”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Bensinupproret

Foto: TT Nyhetsbyrån.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

Debatt ”Ska vi som tvingas resa längst, vi som jobbar mest, med de sämst betalda yrkena stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Om skribenten:

Carl Hällströmer bor i Falun, är brevbärare och deltagare i Bensinupproret.

Det var inte enklare förr och faktum är att det är ännu värre nu. Precis som Kennet Bergqvist gör i sin krönika så tillåter jag mig att börja med slutsatsen. Att påstå att bensinupproret är ett lyxuppror bevisar bara en av två saker. Antingen har man inte begripit vad det handlar om, eller så har man ett annat syfte. Jag återkommer till det senare, men först några ord om min barndom.

Vi växte upp under ungefär samma tid, du och jag. Jag föddes i början av 80-talet och växte upp i Smedjebacken, en liten bruksort i södra Dalarna. Vi hade inte bara en utan flera grundskolor ”nere på byn” och gymnasium i grannkommunen Ludvika. Vi hade affärer, vi hade arbetsförmedling, poliskontor, postkontor, blomsterhandel, leksaksaffär, frisörer och begravningsbyråer. På den punkten hade jag nog tillgång till mer än du, och förmodligen mer än många andra i vårt avlånga land, åtminstone vad gäller samhällsservice. Knäckpunkten här är dock det lilla ordet ”hade”.

Poliskontor: neddraget. Postkontor: borta. Arbetsförmedling: nedlagt. Leksaksaffär: konkurs. Hälften av matvarubutikerna: stängda. Rivna. Begravningsbyråerna och frisörerna är de som hållit ut längst. Under bostadsakutens år passade man också på att riva stora delar av hyresbeståendet, främst de lägenheter som lämpligt nog låg närmast den stora (och i princip enda) arbetsgivaren.

När du satt på bönehuset och spelade Drakborgen, satt jag förmodligen på någon kamrats vind och målade tennfigurer eller spelade rollspel. Det var sånt vi gjorde på den tiden och självklart var det, precis som du skriver okomplicerat. Jag spelade också NES, och pumpade Guns ’n Roses. Fattade inte särskilt mycket av omvärlden.

Du säger att det var enklare då, men du har fel. Vi trodde att det var enklare. Faktum är väl ändå att vi måste haft en skyddad uppväxt, både du och jag, för när jag frågar min mor i dag får jag en helt annan historia.

Det vi bevittnat under de sista trettio åren är en närmast total nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner och en liberalisering av samhället.

1980, när min storebror var nyfödd arbetade hon som undersköterska på Säters sjukhus. Varje dag pendlade hon de sex milen tur och retur och för detta betalade hon ungefär 345 kronor i månaden. Samtidigt tjänade hon 3300 kronor och fick ett barnbidrag på 750.

Kostnaden för att överhuvudtaget kunna arbeta var alltså ungefär 8,5 procent av hennes disponibla inkomst. Naturligtvis måste vi också bo någonstans, och den trerummare vi hade kostade ungefär 600 kronor i månaden. För övrigt en av de som sedan revs, men det är ett sidospår. Sammantaget landade det grundläggande bensinkalaset på cirka 10 procent av inkomsten om man också kalkylerar med bostadskostnaden.

Jag skriver kalas, för det är väl det du anser att det var, när du kallar bränslepris för en lyxfråga?

Det var kämpigt redan 1980, och jag vet att både min mor och far gjorde enorma uppoffringar för att vi skulle slippa möta allt slit och vedermödor, för att vi skulle ha en fin barndom.

Detta tionde har ökat med närmare 60 procent, och utgör idag cirka 16 procent av undersköterskans inkomster. Här är jag också snäll, för visst kan man lägga till andra inkomster; bostadsbidrag, föräldrapenning etcetera, faktum är att dessa också är sänkta kontinuerligt fram till i dag.

Kostnaden är alltså ännu högre för min mors moderna motsvarighet. Sannolikt tvingas hon också pendla betydligt mer.

Det vi bevittnat under de sista trettio åren är en närmast total nedmontering av viktiga samhällsinstitutioner och en liberalisering av samhället. Jag växte upp i en tid som präglats av försvinnanden, och detta har naturligtvis drabbat alla. Både då och nu. Jag kan känna både sorg och förtvivlan, men när du sitter fram din dator och kallar ett drägligt liv för lyx, ja då blir jag heligt förbannad!

