"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Patrik Holmgren och hans kollegor på gummifabriken i Ersmark går undan när röken från pressarna frigörs för att inte exponeras för röken. Foto: Fredrik Swartling.

När röken har lagt sig

Bortglömd risk Gummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

VULKRÖK

Röken är en komplex blandning av olika ämnen och kemikalier. Endast en del av vulkrökens komponenter har kunnat identifieras. Forskare menar att det i dag finns bättre möjligheter att försöka sätta gränsvärden för vulkrök.

Färre kemikalier

I dag används mindre bly, kadmium, zink och klorerade lösningsmedel. Högaromatiska oljor (HA-oljor) är utfasat hos flera företag. 2007 infördes EU:s kemikalieförordning Reach som innebär att företag ska riskbedöma och redovisa hur ämnena kan hanteras säkert.

Patrik Holmgren håller andan. När gummipressen öppnas brukar han göra det. Vit vulkrök, som bildas vid upphettning av gummi, pyser ut. Kåporna runt maskinen och luftutsugen fångar upp det mesta av röken. Resten skingras i lokalen och ligger sedan som en tunn dimma under lysrören.

I 13 år har han arbetat på Metso Sweden AB i Ersmark, Skellefteå. Han vet inte om det hjälper att hålla andan precis när de första puffarna av rök frigörs från gummipressen. Men han hoppas. Att hålla andan har blivit ett sätt att skydda sig.

Ett annat sätt är att gå undan, förklarar hans arbetskompis, skyddsombudet Lars
Öhlund.

– Vi betraktar röken som hälsofarlig och går ifrån i tio minuter när pressarna öppnas, så att det hinner ryka av. Vi får hålla reda på varandra så att ingen går fram för tidigt och utsätter sig för exponering, säger Lars Öhlund.

Likadant låter det i flera av gummifabrikerna runt om i landet som Dagens Arbete har kontaktat. I Skåne, Halland, Jönköpings län och Västerbotten: ”När pressarna öppnas går vi iväg och väntar i tio till femton minuter tills röken lagt sig.” ”Det är en ren överlevnadsinstinkt, att vända bort huvudet.”

Det är som en oskriven regel. Och nyanställda tar efter.

Många arbetare inom gummiindustrin exponeras dagligen för inomhusluft som innehåller rök från upphettat gummi.

Röken består av hundratals ämnen, varav några kan ge upphov till cancer, luftvägssjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.

I dag finns inte något krav på hur ofta arbetsgivaren ska mäta inomhusluften, bara att de ska se till att exponeringen för skadliga ämnen är så låg som möjligt för de anställda.

Men hur kan de göra det, när de inte vet vad luften innehåller och när flera av företagen inte mäter luften regelbundet?

Svaren ska visa sig variera.

På Trelleborg Sealing Solution AB i Ersmark mätte man senast för fyra år sedan. I Skåne, på Trelleborg AB, uppger de, att de regelbundet gör mätningar av inomhusluften.
Men vill inte lämna ut resultatet på mätningarna till Dagens Arbete.

På Metso Sweden AB utanför Skellefteå gjordes en mätning av inomhusluften senast för sju år sedan.

Jaana Valkonens pappa drabbades av cancer efter att ha arbetat på Viskafors gummifabrik. I dag hoppas hon att man lärt sig av historiens misstag. Foto: Anna Sigge.

Jaana Valkonen suckar. Hur kan det vara möjligt att man fortfarande inte har bättre koll? Hon minns hur lukten av bränt gummi stack i näsan när hennes pappa Eino Valkonen kom hem efter en arbetsdag i Viskafors gummifabrik utanför Borås på 80-
talet. Han var täckt av svart sot. Hon kommer ihåg när hennes mamma oroligt frågade om han verkligen skulle gå till jobbet – han mådde ju så dåligt. ”Jag har en spann jämte mig som jag kan kräkas i”, svarade hennes pappa. Han stod vid gummipressen, kräktes och jobbade.

Han hade arbetat på fabriken sedan 1968. Man skulle göra rätt för sig och maten på bordet skulle betalas.

Arbetarna i fabriken blandade kemikalier för hand, saknade ventilation och stod dagligen med huvudet i gummiröken. Precis som i flera andra gummifabriker under tidigt 80-tal då däcktillverkningen dominerat branschen i 30 år.

Det var också då flera larm kom om att arbetare inom gummiindustrin blev svårt sjuka.
I Viskafors krävde facket att arbetsgivaren skulle vidta åtgärder. Efter muntliga löften om att en ny fabrik skulle byggas backade facket. Men det blev aldrig någon ny fabrik.

Arbetsgivarna borde skämmas för att de inte tog arbetsmiljön på allvar.

Eino Valkonen fick första cancern 1985, i matstrupen. Han opererades och återgick till arbetet. Jaana Valkonen hörde aldrig sin pappa klaga. Efter sju år kom cancern tillbaka. Han orkade inte en gång till.

