"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Bensinupproret

Foto: TT Nyhetsbyrån.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

Debatt ”Ska vi som tvingas resa längst, vi som jobbar mest, med de sämst betalda yrkena stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Om skribenten:

Carl Hällströmer bor i Falun, är brevbärare och deltagare i Bensinupproret.

Det var inte enklare förr och faktum är att det är ännu värre nu. Precis som Kennet Bergqvist gör i sin krönika så tillåter jag mig att börja med slutsatsen. Att påstå att bensinupproret är ett lyxuppror bevisar bara en av två saker. Antingen har man inte begripit vad det handlar om, eller så har man ett annat syfte. Jag återkommer till det senare, men först några ord om min barndom.

Vi växte upp under ungefär samma tid, du och jag. Jag föddes i början av 80-talet och växte upp i Smedjebacken, en liten bruksort i södra Dalarna. Vi hade inte bara en utan flera grundskolor ”nere på byn” och gymnasium i grannkommunen Ludvika. Vi hade affärer, vi hade arbetsförmedling, poliskontor, postkontor, blomsterhandel, leksaksaffär, frisörer och begravningsbyråer. På den punkten hade jag nog tillgång till mer än du, och förmodligen mer än många andra i vårt avlånga land, åtminstone vad gäller samhällsservice. Knäckpunkten här är dock det lilla ordet ”hade”.

Poliskontor: neddraget. Postkontor: borta. Arbetsförmedling: nedlagt. Leksaksaffär: konkurs. Hälften av matvarubutikerna: stängda. Rivna. Begravningsbyråerna och frisörerna är de som hållit ut längst. Under bostadsakutens år passade man också på att riva stora delar av hyresbeståendet, främst de lägenheter som lämpligt nog låg närmast den stora (och i princip enda) arbetsgivaren.

När du satt på bönehuset och spelade Drakborgen, satt jag förmodligen på någon kamrats vind och målade tennfigurer eller spelade rollspel. Det var sånt vi gjorde på den tiden och självklart var det, precis som du skriver okomplicerat. Jag spelade också NES, och pumpade Guns ’n Roses. Fattade inte särskilt mycket av omvärlden.

Du säger att det var enklare då, men du har fel. Vi trodde att det var enklare. Faktum är väl ändå att vi måste haft en skyddad uppväxt, både du och jag, för när jag frågar min mor i dag får jag en helt annan historia.

Det vi bevittnat under de sista trettio åren är en närmast total nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner och en liberalisering av samhället.

1980, när min storebror var nyfödd arbetade hon som undersköterska på Säters sjukhus. Varje dag pendlade hon de sex milen tur och retur och för detta betalade hon ungefär 345 kronor i månaden. Samtidigt tjänade hon 3300 kronor och fick ett barnbidrag på 750.

Kostnaden för att överhuvudtaget kunna arbeta var alltså ungefär 8,5 procent av hennes disponibla inkomst. Naturligtvis måste vi också bo någonstans, och den trerummare vi hade kostade ungefär 600 kronor i månaden. För övrigt en av de som sedan revs, men det är ett sidospår. Sammantaget landade det grundläggande bensinkalaset på cirka 10 procent av inkomsten om man också kalkylerar med bostadskostnaden.

Jag skriver kalas, för det är väl det du anser att det var, när du kallar bränslepris för en lyxfråga?

Det var kämpigt redan 1980, och jag vet att både min mor och far gjorde enorma uppoffringar för att vi skulle slippa möta allt slit och vedermödor, för att vi skulle ha en fin barndom.

Detta tionde har ökat med närmare 60 procent, och utgör idag cirka 16 procent av undersköterskans inkomster. Här är jag också snäll, för visst kan man lägga till andra inkomster; bostadsbidrag, föräldrapenning etcetera, faktum är att dessa också är sänkta kontinuerligt fram till i dag.

Kostnaden är alltså ännu högre för min mors moderna motsvarighet. Sannolikt tvingas hon också pendla betydligt mer.

Det vi bevittnat under de sista trettio åren är en närmast total nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner och en liberalisering av samhället. Jag växte upp i en tid som präglats av försvinnanden, och detta har naturligtvis drabbat alla. Både då och nu. Jag kan känna både sorg och förtvivlan, men när du sitter fram din dator och kallar ett drägligt liv för lyx, ja då blir jag heligt förbannad!

Försvinnandets och nedmonteringens politik har ökat kraven på arbetaren, på undersköterskan, på läraren, ja på alla som idag tvingas till att pendla för att överhuvudtaget kunna försörja sig, vilket också spiller över på barnen. Det sägs ju att man arbetar för att leva, och lägger man därtill kostnaden för det, för skojs skull den numera välkända men förljugna bilden av glasspriset, så inser man vad det egentligen handlar om.

Marginalerna för att leva ett gott liv i Sverige har för väldigt många människor minskat, och om man som du dömer ut en kamp för att ändra detta så har man siktet inställt mot människans väl och ve. När du säger att bensinupproret är en lyx, säger du egentligen att människan skall leva för att arbeta.

Det må vara att en sänkning av bensinpriset ter sig som ett hot mot andra värden. Klimathotet hänger över oss och klimatstrejker ses som en (mer eller mindre) legitim kamp mot detta. Är det då verkligen så att bensinpriset bidrar till miljön?