Försvinnandets och nedmonteringens politik har ökat kraven på arbetaren, på undersköterskan, på läraren, ja på alla som idag tvingas till att pendla för att överhuvudtaget kunna försörja sig, vilket också spiller över på barnen. Det sägs ju att man arbetar för att leva, och lägger man därtill kostnaden för det, för skojs skull den numera välkända men förljugna bilden av glasspriset, så inser man vad det egentligen handlar om.

Marginalerna för att leva ett gott liv i Sverige har för väldigt många människor minskat, och om man som du dömer ut en kamp för att ändra detta så har man siktet inställt mot människans väl och ve. När du säger att bensinupproret är en lyx, säger du egentligen att människan skall leva för att arbeta.

Det må vara att en sänkning av bensinpriset ter sig som ett hot mot andra värden. Klimathotet hänger över oss och klimatstrejker ses som en (mer eller mindre) legitim kamp mot detta. Är det då verkligen så att bensinpriset bidrar till miljön?

Nej, det har visat sig gång efter annan, att vi som pendlar, inte gör det för nöjes skull utan för att vi måste. Är det verkligen undersköterskan som ska betala för klimatomställningen? Ska vi som tvingas resa längst, vi som jobbar mest, med de sämst betalda yrkena stå för allt?

Självklart är det lätt att påstå att det är bilburna vita män, som lyxar till det. De som åker dyr bil och skoter fram och tillbaka måste ju vara bovarna i dramat. Men helt ärligt, inte en enda av de jag talar om skulle ens förmå sig drömma om bilar för 300 000 kronor. Du insåg snart, skriver du, att det inte gick att tjata sig till ett Nintendo på 80-talet. Nej, och lika lite glider vi runt i lyxbilar idag.

Alla måste självklart skära ned på sina transporter, och om du bara visste hur mycket vi hellre skulle slippa köra bil. Hur mycket vi tjatar på att återuppbygga landet. Men lika lite som dina föräldrar lyssnade på detta, lyssnar nu riksdag och regering. Det vet vi, men tjatar ändå. Det handlar tamejfan om vår överlevnad.

Du säger att man ska tänka på T-T-T, “tänk-tryck-tala, men herregud, när ropar du att det är lyxigt att transportera matkassar från Stockholm till välbärgade medborgare i landsbygdstätorterna? Var är dina rop på att industrin skall minska sina utsläpp? Var är din klagan över företagens lagerhållning på vägarna? Var är kampen mot centralisering av produktion och samhällstjänster? Var är din kamp för Sveriges största yrkeskår, undersköterskorna?

Sist men inte minst, var är din kamp för dagens pojkar och flickor, som inget hellre vill än att kunna sitta och spela rollspel, precis som vi, utan tanke på föräldrarnas slit? Det är trots allt det kampen handlar om, och bensinupproret är en del i detta. Det du verkar vilja är att vi ska skita i vilket. Nej, vi säger sänkt bensinpris, eller höjda reallöner, för drägliga liv!

Kamratliga hälsningar
Carl Hällströmer
brevbärare och deltagare i Bensinupproret

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Läs mer: Debatt | Opinion

2Kommentarer

Tomas Dahl:

Mycket bra! Så ser verkligheten ut för många utanför city kärnorna.

Thorsten Schütte:

I spåren av bensinprisupproret vill Sverigedemokraterna minska drivmedelspriset genom ändring av kvotplikten och slopandet av överindexeringen med minst 70 öre/litern. Detta är dock orealistiskt m a p att få en majoritet i Riksdagen och omodernt, det finns inget miljöriktigt alternativ till att stegvis prisa ut fossila drivmedel. Samma effekt på fordonsägarna ekonomi som knappt en krona mindre på drivmedelsskatten inklusive moms kan fås genom att äntligen slopa Alliansens förhatliga trafikförsäkringsskatt, en ren straffskatt på att trafikförsäkra ett fordon, 32 premien av premien, motsvarade drygt 3 miljarder kronor per år till statskassan. Vilket parti bli först att nappa på denna idé att lugna de gula västarna i Sverige?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5
 

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24
 

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

2

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.