Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Foto: Juliana Wiklund

Debatt ”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset. Att styra om verksamheten mot marknader som präglas av långsiktiga uppdrag, ömsesidig kännedom och gemensam utveckling är en bättre väg att gå”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

Om skribenten:

Mats Jutterström är ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, och även verksam vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Han forskar och undervisar om organisationer och marknader.

Samhall har ett viktigt och tydligt fastställt samhällsuppdrag – att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten, med en god arbetsmiljö, åt personer med funktionsnedsättning. Samtidigt har ett annat slags krav fått ökat inflytande över åren.

Organisationen skall bedrivas på marknads- och affärsdrivande villkor, och fortlöpande söka nya affärsmöjligheter för att öka omsättning och tillväxt. Kort och gott, Samhall ska genomföra ett viktigt samhällsuppdrag och samtidigt fungera som ett kommersiellt företag. Hur får Samhall ihop det här?

Svaret är att det får man inte.

Problemen har sin grund i de till synes aningslösa försöken att kombinera två väsensskilda sektorslogiker i en och samma organisation. Samhall och uppdraget har sin hemvist i offentlig sektor, med likabehandling, transparens och rättssäkerhet som grundläggande karaktärsdrag, viktigare än inte minst effektivitet vid en avvägningssituation.

Den företagslogik som allt mer präglar Samhall innebär i mångt och mycket det omvända. Företag kan välja vilka som får köpa och erbjuda olika priser, konkurrensen bygger till stora delar på att inte vara transparent, och effektivitet är fundamentalt för ökad lönsamhet.

Samhalls försök att mixa samhällsuppdraget med en utpräglad företagslogik, och en speciell marknadslogik, ger ett flertal negativa effekter.

Arbetsmiljön

För det första drabbas arbetsmiljön. Samhall verkar i dag huvudsakligen på marknader där de anställda med funktionsnedsättning (fortsättningsvis ”anställda”) ska utföra arbeten i kundernas regi.

Många av dessa marknader präglas av ständiga upphandlingar, priskonkurrens och korta kontrakt där Samhalls lokala chefer med kort framförhållning jagar nya uppdrag och kunder. Intervjuade personer beskriver att när relationen till kunder inte anses fungera är standardsvaret att flytta på den Samhallsanställde, vilket även används som hot för att anställda ska anpassa sig.

Anställda får ofta arbeta övertid med kort varsel när Samhall har svårt att uppfylla kontrakten. Sammantaget skapar detta föränderliga, stressiga och i vissa fall även farliga (se även DA nr 10, 2017) arbetsmiljöer för de anställda, som generellt har stora behov av det omvända.

Stödet till de anställda

För det andra drabbas stödet till de anställda. Sedan starten på 1980-talet har antalet tjänstemän inom Samhall sjunkit från ca 5 000 till ca 1300 år 2017. Medan Samhall presenterar förändringen som positiv, då effektiviteten ökar, så undergräver förändringen organisationens möjlighet att stödja och utveckla sina anställda.

Samtidigt som behovet av stöd är stort, så medför det låga antalet tjänstemän inom Samhall, avsaknaden av professioner som t ex arbetsterapeuter och sjukgymnaster, samt pressen på lokala chefer att ständigt sälja och bemanna, att det inte finns tid och resurser till stöd och utveckling. Vidareutbildning, träning, samt utredning och behandling av anställdas rehabiliteringsbehov uteblir.

Urvalet snedvrids

För det tredje snedvrids urvalet av personer som anställs. Samhall ska anvisas personer för anställning utifrån Arbetsförmedlingens utredning av behoven. Men i praktiken vill Samhall främst ta sig an personer och typer av funktionsnedsättningar som bedöms mest gångbara på Samhalls marknader. Individer och grupper av funktionsnedsättningar som bedöms som mindre ”marknadsmässiga”, och därmed är i störst behov av Samhalls stöd, sorteras bort. Samhall utvärderas väsentligen utifrån hur många anställda som går över till reguljära arbetsmarknaden varje år. Enligt en tidigare VD för Samhall sätts dock detta nyckeltal numera så högt att det motverkar kärnuppdraget.

”Det känns som om det inte finns något slut”

Bristerna ovan pekar på att Samhall väsentligen sviker sitt samhällsuppdrag. Redan utsatta människor får betala priset. Vilka möjliga lösningar finns då på problemen?

En lösning ligger i ökad insikt om de nyckeltal som används i styrningen, och i ett kritiskt förhållningssätt till deras effekter. Flertalet problem kan dock spåras till den speciella marknadstyp där Samhall väsentligen är verksam – med korta anonyma relationer, snabba byten, höga transaktionskostnader, och priskonkurrens följt av ständiga effektiviseringskrav.

Att i stället vända sig mer mot den marknadsordning som kännetecknar många industriella marknader – med långa relationer, god ömsesidig kännedom, låga transaktionskostnader, och förbättringar och innovationer som kommer båda parter till godo – kan mildra många av problemen.

