Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

13 juni, 2019

Thomas Franzén
Thomas Franzén tycker inte det är rimligt med avkastningskrav på 15-20 procent när inflationen och räntorna är låga.

DEBATT Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med företagens höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

Om skribenten

Thomas Franzén, doktor i nationalekonomi, var vice riksbankschef 1989 – 2004 och bland annat ansvarig för utformningen av inflationsmålet. Chef för Riksgäldskontoret 1994- 2005. Han har också varit medlem i styrelsen för OMX Nasdaqs börsverksamhet.

Redan 2005 varnade han för att företagens överdrivna mål om avkastning skapar bubblor och kriser. Han arbetar för närvarande på en bok i ämnet.

Thomas Franzén har också varit ordförande i Premiepensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Finanskriskommittén. Han är verksam som konstnär.

Finanskrisen 2008 innebar ett oerhört stort bakslag. Politiken svarade med en okonventionell stimulanspolitik med extremt låga räntor. Centralbanker har kastat konventioner över bord och köpt statsobligationer som finansierar underskott i offentliga finanser. Det trycker ner långa räntor för att stimulera investeringar genom att göra det billigare för företag att finansiera investeringar. Detta är i linje med att människor lever längre och vill spara för att få en hygglig och trygg framtid. En god ambition som emellertid misslyckats.

Investeringarna har inte ökat som man tänkt sig. Kapaciteten att producera har utvecklats svagt och därmed den framtida levnadsstandarden. Privata och offentliga skulder i världen har stigit och vi kläms mellan en svag utveckling i möjlig levnadsstandard och höga skulder. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökar. Populism, social oro och intolerans växer och skakar demokratiska värderingar som vi förut tog för givna. Vi bör vi fråga oss varför vi inte lyckats bygga den framtid som människor efterfrågar.

I kampen för hög avkastning sjunker moral och vilja att ta samhällsansvar. Skatteflykt, penningtvätt, karteller och mutor i skumma länder drivs av kampen för extrem avkastning.

En förklaring är att företagen vill ha en avkastning om 15 à 20 procent på eget kapital. Kraven har inte justerats ner när inflationen och räntorna kommit ner. Men det är svårt att finna så hög avkastning i ekonomier som växer med några procentenheter. I kampen för hög avkastning sjunker moral och vilja att ta samhällsansvar. Skatteflykt, penningtvätt, karteller och mutor i skumma länder drivs av kampen för extrem avkastning.  Istället för att investera har företagen höjt sina utdelningar. Aktieägare som får utdelningar finner att räntan är så låg och köper hellre aktier. Men företagen efterfrågar inte kapital så istället stiger aktiepriserna. Den uppgång i aktievärden vi sett sedan finanskrisen beror väsentligen inte på att företagen investerat utan på att räntan är extremt låg.

Eftersom företagens investeringar inte ökat, innebär de låga räntorna en överföring av inkomster och förmögenheter till aktieägare. Om inkomsterna för en viss grupp skall vara högre än tillväxten så kläms någon annan grupp. I detta fall bland annat traditionella pensionssparare. Avkastning till säkert räntesparande sänks. Spararna behöver spara mer för att uppnå önskad standard. När sparandet ökar sänker centralbanker räntan för att motverka den nedgång i efterfrågan som orsakats av den låga räntan. En ond cirkel.

Vill man gynna investeringar och avkastningen skall vara högre än tillväxten så pressar det tillbaka lönerna. Löneandelen har därför sjunkit, vilket ökar ekonomisk ojämlikhet. I många länder kombineras detta med idéer om att man måste sänka de lägsta lönerna för att göra det billigare för företag att anställa och därmed minska arbetslösheten för utsatta grupper. Många oroas dock av att låga löner reducerar köpkraft, ojämlikhet och därmed tillväxt.

Höga avkastningskrav innebär att man sätter ett lågt värde på inkomster i framtiden jämfört med pengar idag. Förlåt att jag blir teknisk; nuvärdet av 1000 kronor om 20 år är 26 kronor om avkastningskravet är 20 procent. Om avkastningskravet är 5 procent så är värdet istället 377 kronor.  Ett sänkt avkastningskrav skulle innebära att värdet av framtiden i detta fall ökar med 1450 procent.

Läs också: Vinsten framför allt – i dag är aktieägarna, inte de anställda, viktigast

Skall vi lyckas med klimatpolitiken måste vi sätta rätt värde på framtiden. Företagens värdering av framtiden måste stå i samklang med politikens/människors värdering av framtiden. Det är svårt att se att klimatpolitiken kommer att lyckas om företagens värdering av framtiden är extremt låg.

Vi behöver en stimulerande politik för att undvika en djup depression. Företagens höga avkastningskrav gör dock att politiken inte fungerar. Det förvrider diskussionen. Låga räntor, offentliga utgifter och låga löneökningar leder till omfördelningar av inkomster och förmögenheter istället för en trygg framtid med god miljö. Mycken ekonomisk politisk kraft har gått åt till att stödja ett orimligt beteende i företagen.

Kapitalmarknaden är dysfunktionell. Ökad vilja att spara och lägre räntor skall gå hand i hand med sänkta avkastningskrav och ökade investeringar. En god ägarstyrning innebär till exempel att pensionsfonderna som äger företagen inser att det är bättre att företagen minskar sina utdelningar och investerar mera. Alternativet är ju att investera till en ränta som ligger väsentligt lägre än företagens avkastningsmål.

Modellerna för utformning av ekonomisk politik förutsätter att kapitalmarknaden och besluten om investeringar är perfekta. Därför behöver man inte diskutera företagens beteende. Man har accepterat en modell där problem på en imperfekt arbetsmarknad och lönebildning står i centrum. Lösningarna blir lägre löner, mindre anställningstrygghet, låga kapitalskatter och offentliga utgifter. Det är dags att ändra fokus. Den viktigaste frågan är hur vi bygger en trygg och god framtid med långsiktiga investeringar i miljöns tjänst. Det går inte om företagen är kortsiktiga. Det är dags för en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll.

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef

2 kommentarer till “Kortsiktigheten hotar framtiden

  • Thomas det du säger är verkligen intressant. Vi inom facken har stillatigande åsett utvecklingen. Ledande fackföreträdare har inte gjort sitt jobb. Svenskt Näringsliv är drivande och använder ett allt högre tonläge, avsikten är att ge kapitalägarna högre avkastning. Det är som du skriver att inte bara löntagare som blir förlorare utan vi alla.
    Tyvärr är vi människor så själviska att de måste till ny stor kris innan vi reagerar.
    Tack Thomas!
    Hoppas att dina ord kan få igång en seriös debatt.

  • Tack för dina ord. Det som behövs är en diskussion som griper över flera ansvarsområden. Skulle gärna se att fackföreningar tar initiativ till en sådan. Det finns en bildnings- och samarbetstradition att ta vara på.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du kanske också vill läsa…

”Arbetslöshet kan organiseras bort”

Låglönejobb är inte lösningen på arbetslösheten bland unga och nyanlända. I stället bör vi forska om hur organiseringen av arbetet kan öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det menar tre arbetslivsforskare på DA Debatt.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

Helle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Alla måste få ta del av vinsten”

”Alla måste få ta del av vinsten”

Det behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

”Därför stöder facken S”

”Därför stöder facken S”

”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.