”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Skolchefen Joakim Hjelm fick en idé och hämtade en bronsbyst av Marx. Foto: Fredrik Swartling

Med Marx i bagaget

Vägval Vid en bubbelpool på en folkhögskola står en jättelik Karl Marx-bronsbyst från DDR.
På en annan skola göms hans böcker undan.
Båda tror sig ha lösningen på de problem som arbetarrörelsen står inför.

Karl Marx.

Karl Heinrich Marx (1818–1883)
  • Tysk nationalekonom, författare och filosof. Han räknas som en av grundarna till sociologin och är upphovsman till marxismen.
  • 1848 skrev han tillsammans med Friedrich Engels det Kommunistiska manifestet som fick stor betydelse för socialismens och den senare kommunismens framväxt.

Han vet inte om han har gått över gränsen den här gången. Men han har en plan, berättar Joakim Hjelm, över en knastrig telefonlinje. Bilen färdas på en väg i norra Tyskland. Med sig i bagaget har Joakim Hjelm en meterhög bronsbyst av Karl Marx som han fått fälla ner ryggstöden för att få plats med.

Bilen är på väg till Viskadalens folkhögskola strax utanför Borås där Joakim Hjelm är chef. Det är en av 17 folkhögskolor i Sverige där huvudmannen är en del av arbetarrörelsen. När andra folkhögskolor tonat ner profilen menar skolchefen på Viskadalen att man ska göra precis tvärtom. Därför har skolan investerat sex miljone­r kronor och byggt ett spa – ett Marxspa. Förutom statyn finns citat av Karl Marx på väggarn­a. Bad och bildning är tanken.

– Vi vill inte vara något ”Scandic” som många andra kursgårdar förvandlats till, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter. Skolorna står vid ett vägval, att sälja på den öppna marknaden eller ta till vara på det som de var från början, säger Joakim Hjelm.

”Det väcker anstöt.” Så stod det i de brev, som Ole Bussen, rektor för Ädelfors folkhögskola i Vetland­a, fick för två år sedan. Breven där Karl Marx jämfördes med Hitler blev till slut droppe­n och de litterära verken av Marx, som fanns inglasad­e i receptionen, ställdes bort bland andra böcker i biblioteket.

Om det väckte sådan anstöt var det onödigt att de var i blickfånget. Skolan har som flera andra fått bredda utbudet och profilen för att tilltala fler allteftersom besöksfrekvensen från medlems­organisationerna minskat kraftigt.

– Vi vill inte vara något ”Scandic” som många andra kursgårdar förvandlats till, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter.

Joakim Hjelm, skolchef, Viskadalens folkhögskola

De hade önskat att LO lagt fler konferenser utanför storstadsregionerna. Kursgården har renoverats till ”hotellstandard” – avskalat och neutralt. De har också diskuterat att anlägga ett spa, men landat i att receptionen behöver ett ansiktslyft. Tanken är att det ska bli som en hotellounge där man kan sitta och umgås. På skolan finns fortfarande spår av att den är en del av arbetarrörelsen, som en tavla med Anna Lindh i anslutning till entrén. Den kommer att få hänga kvar.

”Vi gasar på med Amelin-tavlor och röda fanor”, säger Joakim Hjelm, skolchef på Viskadalens folkhögskola som anser att det lockar fler gäster. Foto: Fredrik Swartling

Att arbetarrörelseprofilen inte är lika framträdande längre på vissa folkhögskolor är en spegling av samhället, enligt Gerhard Holmgren, organisationschef för Rörelsefolkhögskolornas intresse­organisation.

– Det går att se att många av de äldre folkrörelserna över tid glesat ut sitt engagemang i folkhögskolorna. De har dragit sig tillbaka och är inte lika framträdande i samhället längre.

Politisk konst bakom skynke i Folkets hus i Stockholm

2007 skulle den politiska konsten kastas ut från Folkets hus i Stockholm. I dag finns den kvar bakom draperier. För det är lite ”känsligt”. Foto: Fredrik Swartling

Huruvida arbetarrörelsens rötter skulle lyftas fram eller inte ledde till en hätsk debatt när tavlor av Albin Amelin och Sven X:et Erixson skymdes av draperier och skulle kastas ut från Folkets hus i Stockholm. De jättelika målningarna skildrar storstrejken 1909 och förtrycket i Sydafrika. De har hängt i stora kongresshallen sedan 1960-talet, men 2007 skulle den politiska konsten gallras ut.

”Våra kunder vill inte se målningarna. Investors bolagsstämma vill inte se dem” sa Jan Kristians­son, tidigare vd för Stockholm city conferenc­e center, när debatten blåste som hårdas­t. Hans riktning var att driva Folkets hus konferenscenter efter strikt kommersiella principer.

Konstverken finns i dag kvar i kongress­hallen – även draperiet som skymmer konsten. Sällan dras den mekaniska vita ridån upp så att målningarna syns, bara ibland när Kommunal möts. Draperiet ser till att man kan ha en neutral konferenslokal. För det är lite ”känsligt”.

– Majoriteten av de som träffas i lokalerna är inte kopplade till LO eller arbetar­rörelsen och vill ha en neutral mötesplats. Därför har vissa haft önskemål om att tavlorn­a inte ska visas, säger Lars Sandberg, vd för AB Folkets hus, som förvaltar fastigheten.

Folkets hus ska inte leva vidare som ett museu­m för arbetarrörelsen, vi måste lyfta in samtiden, menar han. Ändå är han positiv till att målningarna i kongresshallen finns kvar. Det är viktigt att inte glömma bort rörelsens historia. Men, han menar också, att en del arbetarrörelsekonst inte passar in i den  modernistiska byggnade­n och därför har de flyttat mycket konst till Norra Latins 1800-talsbyggnad och ner i arbetar­rörelsens arkiv.

