"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Foto: Juliana Wiklund

Debatt ”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset. Att styra om verksamheten mot marknader som präglas av långsiktiga uppdrag, ömsesidig kännedom och gemensam utveckling är en bättre väg att gå”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

Om skribenten:

Mats Jutterström är ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, och även verksam vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Han forskar och undervisar om organisationer och marknader.

Samhall har ett viktigt och tydligt fastställt samhällsuppdrag – att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten, med en god arbetsmiljö, åt personer med funktionsnedsättning. Samtidigt har ett annat slags krav fått ökat inflytande över åren.

Organisationen skall bedrivas på marknads- och affärsdrivande villkor, och fortlöpande söka nya affärsmöjligheter för att öka omsättning och tillväxt. Kort och gott, Samhall ska genomföra ett viktigt samhällsuppdrag och samtidigt fungera som ett kommersiellt företag. Hur får Samhall ihop det här?

Svaret är att det får man inte.

Problemen har sin grund i de till synes aningslösa försöken att kombinera två väsensskilda sektorslogiker i en och samma organisation. Samhall och uppdraget har sin hemvist i offentlig sektor, med likabehandling, transparens och rättssäkerhet som grundläggande karaktärsdrag, viktigare än inte minst effektivitet vid en avvägningssituation.

Den företagslogik som allt mer präglar Samhall innebär i mångt och mycket det omvända. Företag kan välja vilka som får köpa och erbjuda olika priser, konkurrensen bygger till stora delar på att inte vara transparent, och effektivitet är fundamentalt för ökad lönsamhet.

Samhalls försök att mixa samhällsuppdraget med en utpräglad företagslogik, och en speciell marknadslogik, ger ett flertal negativa effekter.

Arbetsmiljön

För det första drabbas arbetsmiljön. Samhall verkar i dag huvudsakligen på marknader där de anställda med funktionsnedsättning (fortsättningsvis ”anställda”) ska utföra arbeten i kundernas regi.

Många av dessa marknader präglas av ständiga upphandlingar, priskonkurrens och korta kontrakt där Samhalls lokala chefer med kort framförhållning jagar nya uppdrag och kunder. Intervjuade personer beskriver att när relationen till kunder inte anses fungera är standardsvaret att flytta på den Samhallsanställde, vilket även används som hot för att anställda ska anpassa sig.

Anställda får ofta arbeta övertid med kort varsel när Samhall har svårt att uppfylla kontrakten. Sammantaget skapar detta föränderliga, stressiga och i vissa fall även farliga (se även DA nr 10, 2017) arbetsmiljöer för de anställda, som generellt har stora behov av det omvända.

Stödet till de anställda

För det andra drabbas stödet till de anställda. Sedan starten på 1980-talet har antalet tjänstemän inom Samhall sjunkit från ca 5 000 till ca 1300 år 2017. Medan Samhall presenterar förändringen som positiv, då effektiviteten ökar, så undergräver förändringen organisationens möjlighet att stödja och utveckla sina anställda.

Samtidigt som behovet av stöd är stort, så medför det låga antalet tjänstemän inom Samhall, avsaknaden av professioner som t ex arbetsterapeuter och sjukgymnaster, samt pressen på lokala chefer att ständigt sälja och bemanna, att det inte finns tid och resurser till stöd och utveckling. Vidareutbildning, träning, samt utredning och behandling av anställdas rehabiliteringsbehov uteblir.

Urvalet snedvrids

För det tredje snedvrids urvalet av personer som anställs. Samhall ska anvisas personer för anställning utifrån Arbetsförmedlingens utredning av behoven. Men i praktiken vill Samhall främst ta sig an personer och typer av funktionsnedsättningar som bedöms mest gångbara på Samhalls marknader. Individer och grupper av funktionsnedsättningar som bedöms som mindre ”marknadsmässiga”, och därmed är i störst behov av Samhalls stöd, sorteras bort. Samhall utvärderas väsentligen utifrån hur många anställda som går över till reguljära arbetsmarknaden varje år. Enligt en tidigare VD för Samhall sätts dock detta nyckeltal numera så högt att det motverkar kärnuppdraget.

”Det känns som om det inte finns något slut”

Bristerna ovan pekar på att Samhall väsentligen sviker sitt samhällsuppdrag. Redan utsatta människor får betala priset. Vilka möjliga lösningar finns då på problemen?

En lösning ligger i ökad insikt om de nyckeltal som används i styrningen, och i ett kritiskt förhållningssätt till deras effekter. Flertalet problem kan dock spåras till den speciella marknadstyp där Samhall väsentligen är verksam – med korta anonyma relationer, snabba byten, höga transaktionskostnader, och priskonkurrens följt av ständiga effektiviseringskrav.

