Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Simon Rohdin synar och spacklar nedre halvan av karmarna. Han är till­fälligt utlånad från fabriken i Tanumshede. ”De använder en annan färg här. Kanske skulle vi byta färg i Tanum också.” Foto: David Lundmark

Ledtiderna har mer än halverats

Lagarbete På fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

Lean Production

Kommer ursprungligen från japanska biltillverkaren Toyota, som utvecklade TPS – Toyota Production System. Kortfattat går det ut på att upptäcka och få bort onödiga arbetsmoment och annat slöseri som:

Överproduktion – att tillverka mer eller tidigare än nödvändigt.

Väntan på att något ska hända.

Att lagra mer än nödvändigt.

Onödiga rörelser i jobbet.

Omarbete och reparationer som hade kunnat undvikas.

Överarbete – att göra mer än kunden kräver.

Onödiga transporter.

Att inte utnyttja medarbetarnas kreativitet.

För fem år sedan gick NorDans fönsterfabrik i Kvillsfors med förlust. Samtidigt ökade kundernas efterfrågan, men fabriken var överbelamrad av material och hade inte plats för mer produktion. En ny fabrikschef rekryterades och hon fick ett tydligt uppdrag redan från start: halvera ledtiderna.

Då tog det 25 dagar från att virket kapades till att ett färdigt fönster slutligen lastades ut i andra änden av processen. I dag är de nere på 10 dagar, men siktar ännu lägre.

– Målet är fem dagar, men nu måste vi låta saker och ting landa först, säger fabrikschefen Cecilia Hedblad Sjölin.

Metoden som används är välkänd: Lean.

Materialet passerar onekligen betydligt snabbare genom fabriken i dag, men det betyder inte att jobbet har blivit mer stressigt, enligt fackklubbens ordförande Johan Lisedahl.

– Vi har jobbat med att få bort onödiga moment och dålig planering, säger han och nämner truckkörningen som ett exempel.

Det första vi fick angripa var överproduktionen.

Cecilia Hedblad Sjölin, fabrikschef.

– Vi har planerat om och flyttat på detaljer så att körsträckorna blir så korta som möjligt. Vi kör också så lite som möjligt med tom gaffel.

Arbetstiden som sparas in när onödig körtid försvinner kan användas till annat. Varje arbetsstation har gjort liknande små och stora förändringar, ofta på förslag från de anställda och det kommer fortfarande ständigt nya förslag på förbättringar.

Arbetsledare Fredrik Karlström och fabrikschef Cecilia Hedblad Sjölin.

Arbetsledare Fredrik Karlström och fabrikschef Cecilia Hedblad Sjölin betonar de anställdas betydelse. ”Det finns ett otroligt engagemang i den här fabriken.” Foto: David Lundmark

Lean handlar förenklat om att minimera slöseri. Det värsta slöseriet, enligt Cecilia Hedblad Sjölin, är att överproducera.

Anne-Mo Häll

Anne-Mo Häll sorterar order på väg till måleriet. Materialet rör sig snabbare genom fabriken än förr. Foto: David Lundmark

– Vi hade otroligt mycket i buffert tidigare. Inte bara i slutlagret, utan även mellan stationerna. Det innebar att vi hade en massa material inne i fabriken och det blev en massa onödiga transporter för att flytta på produkter som stod i vägen. Då ökar också risken för skador. Så det första vi fick angripa var överproduktionen.

Men först måste alla vara med på förändringen. Det fanns redan en teamorganisation, med teamledare som stöttade och fördelade arbetet på varje station. De togs in i produktionsledningsgruppen och tillsammans ritade man upp hela flödet i fabriken på en whiteboard.

– Det finns olika verktyg för att analysera produkternas väg genom fabriken, men hade vi bara smällt upp en excelfil så hade det inte gått så bra att genomföra. Att bli serverad fakta, varsågod så här är det och så här ska vi göra – då är man inte riktigt med, säger Cecilia Hedblad Sjölin.

När man var överens om bilden och målet kunde man börja jobba för att nå dit. Engagemanget hos de anställda var stort och tävlingsinstinkten ska inte underskattas. I början fokuserade varje team mest på att klara sina egna mål, men med tiden har blicken vidgats mer till hela produktionen och det har förändrat arbetsinnehållet.

Förr kunde man stå vid en maskin från morgon till kväll, år efter år. Kaparna till exempel, de bara körde och kunde bygga större och större lager. I dag ska inga onödiga lager finnas och ligger man bra till på en station ska man hjälpa till på de som ligger efter. Det har inneburit att de flesta måste lära sig nya arbetsmoment, vilket inte alltid har varit helt smärtfritt.

– Det kan kännas läskigt, och det har varit svårt ibland att få folk att prova. Men när de väl gjorde det så märkte de att det inte var så svårt, säger Johan Lisedahl.

Fem S för ordning

Japansk metod för att skapa ordning och reda på arbetsplatsen:

Sortera (seiri). Gå gemensamt igenom verktyg och material som används på arbetsplatsen. Sortera bort det som inte är nödvändigt.

Systematisera (seiton). Verktyg och material ska placeras lättillgängligt. Allt ska ha en egen plats som märks upp tydligt.

Städa (seiso). Liten städning varje dag. Större rengöring varje vecka.

Standardisera (seiketsu). Etablera dagliga rutiner. Använd att-göra-listor för att göra rent och ta hand om maskiner och lokaler.

Skapa vana (shitsuke). Följ överenskomna regler. Gör regelbundna uppföljningar och utvärderingar. Förbättra att-göra-listorna.

