”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Simon Rohdin synar och spacklar nedre halvan av karmarna. Han är till­fälligt utlånad från fabriken i Tanumshede. ”De använder en annan färg här. Kanske skulle vi byta färg i Tanum också.” Foto: David Lundmark

Ledtiderna har mer än halverats

Lagarbete På fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

Lean Production

Kommer ursprungligen från japanska biltillverkaren Toyota, som utvecklade TPS – Toyota Production System. Kortfattat går det ut på att upptäcka och få bort onödiga arbetsmoment och annat slöseri som:

Överproduktion – att tillverka mer eller tidigare än nödvändigt.

Väntan på att något ska hända.

Att lagra mer än nödvändigt.

Onödiga rörelser i jobbet.

Omarbete och reparationer som hade kunnat undvikas.

Överarbete – att göra mer än kunden kräver.

Onödiga transporter.

Att inte utnyttja medarbetarnas kreativitet.

För fem år sedan gick NorDans fönsterfabrik i Kvillsfors med förlust. Samtidigt ökade kundernas efterfrågan, men fabriken var överbelamrad av material och hade inte plats för mer produktion. En ny fabrikschef rekryterades och hon fick ett tydligt uppdrag redan från start: halvera ledtiderna.

Då tog det 25 dagar från att virket kapades till att ett färdigt fönster slutligen lastades ut i andra änden av processen. I dag är de nere på 10 dagar, men siktar ännu lägre.

– Målet är fem dagar, men nu måste vi låta saker och ting landa först, säger fabrikschefen Cecilia Hedblad Sjölin.

Metoden som används är välkänd: Lean.

Materialet passerar onekligen betydligt snabbare genom fabriken i dag, men det betyder inte att jobbet har blivit mer stressigt, enligt fackklubbens ordförande Johan Lisedahl.

– Vi har jobbat med att få bort onödiga moment och dålig planering, säger han och nämner truckkörningen som ett exempel.

Det första vi fick angripa var överproduktionen.

Cecilia Hedblad Sjölin, fabrikschef.

– Vi har planerat om och flyttat på detaljer så att körsträckorna blir så korta som möjligt. Vi kör också så lite som möjligt med tom gaffel.

Arbetstiden som sparas in när onödig körtid försvinner kan användas till annat. Varje arbetsstation har gjort liknande små och stora förändringar, ofta på förslag från de anställda och det kommer fortfarande ständigt nya förslag på förbättringar.

Arbetsledare Fredrik Karlström och fabrikschef Cecilia Hedblad Sjölin.

Arbetsledare Fredrik Karlström och fabrikschef Cecilia Hedblad Sjölin betonar de anställdas betydelse. ”Det finns ett otroligt engagemang i den här fabriken.” Foto: David Lundmark

Lean handlar förenklat om att minimera slöseri. Det värsta slöseriet, enligt Cecilia Hedblad Sjölin, är att överproducera.

Anne-Mo Häll

Anne-Mo Häll sorterar order på väg till måleriet. Materialet rör sig snabbare genom fabriken än förr. Foto: David Lundmark

– Vi hade otroligt mycket i buffert tidigare. Inte bara i slutlagret, utan även mellan stationerna. Det innebar att vi hade en massa material inne i fabriken och det blev en massa onödiga transporter för att flytta på produkter som stod i vägen. Då ökar också risken för skador. Så det första vi fick angripa var överproduktionen.

Men först måste alla vara med på förändringen. Det fanns redan en teamorganisation, med teamledare som stöttade och fördelade arbetet på varje station. De togs in i produktionsledningsgruppen och tillsammans ritade man upp hela flödet i fabriken på en whiteboard.

– Det finns olika verktyg för att analysera produkternas väg genom fabriken, men hade vi bara smällt upp en excelfil så hade det inte gått så bra att genomföra. Att bli serverad fakta, varsågod så här är det och så här ska vi göra – då är man inte riktigt med, säger Cecilia Hedblad Sjölin.

När man var överens om bilden och målet kunde man börja jobba för att nå dit. Engagemanget hos de anställda var stort och tävlingsinstinkten ska inte underskattas. I början fokuserade varje team mest på att klara sina egna mål, men med tiden har blicken vidgats mer till hela produktionen och det har förändrat arbetsinnehållet.

Förr kunde man stå vid en maskin från morgon till kväll, år efter år. Kaparna till exempel, de bara körde och kunde bygga större och större lager. I dag ska inga onödiga lager finnas och ligger man bra till på en station ska man hjälpa till på de som ligger efter. Det har inneburit att de flesta måste lära sig nya arbetsmoment, vilket inte alltid har varit helt smärtfritt.

– Det kan kännas läskigt, och det har varit svårt ibland att få folk att prova. Men när de väl gjorde det så märkte de att det inte var så svårt, säger Johan Lisedahl.

Fem S för ordning

Japansk metod för att skapa ordning och reda på arbetsplatsen:

Sortera (seiri). Gå gemensamt igenom verktyg och material som används på arbetsplatsen. Sortera bort det som inte är nödvändigt.

Systematisera (seiton). Verktyg och material ska placeras lättillgängligt. Allt ska ha en egen plats som märks upp tydligt.

Städa (seiso). Liten städning varje dag. Större rengöring varje vecka.

Standardisera (seiketsu). Etablera dagliga rutiner. Använd att-göra-listor för att göra rent och ta hand om maskiner och lokaler.

Skapa vana (shitsuke). Följ överenskomna regler. Gör regelbundna uppföljningar och utvärderingar. Förbättra att-göra-listorna.

