”Det är självklart jättejobbigt”
Pappers i Ortviken förhandlar nu med SCA-ledningen om hur nedläggningen ska gå till.
Industriarbetarnas tidning
23 april, 2019
Skrivet av Ricardo Burrows
Fabriken mitt i skottlinjen 500 jobb hotades över en natt. Robert Sundin och hans arbetskamrater på Kubal tvingas leva i ständig oro. Allt började med ett beslut i Washington.
Robert Sundin är som vanligt vid fabriksgrindarna en halvtimme innan hans skift börjar klockan sex på morgonen. Han drar på sig ullunderstället och sedan arbetskläderna på det. Det är måndag den 9 april 2018 och Robert börjar sitt första tolvtimmarsskift efter ledigheten.
I den amerikanska huvudstaden Washington har myndigheten Office of foreign assets control, Ofac, kommit ut med ett pressmeddelande. USA anklagar rysk underrättelsetjänst för att ha påverkat presidentvalet i USA 2016. I ett motangrepp kommer myndigheten att sanktionerna sju ryska oligarker med nära band till president Vladimir Putin. En av dem är Oleg Deripaska. Storägare av den ryska aluminiumjätten Rusal.
Företagsledningen på Kubal får nya direktiv från moderbolaget Rusal. Stoppa alla utleveranser av aluminium från fabriken omedelbart.
Ett industrigolv i Sundsvall hamnar mitt i skottelden mellan två världsmakter. Och över en natt hotas helt plötsligt närmare 500 jobb på Kubal av internationell storpolitik. För att inte tala om de hundratals anställda hos underleverantörer.
Inne i Verk 2 är Robert Sundin ovetandes om att hans anställning plötsligt är under sanktionshot. Där inne är man avskärmad från resten av världen berättar Robert. Några rader om händelsen kom ut på fabrikens intranät den dagen. Ingenting han tog på större allvar.
– Det var först när man läste skriverierna i tidningarna som man förstod allvaret i situationen, säger Robert Sundin.
Sanktionerna innebär att amerikanska företag inte tillåts att göra affärer med Rusal, men värre är att företag utanför USA hotas med samma typ av sanktioner om de handlar med företaget.
Det första bakslaget kom omedelbart. När de blev utslängda från elmarknaden Nord pool försvann också möjligheterna att handla el till marknadspris. El är den viktigaste komponenten i tillverkningen av aluminium. Och det går åt mycket. Nästan en och en halv procent av Sveriges totala elförbrukning finns hos Kubal.
Fabriken fick köpa el av nätägaren. Svensk lag trumfade hot om amerikanska sanktioner. Men till en kostnad som låg långt över marknadspriserna.
Att jobba på Kubal är att ständigt jobba i motvind säger Robert Sundin halvt på skämt och halvt på allvar. Kriserna avlöser varandra. Han har jobbat på fabriken i över 20 år. 2008 var han en av 120 som varslades. Ett halvår senare var han och de flesta andra som inte hittat nya jobb tillbaka på golvet igen.
– En sådan kris är ju mycket värre. När folk faktiskt förlorar sina jobb. Det har gjort oss på golvet lite luttrade. Den här gången kommer hotet långt bortifrån. Från Trumps USA och Putins Ryssland. Det finns inte mycket vi kan göra här i Sundsvall förutom att jobba vidare, säger Robert Sundin.
Ni var ju dagar, kanske timmar från att behöva stänga ner fabriken, var du aldrig orolig?
– Nej, eller jo, det är klart jag var. Men du måste förstå att här är det alltid någon form av kris. Vi har vant oss att jobba i motvind. Vi skämtar om att vi är som allra bäst när vi har det som sämst.
Är folk där hemma lika förstående?
– Ja, mina andra vänner brukar alltid skämtsamt fråga om det är kris nu igen på jobbet. Men de vet också att jag varit på Kubal i över 20 år. Så allvarliga kan ju kriserna inte vara. Det är förstås lite jobbigt att planera vardagen bara. Resor och så där.
Robert blir mer allvarsam.
– Barnen hade fått för sig att de ville till Cypern, de hade väl hört något om det i skolan. Och det låter kul. Men det är omöjligt att planera en sådan resa. Min fru brukar alltid fråga om det inte är dags att lägga Kubal bakom mig och hitta någon annanstans att jobba. Nu har barnen tagit efter henne.
