”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Patrik Holmgren och hans kollegor på gummifabriken i Ersmark går undan när röken från pressarna frigörs för att inte exponeras för röken. Foto: Fredrik Swartling.

När röken har lagt sig

Bortglömd risk Gummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

VULKRÖK

Röken är en komplex blandning av olika ämnen och kemikalier. Endast en del av vulkrökens komponenter har kunnat identifieras. Forskare menar att det i dag finns bättre möjligheter att försöka sätta gränsvärden för vulkrök.

Färre kemikalier

I dag används mindre bly, kadmium, zink och klorerade lösningsmedel. Högaromatiska oljor (HA-oljor) är utfasat hos flera företag. 2007 infördes EU:s kemikalieförordning Reach som innebär att företag ska riskbedöma och redovisa hur ämnena kan hanteras säkert.

Patrik Holmgren håller andan. När gummipressen öppnas brukar han göra det. Vit vulkrök, som bildas vid upphettning av gummi, pyser ut. Kåporna runt maskinen och luftutsugen fångar upp det mesta av röken. Resten skingras i lokalen och ligger sedan som en tunn dimma under lysrören.

I 13 år har han arbetat på Metso Sweden AB i Ersmark, Skellefteå. Han vet inte om det hjälper att hålla andan precis när de första puffarna av rök frigörs från gummipressen. Men han hoppas. Att hålla andan har blivit ett sätt att skydda sig.

Ett annat sätt är att gå undan, förklarar hans arbetskompis, skyddsombudet Lars
Öhlund.

– Vi betraktar röken som hälsofarlig och går ifrån i tio minuter när pressarna öppnas, så att det hinner ryka av. Vi får hålla reda på varandra så att ingen går fram för tidigt och utsätter sig för exponering, säger Lars Öhlund.

Likadant låter det i flera av gummifabrikerna runt om i landet som Dagens Arbete har kontaktat. I Skåne, Halland, Jönköpings län och Västerbotten: ”När pressarna öppnas går vi iväg och väntar i tio till femton minuter tills röken lagt sig.” ”Det är en ren överlevnadsinstinkt, att vända bort huvudet.”

Det är som en oskriven regel. Och nyanställda tar efter.

Många arbetare inom gummiindustrin exponeras dagligen för inomhusluft som innehåller rök från upphettat gummi.

Röken består av hundratals ämnen, varav några kan ge upphov till cancer, luftvägssjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.

I dag finns inte något krav på hur ofta arbetsgivaren ska mäta inomhusluften, bara att de ska se till att exponeringen för skadliga ämnen är så låg som möjligt för de anställda.

Men hur kan de göra det, när de inte vet vad luften innehåller och när flera av företagen inte mäter luften regelbundet?

Svaren ska visa sig variera.

På Trelleborg Sealing Solution AB i Ersmark mätte man senast för fyra år sedan. I Skåne, på Trelleborg AB, uppger de, att de regelbundet gör mätningar av inomhusluften.
Men vill inte lämna ut resultatet på mätningarna till Dagens Arbete.

På Metso Sweden AB utanför Skellefteå gjordes en mätning av inomhusluften senast för sju år sedan.

Jaana Valkonens pappa drabbades av cancer efter att ha arbetat på Viskafors gummifabrik. I dag hoppas hon att man lärt sig av historiens misstag. Foto: Anna Sigge.

Jaana Valkonen suckar. Hur kan det vara möjligt att man fortfarande inte har bättre koll? Hon minns hur lukten av bränt gummi stack i näsan när hennes pappa Eino Valkonen kom hem efter en arbetsdag i Viskafors gummifabrik utanför Borås på 80-
talet. Han var täckt av svart sot. Hon kommer ihåg när hennes mamma oroligt frågade om han verkligen skulle gå till jobbet – han mådde ju så dåligt. ”Jag har en spann jämte mig som jag kan kräkas i”, svarade hennes pappa. Han stod vid gummipressen, kräktes och jobbade.

Han hade arbetat på fabriken sedan 1968. Man skulle göra rätt för sig och maten på bordet skulle betalas.

Arbetarna i fabriken blandade kemikalier för hand, saknade ventilation och stod dagligen med huvudet i gummiröken. Precis som i flera andra gummifabriker under tidigt 80-tal då däcktillverkningen dominerat branschen i 30 år.

Det var också då flera larm kom om att arbetare inom gummiindustrin blev svårt sjuka.
I Viskafors krävde facket att arbetsgivaren skulle vidta åtgärder. Efter muntliga löften om att en ny fabrik skulle byggas backade facket. Men det blev aldrig någon ny fabrik.

