Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

13 juni, 2019

Thomas Franzén
Thomas Franzén tycker inte det är rimligt med avkastningskrav på 15-20 procent när inflationen och räntorna är låga.

DEBATT Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med företagens höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

Om skribenten

Thomas Franzén, doktor i nationalekonomi, var vice riksbankschef 1989 – 2004 och bland annat ansvarig för utformningen av inflationsmålet. Chef för Riksgäldskontoret 1994- 2005. Han har också varit medlem i styrelsen för OMX Nasdaqs börsverksamhet.

Redan 2005 varnade han för att företagens överdrivna mål om avkastning skapar bubblor och kriser. Han arbetar för närvarande på en bok i ämnet.

Thomas Franzén har också varit ordförande i Premiepensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Finanskriskommittén. Han är verksam som konstnär.

Finanskrisen 2008 innebar ett oerhört stort bakslag. Politiken svarade med en okonventionell stimulanspolitik med extremt låga räntor. Centralbanker har kastat konventioner över bord och köpt statsobligationer som finansierar underskott i offentliga finanser. Det trycker ner långa räntor för att stimulera investeringar genom att göra det billigare för företag att finansiera investeringar. Detta är i linje med att människor lever längre och vill spara för att få en hygglig och trygg framtid. En god ambition som emellertid misslyckats.

Investeringarna har inte ökat som man tänkt sig. Kapaciteten att producera har utvecklats svagt och därmed den framtida levnadsstandarden. Privata och offentliga skulder i världen har stigit och vi kläms mellan en svag utveckling i möjlig levnadsstandard och höga skulder. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökar. Populism, social oro och intolerans växer och skakar demokratiska värderingar som vi förut tog för givna. Vi bör vi fråga oss varför vi inte lyckats bygga den framtid som människor efterfrågar.

I kampen för hög avkastning sjunker moral och vilja att ta samhällsansvar. Skatteflykt, penningtvätt, karteller och mutor i skumma länder drivs av kampen för extrem avkastning.

En förklaring är att företagen vill ha en avkastning om 15 à 20 procent på eget kapital. Kraven har inte justerats ner när inflationen och räntorna kommit ner. Men det är svårt att finna så hög avkastning i ekonomier som växer med några procentenheter. I kampen för hög avkastning sjunker moral och vilja att ta samhällsansvar. Skatteflykt, penningtvätt, karteller och mutor i skumma länder drivs av kampen för extrem avkastning.  Istället för att investera har företagen höjt sina utdelningar. Aktieägare som får utdelningar finner att räntan är så låg och köper hellre aktier. Men företagen efterfrågar inte kapital så istället stiger aktiepriserna. Den uppgång i aktievärden vi sett sedan finanskrisen beror väsentligen inte på att företagen investerat utan på att räntan är extremt låg.

Eftersom företagens investeringar inte ökat, innebär de låga räntorna en överföring av inkomster och förmögenheter till aktieägare. Om inkomsterna för en viss grupp skall vara högre än tillväxten så kläms någon annan grupp. I detta fall bland annat traditionella pensionssparare. Avkastning till säkert räntesparande sänks. Spararna behöver spara mer för att uppnå önskad standard. När sparandet ökar sänker centralbanker räntan för att motverka den nedgång i efterfrågan som orsakats av den låga räntan. En ond cirkel.

Vill man gynna investeringar och avkastningen skall vara högre än tillväxten så pressar det tillbaka lönerna. Löneandelen har därför sjunkit, vilket ökar ekonomisk ojämlikhet. I många länder kombineras detta med idéer om att man måste sänka de lägsta lönerna för att göra det billigare för företag att anställa och därmed minska arbetslösheten för utsatta grupper. Många oroas dock av att låga löner reducerar köpkraft, ojämlikhet och därmed tillväxt.

Höga avkastningskrav innebär att man sätter ett lågt värde på inkomster i framtiden jämfört med pengar idag. Förlåt att jag blir teknisk; nuvärdet av 1000 kronor om 20 år är 26 kronor om avkastningskravet är 20 procent. Om avkastningskravet är 5 procent så är värdet istället 377 kronor.  Ett sänkt avkastningskrav skulle innebära att värdet av framtiden i detta fall ökar med 1450 procent.

Läs också: Vinsten framför allt – i dag är aktieägarna, inte de anställda, viktigast

Skall vi lyckas med klimatpolitiken måste vi sätta rätt värde på framtiden. Företagens värdering av framtiden måste stå i samklang med politikens/människors värdering av framtiden. Det är svårt att se att klimatpolitiken kommer att lyckas om företagens värdering av framtiden är extremt låg.

Vi behöver en stimulerande politik för att undvika en djup depression. Företagens höga avkastningskrav gör dock att politiken inte fungerar. Det förvrider diskussionen. Låga räntor, offentliga utgifter och låga löneökningar leder till omfördelningar av inkomster och förmögenheter istället för en trygg framtid med god miljö. Mycken ekonomisk politisk kraft har gått åt till att stödja ett orimligt beteende i företagen.

Kapitalmarknaden är dysfunktionell. Ökad vilja att spara och lägre räntor skall gå hand i hand med sänkta avkastningskrav och ökade investeringar. En god ägarstyrning innebär till exempel att pensionsfonderna som äger företagen inser att det är bättre att företagen minskar sina utdelningar och investerar mera. Alternativet är ju att investera till en ränta som ligger väsentligt lägre än företagens avkastningsmål.

Modellerna för utformning av ekonomisk politik förutsätter att kapitalmarknaden och besluten om investeringar är perfekta. Därför behöver man inte diskutera företagens beteende. Man har accepterat en modell där problem på en imperfekt arbetsmarknad och lönebildning står i centrum. Lösningarna blir lägre löner, mindre anställningstrygghet, låga kapitalskatter och offentliga utgifter. Det är dags att ändra fokus. Den viktigaste frågan är hur vi bygger en trygg och god framtid med långsiktiga investeringar i miljöns tjänst. Det går inte om företagen är kortsiktiga. Det är dags för en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll.

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef

2 kommentarer till “Kortsiktigheten hotar framtiden

  • Thomas det du säger är verkligen intressant. Vi inom facken har stillatigande åsett utvecklingen. Ledande fackföreträdare har inte gjort sitt jobb. Svenskt Näringsliv är drivande och använder ett allt högre tonläge, avsikten är att ge kapitalägarna högre avkastning. Det är som du skriver att inte bara löntagare som blir förlorare utan vi alla.
    Tyvärr är vi människor så själviska att de måste till ny stor kris innan vi reagerar.
    Tack Thomas!
    Hoppas att dina ord kan få igång en seriös debatt.

  • Tack för dina ord. Det som behövs är en diskussion som griper över flera ansvarsområden. Skulle gärna se att fackföreningar tar initiativ till en sådan. Det finns en bildnings- och samarbetstradition att ta vara på.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

”Samhall ska inte vara ett låtsasjobb”

S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Du kanske också vill läsa…

”Arbetslöshet kan organiseras bort”

Låglönejobb är inte lösningen på arbetslösheten bland unga och nyanlända. I stället bör vi forska om hur organiseringen av arbetet kan öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det menar tre arbetslivsforskare på DA Debatt.

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

Helle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Alla måste få ta del av vinsten”

”Alla måste få ta del av vinsten”

Det behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.