”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Makten över företagen

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

Thomas Franzén

Thomas Franzén tycker inte det är rimligt med avkastningskrav på 15-20 procent när inflationen och räntorna är låga.

DEBATT Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med företagens höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

Om skribenten

Thomas Franzén, doktor i nationalekonomi, var vice riksbankschef 1989 – 2004 och bland annat ansvarig för utformningen av inflationsmålet. Chef för Riksgäldskontoret 1994- 2005. Han har också varit medlem i styrelsen för OMX Nasdaqs börsverksamhet.

Redan 2005 varnade han för att företagens överdrivna mål om avkastning skapar bubblor och kriser. Han arbetar för närvarande på en bok i ämnet.

Thomas Franzén har också varit ordförande i Premiepensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Finanskriskommittén. Han är verksam som konstnär.

Finanskrisen 2008 innebar ett oerhört stort bakslag. Politiken svarade med en okonventionell stimulanspolitik med extremt låga räntor. Centralbanker har kastat konventioner över bord och köpt statsobligationer som finansierar underskott i offentliga finanser. Det trycker ner långa räntor för att stimulera investeringar genom att göra det billigare för företag att finansiera investeringar. Detta är i linje med att människor lever längre och vill spara för att få en hygglig och trygg framtid. En god ambition som emellertid misslyckats.

Investeringarna har inte ökat som man tänkt sig. Kapaciteten att producera har utvecklats svagt och därmed den framtida levnadsstandarden. Privata och offentliga skulder i världen har stigit och vi kläms mellan en svag utveckling i möjlig levnadsstandard och höga skulder. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökar. Populism, social oro och intolerans växer och skakar demokratiska värderingar som vi förut tog för givna. Vi bör vi fråga oss varför vi inte lyckats bygga den framtid som människor efterfrågar.

I kampen för hög avkastning sjunker moral och vilja att ta samhällsansvar. Skatteflykt, penningtvätt, karteller och mutor i skumma länder drivs av kampen för extrem avkastning.

En förklaring är att företagen vill ha en avkastning om 15 à 20 procent på eget kapital. Kraven har inte justerats ner när inflationen och räntorna kommit ner. Men det är svårt att finna så hög avkastning i ekonomier som växer med några procentenheter. I kampen för hög avkastning sjunker moral och vilja att ta samhällsansvar. Skatteflykt, penningtvätt, karteller och mutor i skumma länder drivs av kampen för extrem avkastning.  Istället för att investera har företagen höjt sina utdelningar. Aktieägare som får utdelningar finner att räntan är så låg och köper hellre aktier. Men företagen efterfrågar inte kapital så istället stiger aktiepriserna. Den uppgång i aktievärden vi sett sedan finanskrisen beror väsentligen inte på att företagen investerat utan på att räntan är extremt låg.

Eftersom företagens investeringar inte ökat, innebär de låga räntorna en överföring av inkomster och förmögenheter till aktieägare. Om inkomsterna för en viss grupp skall vara högre än tillväxten så kläms någon annan grupp. I detta fall bland annat traditionella pensionssparare. Avkastning till säkert räntesparande sänks. Spararna behöver spara mer för att uppnå önskad standard. När sparandet ökar sänker centralbanker räntan för att motverka den nedgång i efterfrågan som orsakats av den låga räntan. En ond cirkel.

Vill man gynna investeringar och avkastningen skall vara högre än tillväxten så pressar det tillbaka lönerna. Löneandelen har därför sjunkit, vilket ökar ekonomisk ojämlikhet. I många länder kombineras detta med idéer om att man måste sänka de lägsta lönerna för att göra det billigare för företag att anställa och därmed minska arbetslösheten för utsatta grupper. Många oroas dock av att låga löner reducerar köpkraft, ojämlikhet och därmed tillväxt.

Höga avkastningskrav innebär att man sätter ett lågt värde på inkomster i framtiden jämfört med pengar idag. Förlåt att jag blir teknisk; nuvärdet av 1000 kronor om 20 år är 26 kronor om avkastningskravet är 20 procent. Om avkastningskravet är 5 procent så är värdet istället 377 kronor.  Ett sänkt avkastningskrav skulle innebära att värdet av framtiden i detta fall ökar med 1450 procent.