Nej, det har visat sig gång efter annan, att vi som pendlar, inte gör det för nöjes skull utan för att vi måste. Är det verkligen undersköterskan som ska betala för klimatomställningen? Ska vi som tvingas resa längst, vi som jobbar mest, med de sämst betalda yrkena stå för allt?

Självklart är det lätt att påstå att det är bilburna vita män, som lyxar till det. De som åker dyr bil och skoter fram och tillbaka måste ju vara bovarna i dramat. Men helt ärligt, inte en enda av de jag talar om skulle ens förmå sig drömma om bilar för 300 000 kronor. Du insåg snart, skriver du, att det inte gick att tjata sig till ett Nintendo på 80-talet. Nej, och lika lite glider vi runt i lyxbilar idag.

Alla måste självklart skära ned på sina transporter, och om du bara visste hur mycket vi hellre skulle slippa köra bil. Hur mycket vi tjatar på att återuppbygga landet. Men lika lite som dina föräldrar lyssnade på detta, lyssnar nu riksdag och regering. Det vet vi, men tjatar ändå. Det handlar tamejfan om vår överlevnad.

Du säger att man ska tänka på T-T-T, “tänk-tryck-tala, men herregud, när ropar du att det är lyxigt att transportera matkassar från Stockholm till välbärgade medborgare i landsbygdstätorterna? Var är dina rop på att industrin skall minska sina utsläpp? Var är din klagan över företagens lagerhållning på vägarna? Var är kampen mot centralisering av produktion och samhällstjänster? Var är din kamp för Sveriges största yrkeskår, undersköterskorna?

Sist men inte minst, var är din kamp för dagens pojkar och flickor, som inget hellre vill än att kunna sitta och spela rollspel, precis som vi, utan tanke på föräldrarnas slit? Det är trots allt det kampen handlar om, och bensinupproret är en del i detta. Det du verkar vilja är att vi ska skita i vilket. Nej, vi säger sänkt bensinpris, eller höjda reallöner, för drägliga liv!

Kamratliga hälsningar
Carl Hällströmer
brevbärare och deltagare i Bensinupproret

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

2Kommentarer

Tomas Dahl:

Mycket bra! Så ser verkligheten ut för många utanför city kärnorna.

Thorsten Schütte:

I spåren av bensinprisupproret vill Sverigedemokraterna minska drivmedelspriset genom ändring av kvotplikten och slopandet av överindexeringen med minst 70 öre/litern. Detta är dock orealistiskt m a p att få en majoritet i Riksdagen och omodernt, det finns inget miljöriktigt alternativ till att stegvis prisa ut fossila drivmedel. Samma effekt på fordonsägarna ekonomi som knappt en krona mindre på drivmedelsskatten inklusive moms kan fås genom att äntligen slopa Alliansens förhatliga trafikförsäkringsskatt, en ren straffskatt på att trafikförsäkra ett fordon, 32 premien av premien, motsvarade drygt 3 miljarder kronor per år till statskassan. Vilket parti bli först att nappa på denna idé att lugna de gula västarna i Sverige?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

4
 

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

20
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

1

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1

”Personalbrist – på grund av stress”

Gästkrönika Säkerheten kommer alltid först, det är ingen som säger emot. Men när man ligger efter i produktionen, vem är det egentligen som prioriterar säkerheten då? Marcus Raihle på Ovako i Smedjebacken tackar facket för skyddsombuden.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Demokratin behöver sina försvarare

LEDAREVår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Under den digitala snuttefilten

KRÖNIKA”Det som har potentialen att knyta samman människor ökar i själva verket avstånden”, skriver frilansskribenten Daniel Mathisen efter att ha läst om vilken makt tekniken har över vår gemenskap.

Rösta för ett öppet Europa

LEDAREFörsvara öppenhetens, demokratins och löntagarnas Europa i en tid när nationalismens farliga idéer är på frammarsch, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Äntligen slipper jag verka dryg”

Krönika”Solglasögon fyller en viktig funktion för oss inåtvända individer.” Carl Linnaeus tackar våren för att han kan ta fram solglasögonen utan att verka dryg.

1

Industrin och klimatet

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Du går inte ensam

Det där att en författare har satt ord på läsarens eget liv och arbete kan ge en självförtroende, skriver Anneli Jordahl.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

Mina kamrater var ping-pongbarn

Krönika”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”, skriver DA:s nya krönikör, journalisten och författaren Alexandra Pascalidou.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

9

Lägerelden är ändå viktigast

KrönikaVad skulle vi bygga för samhälle om vi tvingades börja om? Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om att lägereldar förenar mer än tekniska framsteg.

Industrin och jämställdhet

”Jag har själv vräkt ur mig ett och annat”

GÄSTKRÖNIKATack för att mina sunkiga värderingar ifrågasattes i tid, annars kanske jag också varit en medelålders, vit man som på Facebook postat hatiska inlägg om invandrare och kvinnor”, skriver Kennet Bergqvist.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

4

DA och Expressen granskar

Sälj inte ut vår säkerhet

LedareVaktbolagen måste granskas. Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin.

1

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.