Kaizen = japanska för förbättring

Enligt den ursprungliga modellen från Toyota är ingen process perfekt, utan kan ständigt förbättras genom små förändringar
i taget.

Truck, Johan Lisedahl och Oskar Arvidsson.

Medan klubb­ordförande Johan Lisedahl går i väg för att berätta om lean-processen hoppar Oskar Arvidsson in som avbytare. Men ­Johans kaffekopp har sin bestämda plats i trucken. Foto: David Lundmark

Leanprocessen har alltså inneburit att många har fått ett mer flexibelt arbetsinnehåll, med mer arbetsrotation än tidigare.

Johan Lisedahl

Johan Lisedahl visar hur fler fönsterbågar får plats och då sparas tid in. Foto: David Lundmark

– Då minskar också risken för förslitningar, säger Johan Lisedahl.

Förändringen gick snabbt och den tidigare överbelamrade fabriken blev nästan tom på material. Men utan bufferten är produktionen betydligt mer sårbar för störningar än tidigare. Saker som inte spelade så stor roll förut – att en maskin står stilla till exempel – bromsar upp hela kedjan i fabriken. Dagliga rutiner och ständig kommunikation är nödvändigt för att det ska flyta.

– Viktigast är att vi gör det här tillsammans. Vi hade en stor buffert förut och människor var trygga med det. Nu har vi ett annat flöde och om vi kör i diket så gör vi det. Men då gör vi det tillsammans, säger Cecilia Hedblad Sjölin.

En skog av vita fönsterkarmar hänger som i en karusell som sakta, sakta snurrar. Här på fabrikens måleri har teamet hittat på en massa olika förändringar för att öka maskintiden. Ju fler timmar den snurrar, desto mindre tid slösas bort.

Genom att köpa kvistfritt virke till karmarna kunde de gå över till en annan färg. I stället för att först måla med en grundfärg, kan de använda samma färg till båda lagren.

Det är väldigt mycket mer ordning och reda nu.

Anders Frödeberg, teamledare på måleriet.

Och i stället för att ta ner karmarna efter grundfärgen, lägga dem på stativ för att spackla och sen hänga upp dem i karusellen igen för ett andra lager färg, så kan karmarna hänga kvar. Spacklingen görs i farten. En person står och synar och spacklar övre halvan av karmen, medan en annan sitter i en nedsänkning i golvet och synar och spacklar den undre halvan.

– Vi ser över varje bit noggrant flera gånger, så att vi behöver göra så lite omarbetningar som möjligt, säger Johan Lisedahl.

Hammare

Bättre grepp med fönsterlist runt handtaget. Foto: David Lundmark

Han kom dessutom på hur man kunde få plats med fler fönsterbågar i maskinen om man hängde dem på ett nytt sätt, och så sparades ännu mer tid in.

Arbetslaget har infört en flexibel rast, så att det alltid är någon som går tio minuter senare än alla andra. Den personen hinner fylla på färg och göra rent medan de andra pausar. I dag är det teamledaren Anders Frödeberg som har skjutit på sin rast. När målerimaskinen installerades 1988 gjorde de 87 fönsterbågar på en dag, minns han. I dag gör de uppåt 400.

– Det är väldigt mycket mer ordning och reda nu framför allt. Man gör hela tiden kontinuerliga förändringar. Det gäller att hitta mer arbetstid och undvika stopp. Det är små ändringar som gör det lite lättare, säger han.

Anders Frödeberg

Anders Frödeberg förskjuter sin rast tio minuter och hinner rengöra turbinhuvudet till lackerings­maskinen innan de andra är tillbaka. Foto: David Lundmark

Per Gustavsson

Per Gustavsson jobbar på bågavdelningen. Det är många små förändringar som gör att de hinner mer nu än förut, säger han. Foto: David Lundmark

Allt har en avsedd plats och det sitter skyltar överallt som talar om vad som ska stå just där, allt enligt den japanska metoden 5S. Var tredje månad har de 5S-revision och teamet har 5S-möten två gånger i månaden.

– Om det är stökigt eller om någon har förslag på förbättringar så kommer det upp, säger Anders Frödeberg.

På anslagstavlan sitter det senaste protokollet från en revision, där det framgår vad som behöver förbättras och var de ligger bra till.

I monteringshallen är det tomt för lunchrast med undantag av Per Gustavsson, som har satt sig i sin vilstol i några minuter. Det brukar han passa på att göra innan rasten är över. Som 16-åring kom han hit, först till sågverket och sedan till fönsterfabriken. Då spikade man på ackord. Nu är han 65 år och har inte särskilt bråttom att gå i pension.

I dag monterar han gummilister på fönstrena. Sedan lean infördes har han pallarna med material så nära maskinen som möjligt och det är mer ordning i hallen. Han vet exakt var allt finns, oavsett vem som har varit inne och jobbat. Ingen tid går åt till att leta efter saker.

Det är inte enbart arbetsprocesser och ordning som har kapat ledtiderna i fabriken. Flera nyinvesteringar har gjorts och i år har digitaliseringen av fabriken påbörjats. I stället för att dela ut en bunt papper till alla har 55 pekskärmar köpts in. Där finns all information om vad som ska göras.

Även Per Gustavsson har en pekskärm vid sin station.

– Jag hörde till de som sa att jag kan inget om data. Det var fler än jag som hade myror i magen när det skulle införas. Men nu är det inga problem, säger han.

Just på hans station tycker han dock att det tar lite längre tid att knappa på skärmen jämfört med att jobba med papper. Varje bit ska plockas och registreras i datorn. Men sett till hela fabriken tror han att digitaliseringen sparar tid. Och då är den bra.

Läs mer:


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.