Läs också: Vinsten framför allt – i dag är aktieägarna, inte de anställda, viktigast

Skall vi lyckas med klimatpolitiken måste vi sätta rätt värde på framtiden. Företagens värdering av framtiden måste stå i samklang med politikens/människors värdering av framtiden. Det är svårt att se att klimatpolitiken kommer att lyckas om företagens värdering av framtiden är extremt låg.

Vi behöver en stimulerande politik för att undvika en djup depression. Företagens höga avkastningskrav gör dock att politiken inte fungerar. Det förvrider diskussionen. Låga räntor, offentliga utgifter och låga löneökningar leder till omfördelningar av inkomster och förmögenheter istället för en trygg framtid med god miljö. Mycken ekonomisk politisk kraft har gått åt till att stödja ett orimligt beteende i företagen.

Kapitalmarknaden är dysfunktionell. Ökad vilja att spara och lägre räntor skall gå hand i hand med sänkta avkastningskrav och ökade investeringar. En god ägarstyrning innebär till exempel att pensionsfonderna som äger företagen inser att det är bättre att företagen minskar sina utdelningar och investerar mera. Alternativet är ju att investera till en ränta som ligger väsentligt lägre än företagens avkastningsmål.

Modellerna för utformning av ekonomisk politik förutsätter att kapitalmarknaden och besluten om investeringar är perfekta. Därför behöver man inte diskutera företagens beteende. Man har accepterat en modell där problem på en imperfekt arbetsmarknad och lönebildning står i centrum. Lösningarna blir lägre löner, mindre anställningstrygghet, låga kapitalskatter och offentliga utgifter. Det är dags att ändra fokus. Den viktigaste frågan är hur vi bygger en trygg och god framtid med långsiktiga investeringar i miljöns tjänst. Det går inte om företagen är kortsiktiga. Det är dags för en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll.

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef

Läs mer: Debatt | Opinion

2Kommentarer

Dan Andersson Åmål:

Thomas det du säger är verkligen intressant. Vi inom facken har stillatigande åsett utvecklingen. Ledande fackföreträdare har inte gjort sitt jobb. Svenskt Näringsliv är drivande och använder ett allt högre tonläge, avsikten är att ge kapitalägarna högre avkastning. Det är som du skriver att inte bara löntagare som blir förlorare utan vi alla.
Tyvärr är vi människor så själviska att de måste till ny stor kris innan vi reagerar.
Tack Thomas!
Hoppas att dina ord kan få igång en seriös debatt.

Thomas Franzén:

Tack för dina ord. Det som behövs är en diskussion som griper över flera ansvarsområden. Skulle gärna se att fackföreningar tar initiativ till en sådan. Det finns en bildnings- och samarbetstradition att ta vara på.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vi kan inte bara äta hamburgare

KrönikaSågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson läser på om dinosaurierna, igen och frågar sig hur det kunde bli så fel.

Bloggrubrik

Gör inte upp med Moderaterna

4

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

Arbetsrätten

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

DEBATTUtredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

4

Låt bli att luckra upp las

LEDAREAtt en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

DEBATTDärför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

1

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

KRÖNIKAI överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

5

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

2

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Regionala skyddsombud

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

DEBATTFörra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

2

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

”Bristerna i sjukförsäkringen måste åtgärdas – nu”

DebattVi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

2

”Vuxenutbildningen kan rusta oss ur krisen”

DEBATTTillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

”I stället för c-ordet – låt oss prata om sexkurvan”

KRÖNIKAVarje gång jag hör c-ordet nämnas på nyheterna tänker jag säga klitorisollon högt, skriver författare Anneli Jordahl.

”Vi arbetare vill inte få det som vi konstnärer har det”

DEBATTKan du uppge ett enda rimligt skäl att som anställd arbetare lämna din enda möjlighet att påverka ditt arbete, skriver ventilationsmontören och konstnären Jörgen Karlsson.

Efter coronan

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

DEBATTArbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

1

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.