Att i stället vända sig mer mot den marknadsordning som kännetecknar många industriella marknader – med långa relationer, god ömsesidig kännedom, låga transaktionskostnader, och förbättringar och innovationer som kommer båda parter till godo – kan mildra många av problemen.

Fotnot: Denna text är baserad på en forskningsstudie av Samhall som finns publicerad i kapitlet Problematic Outcomes of Organization Hybridity – the case of Samhall. I: Managing Hybrid Organizations (2019). Alexius, Susanna & Furusten, Staffan. Palgrave.

9Kommentarer

Lotta:

Jobbar på Samhall och äntligen någon som vågar säga något,dom bryr sej överhuvudtaget om de anställda

Monica:

Äntligen någon som förstår vad det är för fel. Vi ska ju också trivas på jobbet och inte bli handikappade av att jobba på Samhall. Vi är också människor!

Bättre förr:

Har vart på Samhall en längre tid och märker hur Samhall nu fungerar. De starka som kommer in tas direkt till arbete ute hos kund (städning) de svaga får sitta på Samhallsenheterna, då de ej klarar av att vara med på städuppdragen på grund av sina handikapp. Många inom Samhall som har ordentliga krämpor får ingen rehab, utan de förs ut på olika städobjekt trots sina smärtor. Allt handlar om pengar för Samhalls ledning, personalen som har sina funktionsnedsättningar sätts i ett hörn tills de tröttnar och själva säger upp sig. Förr kunde människor med olika funktionshinder känna sig nyttiga men det går inte om man inte klarar av att hålla på med lokalvård. Det är stressigt och ofta döljer Samhall arbetsmiljöproblemen. Det som inte klarar uppdragen upplever ofta utfrysning. Detta sedan nya VD:n trädde in och krävde mer av personalen.

nn:

Håller med texten ovan, blev själv tvingad till f-pension trots läkaruttalanden. Orkade inte mer än 50 procent, de ville bara bli av mid mig. Jag var även facklig aktiv (SO).

Gunnar Jansson.:

Samhall spårade ur sen dom blev aktiebolag 1990. Sen barkade det utför. Man ska vara frisk för att jobba på Samhall.

Mikael:

Har jobbat på Samhall i fjorton år. Har varit sjukskriven i två nu. Tredje gången jag kraschat på grund av stressen och orimligt chefskap.

Johan:

Tack för att ni tar upp detta!
Jag har också jobbat på Samhall.

Camilla:

Håller med texten ovanför, stressar som attans på mitt jobb, är sjukskriven själv.

ELINA:

Har jobbat 34 år på Samhall och har därför märkt en enorm skillnad på då och nu. I mitten av 80-talet var det chefer som brydde sig. Nu är det bara pengar det handlar om. De glömmer att det är, av olika orsaker, sjuka personer som mår sämre än vad de gjorde tidigare.TYVÄRR.
För egen del har jag mått ganska bra i alla dessa år, men jag har både sett o hört mycket elände.
T.ex. Att tvinga ut folk på jobb fast de inte orkar. Tvinga en ensam städare att åka på ett stort städjobb där de normalt ska vara tre st.
Visst förstår jag att kunden är viktig. Men för att kunden ska vara nöjd så måste ju städaren oxå må bra.
Och det är ju EXAKT det de inte gör.

Sjukskrivningarna har stigit i höjden de sista 15-20 åren. VEMS FEL ÄR DET?
SVAR: HÖJDARNA SOM SITTER I STOCKHOLM OCH BARA VILL SE ATT SÅ MYCKET PENGAR SOM MÖJLIGT TJÄNAS IN. Så de kan åka på sina fina semestrar i sina fina bilar.

SÅ…. TILL SAMHALLS VD: Tänk med insidan av pannbenet eller byt jobb om du inte klarar av att se till den enskilda personen.
Tack för ordet.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

1

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

1

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

4

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

20

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Demokratin behöver sina försvarare

LEDAREVår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Under den digitala snuttefilten

KRÖNIKA”Det som har potentialen att knyta samman människor ökar i själva verket avstånden”, skriver frilansskribenten Daniel Mathisen efter att ha läst om vilken makt tekniken har över vår gemenskap.

Rösta för ett öppet Europa

LEDAREFörsvara öppenhetens, demokratins och löntagarnas Europa i en tid när nationalismens farliga idéer är på frammarsch, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Äntligen slipper jag verka dryg”

Krönika”Solglasögon fyller en viktig funktion för oss inåtvända individer.” Carl Linnaeus tackar våren för att han kan ta fram solglasögonen utan att verka dryg.

1

Industrin och klimatet

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Du går inte ensam

Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende, skriver Anneli Jordahl.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Mina kamrater var ping-pongbarn

Krönika”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”, skriver DA:s nya krönikör, journalisten och författaren Alexandra Pascalidou.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.