Arbetsgivarna borde skämmas för att de inte tog arbetsmiljön på allvar.

Eino Valkonen fick första cancern 1985, i matstrupen. Han opererades och återgick till arbetet. Jaana Valkonen hörde aldrig sin pappa klaga. Efter sju år kom cancern tillbaka. Han orkade inte en gång till.

Jaanas bror hittade honom i hallen. Han hängde från taket.

– Arbetsgivarna borde skämmas för att de inte tog arbetsmiljön på allvar. Det är så många familjer som förlorat sina nära och det kanske inte hade behövt hända. Mina barn hade kanske haft en morfar i dag, säger Jaana Valkonen.

Hösten 1992 var det bråttom. Den nytillträdda borgerliga regeringen hade beslutat att lagen om arbetsskadeförsäkring skulle ändras. Det skulle bli svårare att få en skada godkänd som arbetsskada.

I sista stund grep fackförbundet Fabriks in och uppmanade alla avdelningar att granska sina cancerfall bland medlemmarna i syfte att kartlägga och anmäla cancerfall som orsakats av kemikalier i gummiindustrin.

Omkring 300 skador anmäldes varav cirka 160 var cancerfall. Det rörde sig om olika former av cancer som leukemi, lungcancer och cancer i urinblåsan. Ett 50-tal av fallen kom från Viskafors. Flera erkändes som arbetsskador. Men långt ifrån alla.

Fortfarande betalar flera priset för den dåliga arbetsmiljön i Viskafors gummifabrik. I dag, nästan 30 år efter att fabriken avvecklades, är det en nästan bortglömd arbetsmiljöskandal. Foto: Fredrik Swartling.

Pauli Kuitunen tittar ut över industriområdet i Viskafors. Taket har rasat in i den gamla industribyggnaden och hålet gapar som ett öppet sår i gummifabriken.

– Det är för jävligt! Att människor i dag fortfarande betalar priset för den dåliga arbetsmiljön som var då.

Han var en av dem som försökte hjälpa drabbade och anhöriga i sin roll som ombudsman för Industrifacket och regionalt skyddsombud i Borås. Ibland funderar han över hur de som var ansvariga för fabriken kan sova om nätterna efter allt de ställt till med.

– Alla visste vad som hände på fabriken och hur folk mådde. Ingen kan säga att de inte visste. Men lönsamheten var viktigare än människan.

– Vi får aldrig glömma vad som har hänt, då missar vi problemen som finns framför oss i dag, säger Pauli Kuitunen.

I dag är det oklart var anmälningarna, personalregistren, läkarintygen, rapporterna och den övriga dokumentationen från gummiprojektet finns.

Har vi glömt? En som funderat på det är Margareta Littorin, tidigare överläkare på Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Hon var en av åtta forskare som försökte ta reda på hur exponeringen såg ut för 16 år sedan. Det är senast ett omfattande försök gjorts för att utreda exponering för arbetare inom gummiindustrin.

– Vi kunde konstatera att arbetare exponerades för giftiga kemikalier. Vi kunde inte se att de undersökta arbetarna hade större risk att drabbas av cancer. Men uppföljningstiden var för kort, dessutom delades de anställda inte upp efter avdelning eller arbetsuppgift vilket hade kunnat avslöja risker i vissa situationer.

Hon säger att hålla andan och gå undan inte hjälper eller ger tillräckligt skydd.

– Rök som inte fångas upp sprider sig i lokalen vilket gör att det blir en låg exponering under hela dagen.

Mätningar som företagen gör visar ofta bara nivåer av partiklar och det tycker hon är en svaghet.

– De visar sällan ämnen och typ av partiklar i röken. Man ser heller inte hur arbetarna påverkas av det som finns i luften eller det man tar upp genom huden.

Vi vet att röken är komplex och innehåller cancerframkallande ämnen, därför måste man arbeta för att minska exponeringen

Marianne Walding, sakkunnig om kemiska arbetsmiljörisker, på Arbetsmiljöverket.

2012 fastslog internationella cancerinstitutet IARC i Lyon, riskerna med att arbeta i gummiindustrin: ”Bevisen är starka för ökad risk för leukemi och att utveckla cancer i mage, lungor, lymfkörtel, urinblåsan för arbetare i gummiindustrin.” ”Man kan också se en ökad risk för cancer i matstrupe, struphuvud och prostata.”

Trots det saknas gränsvärden i Sverige för flera hälsofarliga ämnen som förekommer i inomhusluften i gummifabriker. En blind fläck är vulkrök, rök från upphettat gummi.

