Industriarbetarnas tidning

Med Marx i bagaget

26 juni, 2019

Skrivet av

Vägval Vid en bubbelpool på en folkhögskola står en jättelik Karl Marx-bronsbyst från DDR.
På en annan skola göms hans böcker undan.
Båda tror sig ha lösningen på de problem som arbetarrörelsen står inför.

Karl Marx.

Karl Heinrich Marx (1818–1883)
  • Tysk nationalekonom, författare och filosof. Han räknas som en av grundarna till sociologin och är upphovsman till marxismen.
  • 1848 skrev han tillsammans med Friedrich Engels det Kommunistiska manifestet som fick stor betydelse för socialismens och den senare kommunismens framväxt.

Han vet inte om han har gått över gränsen den här gången. Men han har en plan, berättar Joakim Hjelm, över en knastrig telefonlinje. Bilen färdas på en väg i norra Tyskland. Med sig i bagaget har Joakim Hjelm en meterhög bronsbyst av Karl Marx som han fått fälla ner ryggstöden för att få plats med.

Bilen är på väg till Viskadalens folkhögskola strax utanför Borås där Joakim Hjelm är chef. Det är en av 17 folkhögskolor i Sverige där huvudmannen är en del av arbetarrörelsen. När andra folkhögskolor tonat ner profilen menar skolchefen på Viskadalen att man ska göra precis tvärtom. Därför har skolan investerat sex miljone­r kronor och byggt ett spa – ett Marxspa. Förutom statyn finns citat av Karl Marx på väggarn­a. Bad och bildning är tanken.

– Vi vill inte vara något ”Scandic” som många andra kursgårdar förvandlats till, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter. Skolorna står vid ett vägval, att sälja på den öppna marknaden eller ta till vara på det som de var från början, säger Joakim Hjelm.

”Det väcker anstöt.” Så stod det i de brev, som Ole Bussen, rektor för Ädelfors folkhögskola i Vetland­a, fick för två år sedan. Breven där Karl Marx jämfördes med Hitler blev till slut droppe­n och de litterära verken av Marx, som fanns inglasad­e i receptionen, ställdes bort bland andra böcker i biblioteket.

Om det väckte sådan anstöt var det onödigt att de var i blickfånget. Skolan har som flera andra fått bredda utbudet och profilen för att tilltala fler allteftersom besöksfrekvensen från medlems­organisationerna minskat kraftigt.

– Vi vill inte vara något ”Scandic” som många andra kursgårdar förvandlats till, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter.

Joakim Hjelm, skolchef, Viskadalens folkhögskola

De hade önskat att LO lagt fler konferenser utanför storstadsregionerna. Kursgården har renoverats till ”hotellstandard” – avskalat och neutralt. De har också diskuterat att anlägga ett spa, men landat i att receptionen behöver ett ansiktslyft. Tanken är att det ska bli som en hotellounge där man kan sitta och umgås. På skolan finns fortfarande spår av att den är en del av arbetarrörelsen, som en tavla med Anna Lindh i anslutning till entrén. Den kommer att få hänga kvar.

”Vi gasar på med Amelin-tavlor och röda fanor”, säger Joakim Hjelm, skolchef på Viskadalens folkhögskola som anser att det lockar fler gäster. Foto: Fredrik Swartling

Att arbetarrörelseprofilen inte är lika framträdande längre på vissa folkhögskolor är en spegling av samhället, enligt Gerhard Holmgren, organisationschef för Rörelsefolkhögskolornas intresse­organisation.

– Det går att se att många av de äldre folkrörelserna över tid glesat ut sitt engagemang i folkhögskolorna. De har dragit sig tillbaka och är inte lika framträdande i samhället längre.

Politisk konst bakom skynke i Folkets hus i Stockholm
2007 skulle den politiska konsten kastas ut från Folkets hus i Stockholm. I dag finns den kvar bakom draperier. För det är lite ”känsligt”. Foto: Fredrik Swartling

Huruvida arbetarrörelsens rötter skulle lyftas fram eller inte ledde till en hätsk debatt när tavlor av Albin Amelin och Sven X:et Erixson skymdes av draperier och skulle kastas ut från Folkets hus i Stockholm. De jättelika målningarna skildrar storstrejken 1909 och förtrycket i Sydafrika. De har hängt i stora kongresshallen sedan 1960-talet, men 2007 skulle den politiska konsten gallras ut.

”Våra kunder vill inte se målningarna. Investors bolagsstämma vill inte se dem” sa Jan Kristians­son, tidigare vd för Stockholm city conferenc­e center, när debatten blåste som hårdas­t. Hans riktning var att driva Folkets hus konferenscenter efter strikt kommersiella principer.

Konstverken finns i dag kvar i kongress­hallen – även draperiet som skymmer konsten. Sällan dras den mekaniska vita ridån upp så att målningarna syns, bara ibland när Kommunal möts. Draperiet ser till att man kan ha en neutral konferenslokal. För det är lite ”känsligt”.

– Majoriteten av de som träffas i lokalerna är inte kopplade till LO eller arbetar­rörelsen och vill ha en neutral mötesplats. Därför har vissa haft önskemål om att tavlorn­a inte ska visas, säger Lars Sandberg, vd för AB Folkets hus, som förvaltar fastigheten.

Folkets hus ska inte leva vidare som ett museu­m för arbetarrörelsen, vi måste lyfta in samtiden, menar han. Ändå är han positiv till att målningarna i kongresshallen finns kvar. Det är viktigt att inte glömma bort rörelsens historia. Men, han menar också, att en del arbetarrörelsekonst inte passar in i den  modernistiska byggnade­n och därför har de flyttat mycket konst till Norra Latins 1800-talsbyggnad och ner i arbetar­rörelsens arkiv.