Majoriteten av de som träffas i lokalerna är inte kopplade till LO eller arbetar­rörelsen och vill ha en neutral mötesplats.

Lars Sandberg, vd för AB Folkets hus.

Inom hela arbetarrörelsen pågår en ständig dragkamp om vägval och profilering.

– Det handlar om huruvida man ska vara en bredar­e idérörelse, som även blinkar åt andra grupper som tjänstemän och akademiker – eller om man ska vara ett intresseparti för arbetar­klassen, säger Daniel Färm, verksamhetschef för tankesmedjan Tiden, som är en förening där Social­demokraterna, LO och ABF är medlemmar.

– Efter januariavtalet är vissa oroliga för att social­demokratin drar för mycket åt mitten – medan andra tror att partiet nu kan spela en tydligar­e vänsterroll i ett mittensamarbete.

Folkhögskolornas Sverige
  • Av Sveriges 156 folkhögskolor är 112 så kallade rörelsefolkhögskolor som är folkrörelse-, organisations-, stiftelse- och föreningsägda. 17 folkhögskolor är knutna till arbetarrörelsen.
  • De första folkhögskolorna i Sverige startade 1868 och en ny folkhögskola har startat nästan varje år de senaste 150 åren.
  • I början av 1900-talet bildades många nya folkhögskolor, med starka kopplingar till de framväxande folkrörelserna – arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen.
  • Folkhögskolor är starkt förknippade med demokratins utveckling i Sverige. Skolorna fyllde en viktig funktion eftersom det formella utbildningssystemet inte gav plats för stora delar av befolkningen. Från början låg därför folkhögskolorna på landsbygden.

Några månader före invigningen av spaet i Viskafors satt Joakim Hjelm i badbyxor i en hotellpool i Varberg. Omgiven av blanka blå kakelplattor stirrade han in i en annan bronsbyst – Lenin. Det pärlades i pannan på Lenin, vattendroppar rann nedför de hårda bronskinderna. Vad bisarrt, att göra Lenin och kommunismen till något kommersiellt. Tänk om man skulle kunna göra samma sak med Marx – kittlande.

– Folk är trötta på det utslätade. Vi gasar på med Amelin och röda fanor. För varje Amelin-tavla vi hänger upp så ökar vår beläggning, säger Joakim Hjelm.

Därför hoppade han in i bilen i januari och körde till den tyska staden Beeskow 15 mil sydost om Berli­n.

– DDR upplöstes under ordning och jag hittade ett av de magasin som förvarar konsten från staten.

Relaxavdelning med en byst av Karl Marx.

Från DDR:s magasin till ett spa i en av arbetarrörelsens folkhögskolor. Foto: Fredrik Swartling

Statyn och den övriga konsten är inte till salu, men efter lite förhandling och några påskrivna avtal fick Joakim Hjelm till slut låna Marx. I en plywoodlåda för svenska militärtält reste Marx sedan i bagaget till Viskadalens folkhögskola. Med mycket möda lastades den stora bronsfiguren ut från bilen och rullades in i skolan.

Var den varit placerad i DDR vet inte Joakim Hjelm. Nu står Marx på en piedestal i spaet bredvid en vattenautomat och en papperskorg.

– Jag hade inte räknat med att den skulle vara så stor, säger Jenny Kvist.

Pool och relaxavdelning med en byst av Karl Marx.

På Viskadalens folkhögskola kan man nu bada med Karl Marx. Men varför? Foto: Fredrik Swartling

Tillsammans med sju andra sitter hon i bubbelpoolen med huvudet vänt mot Marx. Under dagen har de deltagit i en skyddsombudskurs.

– Det känns som att arbetarrörelsen håller på att försvinna, men det kanske kan bli bättre nu när det börjar strejkas lite mer. Det är nog nyttigt att lyfta fram rörelsens rötter.

Varning för nostalgin

Bredvid henne i det heta vattnet sitter Alaudina Belaj.

– Jag vet inte så mycket om Marx. Bara lite från skolböckerna. Att ställa in honom här inne är ju ett intressant sätt att föra historien vidare.

Men gränsen då, som Joakim Hjelm är orolig för att ha korsat, hur var det med den, att hämta symbolik från DDR:s kommunistiska diktatur. Är det lämpligt?

– Det finns alltid gränser även inom arbetarrörelsen, men det är högt i tak. Och det finns en komplikation med att plocka symbolik från DDR. Man må tycka vad man vill om Marx, det går inte att komma runt honom i arbetarrörelsen. Hela det socialdemokratiska partiprogrammet är nedlusat av Marx. Men kommunismens Marx är långt ifrån den breda arbetarrörelsens Marx, säger Joakim Hjelm.


je@da.se

1Kommentarer

Dennis Tengbring:

Bra, Karl Marx 1818-1883 och Viskadalens folkhögskola.
Vänliga Hälsningar,
Dennis Tengbring

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1
Rökpaus i Red Dead Redemption 2.

Datorspel som tar tid och berör

LÅNGSAMTDen nya vågen av datorspel innehåller inte bara kickar, här görs också stor sak av livets måsten: äta, sova och spara ihop pengar till tågbiljetten.

Alla vill ha kultur men få vill betala

KrönikaCarl Linneaus, musikjournalist och DA:s krönikör.

Vill tillbaka till landslaget

PROFILENVolvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om hur man gör för att hålla fokus, och om pilkasten han minns.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Industrin och klimatet

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

2

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

1

Ladda ner Dagens Arbete nr 7 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”

LEDAREHelle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

40 år av bombhot, mord och politik

Tidslinje Högerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

5 nya produkter från skogen

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat hemliga uppgifter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.