”Det är fränt på riktigt”
24 maj, 2019
Foto: Fredrik Swartling.
Profilen Suget i magen. Känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström hade inte fyllt ett när hon var på sitt första rally. Här berättar hon om …
Frida Lindström
Ålder: 24 år.
Jobbar: Lagret på Gnosjö automatsvarvning.
Bor: I ett torp nära barndomshemmet i Plombo, Gislaveds kommun.
Bor också i torpet: Katterna Stilo (döpt efter ett märke på rallyhjälmar) och Sparco (ett märke på annan utrustning).
Kontroll och åksjuka
”Jag talar om för föraren vad som kommer härnäst. Det svåraste är tajmingen. Om jag säger fel kan vi åka av. I början skrev jag höger och vänster på tummarna för att inte ta miste.
Jag är ett kontrollfreak, inför en tävling räknar jag ut exakt när vi ska åka och hur mycket vi ska tanka. I andra fall kan jag bli åksjuk, men när jag sitter med roadbooken och är fastspänd, då är det så mycket adrenalin, jag känner inte av det. Det är fränt på riktigt!”
Att flyga
”Min pappa började köra rally när jag föddes, så jag har varit med mycket. En gång värmde han min barnmat med defrostern i bilen. Jag har också varit hästtjej. Om det finns likheter? Nej, på hästryggen är det härliga att ha kontroll. I bilen är det härligt när man inte har kontroll.
Det bästa är att starta och accelerera på asfalt, det suger till i magen. Och lyften, bilen kan flyga flera meter, man ser bara trädtoppar och vet inte var man ska landa.”
En kartläsare har till sin hjälp en roadbook eller mer detaljerade noter, som talar om kurvor och annat som händer längs vägen. Foto: Fredrik Swartling.
Nåt som är nästan lika kul
”Det är dyrt att ha egen bil. Jag ska skaffa bra ekonomi, nån att bo med och ett hus jag äger först. I år fokuserar jag på att arrangera. Det är nästan lika kul, man får så mycket kontakter. Jag var på Svenska rallyt och jobbade bland annat i däckteamet. Nästa år är det SM här, i Skillingaryd. Men man är alltid sugen på att köra. I höstas var jag kartläsare åt en kompis på Gotland. Han hade brutit nästan alla tävlingar. Och så gick vi och vann vår klass! Det är nog det jag är mest stolt över.”
Berättat för Anna Julius