– Vi har inte några gränsvärden för vulkrök. Vi har inte resurser att ta fram gränsvärden för allt. Vi vet att röken är komplex och innehåller cancerframkallande ämnen, därför måste man arbeta för att minska exponeringen, säger Marianne Walding, sakkunnig om kemiska arbetsmiljörisker, på Arbetsmiljöverket.

Frågar du en arbetare i gummiindustrin i dag vad den största skillnaden mellan att arbeta i branschen nu och då är så svarar flera, ”klockan på väggen”. För 30 år sedan skymdes den av rök och sot. I dag syns klockan tydligt och röken har blivit en tunn dimma. Gummiföretagen har arbetat med att få bort flera kemikalier, ventilationen är bättre och de flesta maskiner har luftutsug.

– Men vi vet i dag inte vad röken innehåller eller vad arbetarna inom gummi-
industrin exponeras för. Nya studier skulle behövas, säger Margareta Littorin.

Platschefen: ”Vi anser att hälsoeffekterna är små”

På Metso Sweden AB i Ersmark mätte man inomhusluften för sju år sedan.

Varför mäter ni inte inomhusluften?

– Tidigare mätningar som vi gjort på till exempel vulkröken för utsläpp i luft har legat under detektionsnivåerna. Då mätte vi den koncentrerade röken som dras ut i utsuget i gummipressen, säger Camilla Ulander, platschef Metso i Ersmark.

Mätningarna som hon hänvisar till gjordes i annat syfte än för arbetsmiljön, berättar hon.

Kan man då använda sig av resultat från den mätningen för att säkra arbetsmiljöns inomhusluft?

– Vi anser inte att halterna i inomhusluften kan vara högre än det koncentrerade utsläppet.

Betraktar ni vulkröken som hälsofarlig?

– Jag skulle inte säga att den är ofarlig. Men vi anser att hälsoeffekterna är små om man jobbar enligt de rutiner vi har med att öppna pressen med stängda luckor och låta det ryka av innan den töms. Det finns också ventilationsmasker för de anställda som känner sig oroliga.

Vet ni om att era anställda håller andan?

– Den informationen har jag inte fått. Det är inte rimligt att det ska behöva vara så, säger Camilla Ulander.

Efter att Dagens Arbete uppmärksammat inomhusluften för gummiarbetare har nu arbetsgivaren Metso Sweden AB i Ersmark bestämt sig för att utreda om man ska göra mätningar av partikelnivåer i inomhusluften.

 

130 år av gummiindustri

 

1890

De första gummifabrikerna startade: Skandinaviska Gummi AB i Viskafors och Helsingborgs Gummifabriks AB. Senare på 1890-talet grundade Svenska Gummifabriks AB i Gislaved och Ryska Gummifabriks AB i Malmö. Där tillverkades galoscher och andra gummiskor.

1896

Första cykelringsfabriken startade i Trelleborg, AB Velox, som 1905 ombildades till Trelleborgs Gummifabriks AB. Trelleborg specialiserade sig på industrigummi och fordonsringar. Helsingborgsfabriken producerade gummiskor av märket Tretorn.

1938

Amerikanska Good-year uppförde en fabrik i Norrköping, och Viskaforsfabriken byggdes om för däckproduktion 1939.

1939

Andra världskriget innebar, liksom det första, ett kraftigt avbräck för importen av rågummi till Sverige. Ansträngningar gjordes för att ta fram syntetiskt gummi. Den tekniska utvecklingen ökade gummits användbarhet på allt fler områden.

1946

Produktionen av däck och slangar översteg definitivt fotbeklädnader i tillverkningsvärde. Däcktillverkningen fortsatte öka fram till mitten av 1960-talet.

 

1970

Över 15 000 människor sysselsattes i svensk gummiindustri. Introduktionen av stålradialdäcken blev inledningen till den utdragna ”bildäckskrisen”, som under 1970-talet fördjupades av oljekris.

1975

Tre av de stora tillverkarna – Trelleborg, Goodyear och Firestone, lägger ned produktionen av bildäck mellan 1975 och 1981. Goodyear slog igen sin Norrköpingsfabrik 1981. Viskafors avvecklades hösten 1990.

1996

Cirka 6 200 personer arbetade på 79 arbetsställen inom gummiindustrin.

2002

Däcktillverkningen i Gislaved avvecklades, som då var enda producenten av bildäck i Sverige.

2019

Cirka 4 000 personer uppskattas arbeta inom gummiindustrin i Sverige.

2019

Nu dominerar industrigummi och gummitillverkning till den inhemska biltillverkningen. I en modern bil räknar man med att det ingår över tusen gummidetaljer.


je@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. En av dem har premiär i Göteborg på fredagskvällen – med industriarbetaren Micke Holm på scenen.

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.