Det plingar till i Tina Östmans mobiltelefon. Det har det gjort med jämna mellanrum sedan krisen började. Kommer det finnas något jobb kvar att gå till efter ledigheten? Vad ska jag ta mig till om jag blir utan jobb? Hyror måste betalas. Och lån måste amorteras.
Hon är huvudskyddsombud på Kubal, men vet knappast mer än vad någon annan på golvet gör. Informationen är bristfällig, och beslutsfattarna sitter på andra sidan Atlanten.
Sanktionerna som från början skulle träda i kraft den 5 juni dröjer. Det har hunnit bli oktober och datumet för när sanktionerna ska träda i kraft har flyttats fram tre gånger av amerikanska Ofac. Det skulle varit hoppingivande om inte det vore för att väntan på varje nytt besked är en kamp mot klockan. För att Kubal över huvud taget ska ha chansen att överleva de amerikanska sanktionerna måste de börja nedstängningen av aluminiumverket 30 dagar innan sanktionerna ska träda i kraft. Om aluminiumet fryser inne finns det inget hopp om att starta om verket i framtiden.
Tina Östman förstår att folk blir oroliga. Nyheterna om att datumet för sanktionerna skjuts upp kommer oftast dagarna innan de måste börja släcka ner fabriken. Hon försöker peppa de anställda så gott det går. Men flera är oroliga över att inte hitta en anställning om de blir utan jobb. Medelåldern bland arbetarna på aluminiumverket är 43 år. Och många saknar någon annan typ av arbetserfarenhet.
– Vi är den enda arbetsplatsen av sitt slag i Sverige, säger Tina Östman.
Hon fortsätter.
– Men det är viktigt att påminna folk att man lär sig mycket här på Kubal. Kunskapen är överförbar till andra industrier.
Tina har fyllt 61 och har börjat tänka på livet efter jobbet. För två år sedan bestämde hon sig för att ta ett lån för att köpa ett nytt hus på landet. Ett hem där hon kan påta i rabatten och ta hand om hönor. Vad skulle hon säga till banken om hon helt plötsligt skulle stå utan ett jobb?
En del valde att lämna Kubal. Under hösten försvann ett fyrtiotal anställda, ett tio-tal av dem satt på kritiska tjänster. Och att anställa ny personal var i princip omöjligt. Vem vill jobba på en arbetsplats som kanske inte finns kvar om några månader?
En svensk övertalningskampanj mobiliserades i ett försök att lätta på sanktionerna. Kubals framtid hade hamnat på regeringens dagordning. Amerikanska kongressledamöter och senatorer påmindes om att det fanns över 500 svenska arbetare som hamnat i kläm.
Och i Ryssland började Oleg Deripaska och Rusal förhandla med den amerikanska staten om vilka åtgärder de skulle behöva vidta för att kringgå sanktionerna helt och hållet. Men förhandlingarna tog tid, vilket medförde att sanktionerna gång på gång sköts upp under hösten. En månads förlängning i taget.
Knappt en vecka innan julafton kom beskedet. När Stefan Hultman mötte det utgående nattskiftet på morgonen den 20 december var det glada nyheter han bar på. Stefan är ordförande på Kubalfacket och sitter också i IF Metalls förbundsstyrelse. Han var tidig med att försöka lyfta frågan hos regeringen. Och nu kunde han berätta att USA bestämt sig för att avblåsa sanktionerna mot Rusal.
Pontus Jansson sitter vid matbordet när ena barnet kommer hem från skolan. Vanligtvis jobbar han inne på Verk 2 i samma skiftlag som kompisen Robert Sundin.
Han minns tillbaka när han fick höra att USA meddelade att man tänkte släppa sanktionerna mot Rusal. En sorts tidig julklapp. Men glädjen var på sätt och vis kortvarig. Nio månader under ständigt hot sätter sina spår.
Det är mitten av februari när vi träffar Pontus. Sanktionerna är borta. Men oron hänger fortfarande i luften. För honom har en av de stora fördelarna med att jobba på Kubal varit att han ibland kunnat vara hemma när barnen kommer hem från skolan. Nu vill man omförhandla skiftgången. Motiveringen har varit att man nu måste jobba effektivare.