Fotnot: Denna text är baserad på en forskningsstudie av Samhall som finns publicerad i kapitlet Problematic Outcomes of Organization Hybridity – the case of Samhall. I: Managing Hybrid Organizations (2019). Alexius, Susanna & Furusten, Staffan. Palgrave.

10Kommentarer

Lotta:

Jobbar på Samhall och äntligen någon som vågar säga något,dom bryr sej överhuvudtaget om de anställda

Monica:

Äntligen någon som förstår vad det är för fel. Vi ska ju också trivas på jobbet och inte bli handikappade av att jobba på Samhall. Vi är också människor!

Bättre förr:

Har vart på Samhall en längre tid och märker hur Samhall nu fungerar. De starka som kommer in tas direkt till arbete ute hos kund (städning) de svaga får sitta på Samhallsenheterna, då de ej klarar av att vara med på städuppdragen på grund av sina handikapp. Många inom Samhall som har ordentliga krämpor får ingen rehab, utan de förs ut på olika städobjekt trots sina smärtor. Allt handlar om pengar för Samhalls ledning, personalen som har sina funktionsnedsättningar sätts i ett hörn tills de tröttnar och själva säger upp sig. Förr kunde människor med olika funktionshinder känna sig nyttiga men det går inte om man inte klarar av att hålla på med lokalvård. Det är stressigt och ofta döljer Samhall arbetsmiljöproblemen. Det som inte klarar uppdragen upplever ofta utfrysning. Detta sedan nya VD:n trädde in och krävde mer av personalen.

nn:

Håller med texten ovan, blev själv tvingad till f-pension trots läkaruttalanden. Orkade inte mer än 50 procent, de ville bara bli av mid mig. Jag var även facklig aktiv (SO).

Gunnar Jansson.:

Samhall spårade ur sen dom blev aktiebolag 1990. Sen barkade det utför. Man ska vara frisk för att jobba på Samhall.

Mikael:

Har jobbat på Samhall i fjorton år. Har varit sjukskriven i två nu. Tredje gången jag kraschat på grund av stressen och orimligt chefskap.

Johan:

Tack för att ni tar upp detta!
Jag har också jobbat på Samhall.

Camilla:

Håller med texten ovanför, stressar som attans på mitt jobb, är sjukskriven själv.

ELINA:

Har jobbat 34 år på Samhall och har därför märkt en enorm skillnad på då och nu. I mitten av 80-talet var det chefer som brydde sig. Nu är det bara pengar det handlar om. De glömmer att det är, av olika orsaker, sjuka personer som mår sämre än vad de gjorde tidigare.TYVÄRR.
För egen del har jag mått ganska bra i alla dessa år, men jag har både sett o hört mycket elände.
T.ex. Att tvinga ut folk på jobb fast de inte orkar. Tvinga en ensam städare att åka på ett stort städjobb där de normalt ska vara tre st.
Visst förstår jag att kunden är viktig. Men för att kunden ska vara nöjd så måste ju städaren oxå må bra.
Och det är ju EXAKT det de inte gör.

Sjukskrivningarna har stigit i höjden de sista 15-20 åren. VEMS FEL ÄR DET?
SVAR: HÖJDARNA SOM SITTER I STOCKHOLM OCH BARA VILL SE ATT SÅ MYCKET PENGAR SOM MÖJLIGT TJÄNAS IN. Så de kan åka på sina fina semestrar i sina fina bilar.

SÅ…. TILL SAMHALLS VD: Tänk med insidan av pannbenet eller byt jobb om du inte klarar av att se till den enskilda personen.
Tack för ordet.

Per:

Samhall idag har blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd åt statliga tjänstemän. Skattepengarna läggs på utbildningar åt dessa personer, när de gjort en ca två år har de fått vad de behöver så de kan gå vidare till ett riktigt jobb. Många får det svårt när de byter till det privata näringslivet, när de aldrig tidigare haft ett ej skattefinansierat jobb. Sen är det tråkigt man kallar de som är anvisade från arbetsförmedlingen att dessa skulle ha en lägre ” arbetsförmåga”. Jag har jobbat på Samhall i ca åtta år, senast var jag själv ute på ett objekt och mig veterligen så fakturerade man bra mycket mer än vad jag får i lön. Men jag har sökt här i Umeå som ”områdeschef”, jag vill ha något mindre ansvarsfullt, samt ta del av samhällets åtgärder/ skattepengar, känner man att ens arbetsförmåga är i botten är det vägen att gå. Då får man utbildningar för tiotusentals kr, man slipper också sånt man tror en områdeschef gör, sälj, offerter, schemaläggning av personal mm. Det har man anställt annan personal till . Man ska bara hjälpa funktionshindrade ut i jobb, det fina är att man kan gå ända fram till pensionen utan att göra något för inga krav ställs, utan man har sin flumsysselsättning med att ”matcha”/”utveckla folk”. Sen undrar folk varför Samhall ständigt går minus oavsett hur mycket skattepengar som pumpas in i det bolaget.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

3

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.