Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Samhall sviker sitt uppdrag”

4 april, 2019

Foto: Juliana Wiklund

Debatt ”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset. Att styra om verksamheten mot marknader som präglas av långsiktiga uppdrag, ömsesidig kännedom och gemensam utveckling är en bättre väg att gå”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

Om skribenten:

Mats Jutterström är ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, och även verksam vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor). Han forskar och undervisar om organisationer och marknader.

Samhall har ett viktigt och tydligt fastställt samhällsuppdrag – att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten, med en god arbetsmiljö, åt personer med funktionsnedsättning. Samtidigt har ett annat slags krav fått ökat inflytande över åren.

Organisationen skall bedrivas på marknads- och affärsdrivande villkor, och fortlöpande söka nya affärsmöjligheter för att öka omsättning och tillväxt. Kort och gott, Samhall ska genomföra ett viktigt samhällsuppdrag och samtidigt fungera som ett kommersiellt företag. Hur får Samhall ihop det här?

Svaret är att det får man inte.

Problemen har sin grund i de till synes aningslösa försöken att kombinera två väsensskilda sektorslogiker i en och samma organisation. Samhall och uppdraget har sin hemvist i offentlig sektor, med likabehandling, transparens och rättssäkerhet som grundläggande karaktärsdrag, viktigare än inte minst effektivitet vid en avvägningssituation.

Den företagslogik som allt mer präglar Samhall innebär i mångt och mycket det omvända. Företag kan välja vilka som får köpa och erbjuda olika priser, konkurrensen bygger till stora delar på att inte vara transparent, och effektivitet är fundamentalt för ökad lönsamhet.

Samhalls försök att mixa samhällsuppdraget med en utpräglad företagslogik, och en speciell marknadslogik, ger ett flertal negativa effekter.

Arbetsmiljön

För det första drabbas arbetsmiljön. Samhall verkar i dag huvudsakligen på marknader där de anställda med funktionsnedsättning (fortsättningsvis ”anställda”) ska utföra arbeten i kundernas regi.

Många av dessa marknader präglas av ständiga upphandlingar, priskonkurrens och korta kontrakt där Samhalls lokala chefer med kort framförhållning jagar nya uppdrag och kunder. Intervjuade personer beskriver att när relationen till kunder inte anses fungera är standardsvaret att flytta på den Samhallsanställde, vilket även används som hot för att anställda ska anpassa sig.

Anställda får ofta arbeta övertid med kort varsel när Samhall har svårt att uppfylla kontrakten. Sammantaget skapar detta föränderliga, stressiga och i vissa fall även farliga (se även DA nr 10, 2017) arbetsmiljöer för de anställda, som generellt har stora behov av det omvända.

Stödet till de anställda

För det andra drabbas stödet till de anställda. Sedan starten på 1980-talet har antalet tjänstemän inom Samhall sjunkit från ca 5 000 till ca 1300 år 2017. Medan Samhall presenterar förändringen som positiv, då effektiviteten ökar, så undergräver förändringen organisationens möjlighet att stödja och utveckla sina anställda.

Samtidigt som behovet av stöd är stort, så medför det låga antalet tjänstemän inom Samhall, avsaknaden av professioner som t ex arbetsterapeuter och sjukgymnaster, samt pressen på lokala chefer att ständigt sälja och bemanna, att det inte finns tid och resurser till stöd och utveckling. Vidareutbildning, träning, samt utredning och behandling av anställdas rehabiliteringsbehov uteblir.

Urvalet snedvrids

För det tredje snedvrids urvalet av personer som anställs. Samhall ska anvisas personer för anställning utifrån Arbetsförmedlingens utredning av behoven. Men i praktiken vill Samhall främst ta sig an personer och typer av funktionsnedsättningar som bedöms mest gångbara på Samhalls marknader. Individer och grupper av funktionsnedsättningar som bedöms som mindre ”marknadsmässiga”, och därmed är i störst behov av Samhalls stöd, sorteras bort. Samhall utvärderas väsentligen utifrån hur många anställda som går över till reguljära arbetsmarknaden varje år. Enligt en tidigare VD för Samhall sätts dock detta nyckeltal numera så högt att det motverkar kärnuppdraget.

”Det känns som om det inte finns något slut”

Bristerna ovan pekar på att Samhall väsentligen sviker sitt samhällsuppdrag. Redan utsatta människor får betala priset. Vilka möjliga lösningar finns då på problemen?

En lösning ligger i ökad insikt om de nyckeltal som används i styrningen, och i ett kritiskt förhållningssätt till deras effekter. Flertalet problem kan dock spåras till den speciella marknadstyp där Samhall väsentligen är verksam – med korta anonyma relationer, snabba byten, höga transaktionskostnader, och priskonkurrens följt av ständiga effektiviseringskrav.

Att i stället vända sig mer mot den marknadsordning som kännetecknar många industriella marknader – med långa relationer, god ömsesidig kännedom, låga transaktionskostnader, och förbättringar och innovationer som kommer båda parter till godo – kan mildra många av problemen.

Fotnot: Denna text är baserad på en forskningsstudie av Samhall som finns publicerad i kapitlet Problematic Outcomes of Organization Hybridity – the case of Samhall. I: Managing Hybrid Organizations (2019). Alexius, Susanna & Furusten, Staffan. Palgrave.