– Jag har alltid kunnat leva med att det krisar då och då. På ett märkligt sätt tillhör det vardagen. Men jag upplever att något annat har hänt den här senaste tiden. Sakta har man börjat skruva upp på arbetstempot, säger Pontus Jansson.
Han medger att det blir allt svårare att motivera både för sig själv och för familjen varför han ska stanna kvar på Kubal. Han trivs med sina kollegor. Han pekar på soffan där Robert en gång somnat när vännerna i det fjärde skiftlaget hade festat till hemma hos honom.
Men 25 år på golvet har satt sina spår på Pontus. Stora delar av 2017 var han sjukskriven på grund av ett diskbråck. Nu är han tillbaka på 100 procent. Men känningarna i ryggen har han inte blivit av med ännu.
– Om jag måste fortsätta jobba på det här viset kommer situationen till sist bli ohållbar. Visst jag kan nog jobba några år till, men det kanske finns en poäng att gå med flaggan i topp?
Kubal grundades 1942. Mitt under en av mänsklighetens värsta kriser. Robert Sundin är övertygad om att fabriken även kommer att kunna överleva den här krisen. Han älskar sitt jobb.
Pontus och de andra vännerna bidrar till den gemenskapen på fabriken som betyder så mycket för honom. Men han förstår också hur Pontus resonerar.
– I går fick jag höra att en av mina kompisar som oroat sig ett tag till sist lämnade in sin uppsägningsbegäran. Han hittade ett jobb någon annanstans.
Kubal får ny rysk ägare. Aluminiumverket i Sundsvall ingår i den del av schweiziska Glenncore som slås samman med ryska Sual och Rusal. Det nya företaget får namnet United company rusal.
Den ryska oligarken och storägaren av Kubal, Oleg Deripaska (bilden ovan), räddas från en skuldkris av den ryska statskontrollerade banken VEB. I VEB:s styrelse sitter dåvarande premiärministern Vladimir Putin.
Efter den ryska annekteringen av Krimhalvön inför USA:s regering sanktioner mot ryska individer och företag. Sedan dess har de båda länderna legat i storpolitisk konflikt.
Rusals vd Vladislov Solovjev berättat för nyhetsbyrån Reuters att man kan lägga ner smältverket i Sundsvall. Nedläggningen uteblir.
USA:s underrättelsetjänst anklagar Ryssland för att ha påverkat presidentvalet 2016. Myndigheten Office of Foreign Assets Control (Ofac), en del av USA:s finansdepartement, tänker införa nya sanktioner mot sju ryska oligarker och deras företag. Däribland Kubals ryska ägare Oleg Deripaska. Sanktionerna ska träda i kraft 5 juni.
Kubal stängs av från att köpa el till marknadspriser. I efterhand har vd Javier Navia sagt till Sundsvalls Tidning att man var en eller två dagar ifrån att stänga ner fabriken omgående.
Nytt datum för när sanktionerna träder i kraft. Rusal får tills den 23 oktober att avrunda
pågående affärer. Under nio månaders tid ska sanktionerna skjutas upp ytterligare fem gånger.
Datumet för när sanktionerna träder i kraft skjuts upp ytterligare en månad. ”I slutändan ligger våra öden i USA:s händer”, säger klubbordförande Stefan Hultman till Dagens Arbete.
Myndigheten Ofac meddelar att man kommer lyfta sanktionerna mot Rusal. USA:s kongress har 30 dagar på sig att upphäva beslutet, en nyhet som DA kunde publicera på nätet 20 december.
I representanthuset i USA röstar demokraterna och republikanerna i en enad front om att upphäva Ofac:s beslut, men det räckte inte.
Rusal tas bort från Ofac:s lista över sanktionerade företag. Arbetarna i Sundsvall kan andas ut för den här gången.
USA håller president- och senatorsval. Oleg Deripaskas nära samröre med president Donald Trumps före detta kampanjchef Paul Manafort har gjort Ofac:s beslut att upphäva sanktionerna till ett hett villebråd i den politiska debatten. Kan Kubal sväva i fara i ett av Demokraterna styrt USA?