Jaanas bror hittade honom i hallen. Han hängde från taket.

– Arbetsgivarna borde skämmas för att de inte tog arbetsmiljön på allvar. Det är så många familjer som förlorat sina nära och det kanske inte hade behövt hända. Mina barn hade kanske haft en morfar i dag, säger Jaana Valkonen.

Hösten 1992 var det bråttom. Den nytillträdda borgerliga regeringen hade beslutat att lagen om arbetsskadeförsäkring skulle ändras. Det skulle bli svårare att få en skada godkänd som arbetsskada.

I sista stund grep fackförbundet Fabriks in och uppmanade alla avdelningar att granska sina cancerfall bland medlemmarna i syfte att kartlägga och anmäla cancerfall som orsakats av kemikalier i gummiindustrin.

Omkring 300 skador anmäldes varav cirka 160 var cancerfall. Det rörde sig om olika former av cancer som leukemi, lungcancer och cancer i urinblåsan. Ett 50-tal av fallen kom från Viskafors. Flera erkändes som arbetsskador. Men långt ifrån alla.

Fortfarande betalar flera priset för den dåliga arbetsmiljön i Viskafors gummifabrik. I dag, nästan 30 år efter att fabriken avvecklades, är det en nästan bortglömd arbetsmiljöskandal. Foto: Fredrik Swartling.

Pauli Kuitunen tittar ut över industriområdet i Viskafors. Taket har rasat in i den gamla industribyggnaden och hålet gapar som ett öppet sår i gummifabriken.

– Det är för jävligt! Att människor i dag fortfarande betalar priset för den dåliga arbetsmiljön som var då.

Han var en av dem som försökte hjälpa drabbade och anhöriga i sin roll som ombudsman för Industrifacket och regionalt skyddsombud i Borås. Ibland funderar han över hur de som var ansvariga för fabriken kan sova om nätterna efter allt de ställt till med.

– Alla visste vad som hände på fabriken och hur folk mådde. Ingen kan säga att de inte visste. Men lönsamheten var viktigare än människan.

– Vi får aldrig glömma vad som har hänt, då missar vi problemen som finns framför oss i dag, säger Pauli Kuitunen.

I dag är det oklart var anmälningarna, personalregistren, läkarintygen, rapporterna och den övriga dokumentationen från gummiprojektet finns.

Har vi glömt? En som funderat på det är Margareta Littorin, tidigare överläkare på Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Hon var en av åtta forskare som försökte ta reda på hur exponeringen såg ut för 16 år sedan. Det är senast ett omfattande försök gjorts för att utreda exponering för arbetare inom gummiindustrin.

– Vi kunde konstatera att arbetare exponerades för giftiga kemikalier. Vi kunde inte se att de undersökta arbetarna hade större risk att drabbas av cancer. Men uppföljningstiden var för kort, dessutom delades de anställda inte upp efter avdelning eller arbetsuppgift vilket hade kunnat avslöja risker i vissa situationer.

Hon säger att hålla andan och gå undan inte hjälper eller ger tillräckligt skydd.

– Rök som inte fångas upp sprider sig i lokalen vilket gör att det blir en låg exponering under hela dagen.

Mätningar som företagen gör visar ofta bara nivåer av partiklar och det tycker hon är en svaghet.

– De visar sällan ämnen och typ av partiklar i röken. Man ser heller inte hur arbetarna påverkas av det som finns i luften eller det man tar upp genom huden.

Vi vet att röken är komplex och innehåller cancerframkallande ämnen, därför måste man arbeta för att minska exponeringen

Marianne Walding, sakkunnig om kemiska arbetsmiljörisker, på Arbetsmiljöverket.

2012 fastslog internationella cancerinstitutet IARC i Lyon, riskerna med att arbeta i gummiindustrin: ”Bevisen är starka för ökad risk för leukemi och att utveckla cancer i mage, lungor, lymfkörtel, urinblåsan för arbetare i gummiindustrin.” ”Man kan också se en ökad risk för cancer i matstrupe, struphuvud och prostata.”

Trots det saknas gränsvärden i Sverige för flera hälsofarliga ämnen som förekommer i inomhusluften i gummifabriker. En blind fläck är vulkrök, rök från upphettat gummi.

– Vi har inte några gränsvärden för vulkrök. Vi har inte resurser att ta fram gränsvärden för allt. Vi vet att röken är komplex och innehåller cancerframkallande ämnen, därför måste man arbeta för att minska exponeringen, säger Marianne Walding, sakkunnig om kemiska arbetsmiljörisker, på Arbetsmiljöverket.

Frågar du en arbetare i gummiindustrin i dag vad den största skillnaden mellan att arbeta i branschen nu och då är så svarar flera, ”klockan på väggen”. För 30 år sedan skymdes den av rök och sot. I dag syns klockan tydligt och röken har blivit en tunn dimma. Gummiföretagen har arbetat med att få bort flera kemikalier, ventilationen är bättre och de flesta maskiner har luftutsug.