Kaizen = japanska för förbättring

Enligt den ursprungliga modellen från Toyota är ingen process perfekt, utan kan ständigt förbättras genom små förändringar
i taget.

Truck, Johan Lisedahl och Oskar Arvidsson.

Medan klubb­ordförande Johan Lisedahl går i väg för att berätta om lean-processen hoppar Oskar Arvidsson in som avbytare. Men ­Johans kaffekopp har sin bestämda plats i trucken. Foto: David Lundmark

Leanprocessen har alltså inneburit att många har fått ett mer flexibelt arbetsinnehåll, med mer arbetsrotation än tidigare.

Johan Lisedahl

Johan Lisedahl visar hur fler fönsterbågar får plats och då sparas tid in. Foto: David Lundmark

– Då minskar också risken för förslitningar, säger Johan Lisedahl.

Förändringen gick snabbt och den tidigare överbelamrade fabriken blev nästan tom på material. Men utan bufferten är produktionen betydligt mer sårbar för störningar än tidigare. Saker som inte spelade så stor roll förut – att en maskin står stilla till exempel – bromsar upp hela kedjan i fabriken. Dagliga rutiner och ständig kommunikation är nödvändigt för att det ska flyta.

– Viktigast är att vi gör det här tillsammans. Vi hade en stor buffert förut och människor var trygga med det. Nu har vi ett annat flöde och om vi kör i diket så gör vi det. Men då gör vi det tillsammans, säger Cecilia Hedblad Sjölin.

En skog av vita fönsterkarmar hänger som i en karusell som sakta, sakta snurrar. Här på fabrikens måleri har teamet hittat på en massa olika förändringar för att öka maskintiden. Ju fler timmar den snurrar, desto mindre tid slösas bort.

Genom att köpa kvistfritt virke till karmarna kunde de gå över till en annan färg. I stället för att först måla med en grundfärg, kan de använda samma färg till båda lagren.

Det är väldigt mycket mer ordning och reda nu.

Anders Frödeberg, teamledare på måleriet.

Och i stället för att ta ner karmarna efter grundfärgen, lägga dem på stativ för att spackla och sen hänga upp dem i karusellen igen för ett andra lager färg, så kan karmarna hänga kvar. Spacklingen görs i farten. En person står och synar och spacklar övre halvan av karmen, medan en annan sitter i en nedsänkning i golvet och synar och spacklar den undre halvan.

– Vi ser över varje bit noggrant flera gånger, så att vi behöver göra så lite omarbetningar som möjligt, säger Johan Lisedahl.

Hammare

Bättre grepp med fönsterlist runt handtaget. Foto: David Lundmark

Han kom dessutom på hur man kunde få plats med fler fönsterbågar i maskinen om man hängde dem på ett nytt sätt, och så sparades ännu mer tid in.

Arbetslaget har infört en flexibel rast, så att det alltid är någon som går tio minuter senare än alla andra. Den personen hinner fylla på färg och göra rent medan de andra pausar. I dag är det teamledaren Anders Frödeberg som har skjutit på sin rast. När målerimaskinen installerades 1988 gjorde de 87 fönsterbågar på en dag, minns han. I dag gör de uppåt 400.

– Det är väldigt mycket mer ordning och reda nu framför allt. Man gör hela tiden kontinuerliga förändringar. Det gäller att hitta mer arbetstid och undvika stopp. Det är små ändringar som gör det lite lättare, säger han.

Anders Frödeberg

Anders Frödeberg förskjuter sin rast tio minuter och hinner rengöra turbinhuvudet till lackerings­maskinen innan de andra är tillbaka. Foto: David Lundmark

Per Gustavsson

Per Gustavsson jobbar på bågavdelningen. Det är många små förändringar som gör att de hinner mer nu än förut, säger han. Foto: David Lundmark

Allt har en avsedd plats och det sitter skyltar överallt som talar om vad som ska stå just där, allt enligt den japanska metoden 5S. Var tredje månad har de 5S-revision och teamet har 5S-möten två gånger i månaden.

– Om det är stökigt eller om någon har förslag på förbättringar så kommer det upp, säger Anders Frödeberg.

På anslagstavlan sitter det senaste protokollet från en revision, där det framgår vad som behöver förbättras och var de ligger bra till.

I monteringshallen är det tomt för lunchrast med undantag av Per Gustavsson, som har satt sig i sin vilstol i några minuter. Det brukar han passa på att göra innan rasten är över. Som 16-åring kom han hit, först till sågverket och sedan till fönsterfabriken. Då spikade man på ackord. Nu är han 65 år och har inte särskilt bråttom att gå i pension.

I dag monterar han gummilister på fönstrena. Sedan lean infördes har han pallarna med material så nära maskinen som möjligt och det är mer ordning i hallen. Han vet exakt var allt finns, oavsett vem som har varit inne och jobbat. Ingen tid går åt till att leta efter saker.

Det är inte enbart arbetsprocesser och ordning som har kapat ledtiderna i fabriken. Flera nyinvesteringar har gjorts och i år har digitaliseringen av fabriken påbörjats. I stället för att dela ut en bunt papper till alla har 55 pekskärmar köpts in. Där finns all information om vad som ska göras.

Även Per Gustavsson har en pekskärm vid sin station.

– Jag hörde till de som sa att jag kan inget om data. Det var fler än jag som hade myror i magen när det skulle införas. Men nu är det inga problem, säger han.

Just på hans station tycker han dock att det tar lite längre tid att knappa på skärmen jämfört med att jobba med papper. Varje bit ska plockas och registreras i datorn. Men sett till hela fabriken tror han att digitaliseringen sparar tid. Och då är den bra.

Läs mer:


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.