10 kommentarer till “Samhall sviker sitt uppdrag

  • Jobbar på Samhall och äntligen någon som vågar säga något,dom bryr sej överhuvudtaget om de anställda

  • Äntligen någon som förstår vad det är för fel. Vi ska ju också trivas på jobbet och inte bli handikappade av att jobba på Samhall. Vi är också människor!

  • Har vart på Samhall en längre tid och märker hur Samhall nu fungerar. De starka som kommer in tas direkt till arbete ute hos kund (städning) de svaga får sitta på Samhallsenheterna, då de ej klarar av att vara med på städuppdragen på grund av sina handikapp. Många inom Samhall som har ordentliga krämpor får ingen rehab, utan de förs ut på olika städobjekt trots sina smärtor. Allt handlar om pengar för Samhalls ledning, personalen som har sina funktionsnedsättningar sätts i ett hörn tills de tröttnar och själva säger upp sig. Förr kunde människor med olika funktionshinder känna sig nyttiga men det går inte om man inte klarar av att hålla på med lokalvård. Det är stressigt och ofta döljer Samhall arbetsmiljöproblemen. Det som inte klarar uppdragen upplever ofta utfrysning. Detta sedan nya VD:n trädde in och krävde mer av personalen.

  • Håller med texten ovan, blev själv tvingad till f-pension trots läkaruttalanden. Orkade inte mer än 50 procent, de ville bara bli av mid mig. Jag var även facklig aktiv (SO).

  • Samhall spårade ur sen dom blev aktiebolag 1990. Sen barkade det utför. Man ska vara frisk för att jobba på Samhall.

  • Har jobbat på Samhall i fjorton år. Har varit sjukskriven i två nu. Tredje gången jag kraschat på grund av stressen och orimligt chefskap.

  • Har jobbat 34 år på Samhall och har därför märkt en enorm skillnad på då och nu. I mitten av 80-talet var det chefer som brydde sig. Nu är det bara pengar det handlar om. De glömmer att det är, av olika orsaker, sjuka personer som mår sämre än vad de gjorde tidigare.TYVÄRR.
    För egen del har jag mått ganska bra i alla dessa år, men jag har både sett o hört mycket elände.
    T.ex. Att tvinga ut folk på jobb fast de inte orkar. Tvinga en ensam städare att åka på ett stort städjobb där de normalt ska vara tre st.
    Visst förstår jag att kunden är viktig. Men för att kunden ska vara nöjd så måste ju städaren oxå må bra.
    Och det är ju EXAKT det de inte gör.

    Sjukskrivningarna har stigit i höjden de sista 15-20 åren. VEMS FEL ÄR DET?
    SVAR: HÖJDARNA SOM SITTER I STOCKHOLM OCH BARA VILL SE ATT SÅ MYCKET PENGAR SOM MÖJLIGT TJÄNAS IN. Så de kan åka på sina fina semestrar i sina fina bilar.

    SÅ…. TILL SAMHALLS VD: Tänk med insidan av pannbenet eller byt jobb om du inte klarar av att se till den enskilda personen.
    Tack för ordet.

  • Samhall idag har blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd åt statliga tjänstemän. Skattepengarna läggs på utbildningar åt dessa personer, när de gjort en ca två år har de fått vad de behöver så de kan gå vidare till ett riktigt jobb. Många får det svårt när de byter till det privata näringslivet, när de aldrig tidigare haft ett ej skattefinansierat jobb. Sen är det tråkigt man kallar de som är anvisade från arbetsförmedlingen att dessa skulle ha en lägre ” arbetsförmåga”. Jag har jobbat på Samhall i ca åtta år, senast var jag själv ute på ett objekt och mig veterligen så fakturerade man bra mycket mer än vad jag får i lön. Men jag har sökt här i Umeå som ”områdeschef”, jag vill ha något mindre ansvarsfullt, samt ta del av samhällets åtgärder/ skattepengar, känner man att ens arbetsförmåga är i botten är det vägen att gå. Då får man utbildningar för tiotusentals kr, man slipper också sånt man tror en områdeschef gör, sälj, offerter, schemaläggning av personal mm. Det har man anställt annan personal till . Man ska bara hjälpa funktionshindrade ut i jobb, det fina är att man kan gå ända fram till pensionen utan att göra något för inga krav ställs, utan man har sin flumsysselsättning med att ”matcha”/”utveckla folk”. Sen undrar folk varför Samhall ständigt går minus oavsett hur mycket skattepengar som pumpas in i det bolaget.

Lämna ett svar till Per Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Du kanske också vill läsa…

”Samhall har tappat bort sitt uppdrag”

Det är dags att regeringen tar sitt ägaransvar på allvar och agerar, skriver den liberale riksdagsledamoten Bengt Eliasson.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Dubbla myndigheternas resurser”

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

När de borgerliga partierna tillsammmans med SD gör människor till kunder i stället för medborgare hotas demokratin på allvar, skriver Peter Persson, riksdagsledamot för S och medlem i Pappers, tillsammans med Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Sluta sprida fel fakta”

”Sluta sprida fel fakta”

”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

För att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

”Försäkringskassan följer inte domen”

”Försäkringskassan följer inte domen”

”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.