Och nog kan väl jag börja tro att jag duger till någonting nu.


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

Djurpark på hjul

En skränande häger, en tolv meter hög elefant. Kugghjulen och vajrarna som driver djuren i franska Nantes är lika viktiga som den fantasifulla ytan. DA har besökt ett semestermål som är motsatsen till Disney World.

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

3

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Pappers ordförande avgår

I slutet av maj avgår Matts Jutterström som förbundsordförande för Pappers. Han gör det av hälsoskäl, meddelande han förbundsstyrelsen under onsdagsmorgonen.

Lager på lager för snygg vägg

Tips från proffsetDags att byta väggfärgen där hemma? Målaren Linda Larsson på Derome Plusshus i Värö ger sina bästa tips till hemmafixaren.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Tjänar du på de nya reglerna?

Slopad karensdagÄr du snuvig och jobbar långa pass? Då är du en av vinnarna när karensdagen nu ersatts av ett karensavdrag. Det ska göra sjuklönen mer rättvis.

1

Det nya blåa Sydamerika

HÖGERVÅGSydamerika har på mindre än tio år förvandlats från en djupt vänsterpräglad till en konservativt dominerad kontinent. DA förklarar varför.

”Inte uppe för diskussion i nuläget”

IF Metall, GS- och Pappers kommer inte att följa fackförbundet Kommunal, som drar in sitt ekonomiska stöd på tre miljoner kronor till Socialdemokraterna.

2
Chefredaktör Helle Klein med tidningen Dagens Arbetsmiljö

Dagens Arbete startar ny tidning om arbetsmiljö

Skyddsombuden inom LO får i år en ny tidning: Dagens Arbetsmiljö. Den kommer att innehålla vassa granskningar, men framför allt vara ett handfast verktyg i det dagliga arbetsmiljöarbetet.

2

Striden om arbetsrätten

”Kompetens är en överlevnadsfråga”

ANALYSI veckan korsades två samhällsdebatter, den om arbetsrätten och korttidsarbete. Men egentligen handlar de om samma sak, skriver DA:s Harald Gatu: förmågan till ställa om i en föränderlig värld.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.