Majoriteten av de som träffas i lokalerna är inte kopplade till LO eller arbetar­rörelsen och vill ha en neutral mötesplats.

Lars Sandberg, vd för AB Folkets hus.

Inom hela arbetarrörelsen pågår en ständig dragkamp om vägval och profilering.

– Det handlar om huruvida man ska vara en bredar­e idérörelse, som även blinkar åt andra grupper som tjänstemän och akademiker – eller om man ska vara ett intresseparti för arbetar­klassen, säger Daniel Färm, verksamhetschef för tankesmedjan Tiden, som är en förening där Social­demokraterna, LO och ABF är medlemmar.

– Efter januariavtalet är vissa oroliga för att social­demokratin drar för mycket åt mitten – medan andra tror att partiet nu kan spela en tydligar­e vänsterroll i ett mittensamarbete.

Folkhögskolornas Sverige
  • Av Sveriges 156 folkhögskolor är 112 så kallade rörelsefolkhögskolor som är folkrörelse-, organisations-, stiftelse- och föreningsägda. 17 folkhögskolor är knutna till arbetarrörelsen.
  • De första folkhögskolorna i Sverige startade 1868 och en ny folkhögskola har startat nästan varje år de senaste 150 åren.
  • I början av 1900-talet bildades många nya folkhögskolor, med starka kopplingar till de framväxande folkrörelserna – arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen.
  • Folkhögskolor är starkt förknippade med demokratins utveckling i Sverige. Skolorna fyllde en viktig funktion eftersom det formella utbildningssystemet inte gav plats för stora delar av befolkningen. Från början låg därför folkhögskolorna på landsbygden.

Några månader före invigningen av spaet i Viskafors satt Joakim Hjelm i badbyxor i en hotellpool i Varberg. Omgiven av blanka blå kakelplattor stirrade han in i en annan bronsbyst – Lenin. Det pärlades i pannan på Lenin, vattendroppar rann nedför de hårda bronskinderna. Vad bisarrt, att göra Lenin och kommunismen till något kommersiellt. Tänk om man skulle kunna göra samma sak med Marx – kittlande.

– Folk är trötta på det utslätade. Vi gasar på med Amelin och röda fanor. För varje Amelin-tavla vi hänger upp så ökar vår beläggning, säger Joakim Hjelm.

Därför hoppade han in i bilen i januari och körde till den tyska staden Beeskow 15 mil sydost om Berli­n.

– DDR upplöstes under ordning och jag hittade ett av de magasin som förvarar konsten från staten.

Relaxavdelning med en byst av Karl Marx.
Från DDR:s magasin till ett spa i en av arbetarrörelsens folkhögskolor. Foto: Fredrik Swartling

Statyn och den övriga konsten är inte till salu, men efter lite förhandling och några påskrivna avtal fick Joakim Hjelm till slut låna Marx. I en plywoodlåda för svenska militärtält reste Marx sedan i bagaget till Viskadalens folkhögskola. Med mycket möda lastades den stora bronsfiguren ut från bilen och rullades in i skolan.

Var den varit placerad i DDR vet inte Joakim Hjelm. Nu står Marx på en piedestal i spaet bredvid en vattenautomat och en papperskorg.

– Jag hade inte räknat med att den skulle vara så stor, säger Jenny Kvist.

Pool och relaxavdelning med en byst av Karl Marx.
På Viskadalens folkhögskola kan man nu bada med Karl Marx. Men varför? Foto: Fredrik Swartling

Tillsammans med sju andra sitter hon i bubbelpoolen med huvudet vänt mot Marx. Under dagen har de deltagit i en skyddsombudskurs.

– Det känns som att arbetarrörelsen håller på att försvinna, men det kanske kan bli bättre nu när det börjar strejkas lite mer. Det är nog nyttigt att lyfta fram rörelsens rötter.

Varning för nostalgin

Bredvid henne i det heta vattnet sitter Alaudina Belaj.

– Jag vet inte så mycket om Marx. Bara lite från skolböckerna. Att ställa in honom här inne är ju ett intressant sätt att föra historien vidare.

Men gränsen då, som Joakim Hjelm är orolig för att ha korsat, hur var det med den, att hämta symbolik från DDR:s kommunistiska diktatur. Är det lämpligt?

– Det finns alltid gränser även inom arbetarrörelsen, men det är högt i tak. Och det finns en komplikation med att plocka symbolik från DDR. Man må tycka vad man vill om Marx, det går inte att komma runt honom i arbetarrörelsen. Hela det socialdemokratiska partiprogrammet är nedlusat av Marx. Men kommunismens Marx är långt ifrån den breda arbetarrörelsens Marx, säger Joakim Hjelm.

En kommentar till “Med Marx i bagaget

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Benjamin blir en diva på scenen

Benjamin blir en diva på scenen

Traktorfantasten och dragqueen-artisten Benjamin Bryntesson brukar säga att han är en helt vanlig kille i Bengtsfors.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Politisk armbrytning om tryggheten

Politisk armbrytning om tryggheten

Om vi ska kunna vända på debatten måste fler löntagare göra sin röst hörd.

”Hoppas att jag inte behöver     skjuta”

”Hoppas att jag inte behöver skjuta”

Flera gånger om året tar Barbro på sig uniformen och drar ut i fält.
Som bilkårist i hemvärnet övar hon för det värsta.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.