– Men vi vet i dag inte vad röken innehåller eller vad arbetarna inom gummi-
industrin exponeras för. Nya studier skulle behövas, säger Margareta Littorin.

Platschefen: ”Vi anser att hälsoeffekterna är små”

På Metso Sweden AB i Ersmark mätte man inomhusluften för sju år sedan.

Varför mäter ni inte inomhusluften?

– Tidigare mätningar som vi gjort på till exempel vulkröken för utsläpp i luft har legat under detektionsnivåerna. Då mätte vi den koncentrerade röken som dras ut i utsuget i gummipressen, säger Camilla Ulander, platschef Metso i Ersmark.

Mätningarna som hon hänvisar till gjordes i annat syfte än för arbetsmiljön, berättar hon.

Kan man då använda sig av resultat från den mätningen för att säkra arbetsmiljöns inomhusluft?

– Vi anser inte att halterna i inomhusluften kan vara högre än det koncentrerade utsläppet.

Betraktar ni vulkröken som hälsofarlig?

– Jag skulle inte säga att den är ofarlig. Men vi anser att hälsoeffekterna är små om man jobbar enligt de rutiner vi har med att öppna pressen med stängda luckor och låta det ryka av innan den töms. Det finns också ventilationsmasker för de anställda som känner sig oroliga.

Vet ni om att era anställda håller andan?

– Den informationen har jag inte fått. Det är inte rimligt att det ska behöva vara så, säger Camilla Ulander.

Efter att Dagens Arbete uppmärksammat inomhusluften för gummiarbetare har nu arbetsgivaren Metso Sweden AB i Ersmark bestämt sig för att utreda om man ska göra mätningar av partikelnivåer i inomhusluften.

 

130 år av gummiindustri

 

1890

De första gummifabrikerna startade: Skandinaviska Gummi AB i Viskafors och Helsingborgs Gummifabriks AB. Senare på 1890-talet grundade Svenska Gummifabriks AB i Gislaved och Ryska Gummifabriks AB i Malmö. Där tillverkades galoscher och andra gummiskor.

1896

Första cykelringsfabriken startade i Trelleborg, AB Velox, som 1905 ombildades till Trelleborgs Gummifabriks AB. Trelleborg specialiserade sig på industrigummi och fordonsringar. Helsingborgsfabriken producerade gummiskor av märket Tretorn.

1938

Amerikanska Good-year uppförde en fabrik i Norrköping, och Viskaforsfabriken byggdes om för däckproduktion 1939.

1939

Andra världskriget innebar, liksom det första, ett kraftigt avbräck för importen av rågummi till Sverige. Ansträngningar gjordes för att ta fram syntetiskt gummi. Den tekniska utvecklingen ökade gummits användbarhet på allt fler områden.

1946

Produktionen av däck och slangar översteg definitivt fotbeklädnader i tillverkningsvärde. Däcktillverkningen fortsatte öka fram till mitten av 1960-talet.

 

1970

Över 15 000 människor sysselsattes i svensk gummiindustri. Introduktionen av stålradialdäcken blev inledningen till den utdragna ”bildäckskrisen”, som under 1970-talet fördjupades av oljekris.

1975

Tre av de stora tillverkarna – Trelleborg, Goodyear och Firestone, lägger ned produktionen av bildäck mellan 1975 och 1981. Goodyear slog igen sin Norrköpingsfabrik 1981. Viskafors avvecklades hösten 1990.

1996

Cirka 6 200 personer arbetade på 79 arbetsställen inom gummiindustrin.

2002

Däcktillverkningen i Gislaved avvecklades, som då var enda producenten av bildäck i Sverige.

2019

Cirka 4 000 personer uppskattas arbeta inom gummiindustrin i Sverige.

2019

Nu dominerar industrigummi och gummitillverkning till den inhemska biltillverkningen. I en modern bil räknar man med att det ingår över tusen gummidetaljer.


je@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

OvisshetDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Stefan Löfven och operatören Marika Hellberg-Bergkvist

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Ny färdplanTusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Pontus Georgsson.

”Allt handlar om att lyssna”

Ny förbundsordförandeNär han var ny på Skärblacka åkte han på stryk. I dag, mer än trettio år senare, har Pontus Georgsson valts till ordförande för hela Pappers.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Arbetares rättigheter hotas globalt

Situationen för fackligt aktiva har försämrats i hela världen, visar världsfackets ITUC:s årliga genomgång av arbetares rättigheter. Fackligt aktiva mördas, hotas och förhindras att strejka.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Snart blir det Aktuellt i Politiken

ÖGONBLICKETKlockan är 10.14 på V-tab i Västerås. Trycktornet gapar hungrigt. Pjäsen på plats och den riktas mot gapet. Snart kan en ny tidning tryckas.

1

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.