Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

21 augusti, 2019

Skrivet av

Jamie Dimon, vd på JPMorgan Chase, Randall Stephenson, vd på AT&T och Dennis Muilenburg, vd på Boeing, är alla styrelsemedlemmar i Business Roundtable. Foto: Mark Wilson/Getty Images/AFP

Perspektiv Nej, aktieägarna är inte längre de mest betydelsefulla. De anställda, miljön, leverantörerna och samhället är minst lika viktiga för företagen. Därför måste långsiktighet gå före snabba klipp, säger det amerikanska näringslivets toppar i ett gemensamt uttalande.

Harald Gatu, reporter.

De 181 företagsledare som står bakom uttalandet tillhör Business Roundtable, det amerikanska näringslivets politiska intresseorganisation. Här finns alla storföretag och större investerare representerade och leds av Jamie Dimon, vd på JPMorgan Chase, en av världens största finanskoncerner.

I sitt ”Uttalande om syftet med företag” betonar företagsledarna behovet av att se till ”alla intressenter”. Inte bara aktieägarna utan även de anställda, kunderna, leverantörerna och de lokalsamhällen som företagen verkar i.

Att 181 av de mest kända företagsledarna i USA samlas i ett upprop för en ny företagskultur är ett tecken på att marken under dem inte känns lika stabil som tidigare.

Företagen uppmanas att investera i sina anställda. Inte bara genom rättvisa löner och värdiga villkor utan även satsa på lärande och utbildning för att kunna möta en tid av snabba förändringar.

Vackra ord och snygga formuleringar är en sak. Konkreta handlingar något helt annat. Men att 181 av de mest kända företagsledarna i USA samlas i ett upprop för en ny företagskultur är ett tecken på att marken under dem inte känns lika stabil som tidigare.

För varför skulle Apple och Amazon och Bank of America överge en företagskultur som hittills berikat dem intill det ofattbara?

Näringslivstopparna säger sig vilja omdefiniera syftet med att driva företag. Det tidigare syftet – ledstjärnan sedan snart ett halvsekel tillbaka – har varit att maximera värdet för aktieägarna. Ägarna och inga andra är de som skjuter till kapital och därmed tar risker, har det hetat. Då ska de också belönas. Att ägare – till skillnad från anställda och leverantörer – har tryggheten att med några knapptryck kan flytta sina tillgångar där de ger högre avkastning talas det desto mindre om.

Utmaningen ligger framför allt i att se till att företagens dagliga skötsel präglas av långsiktighet och inte i första hand tar sikte på nästa kvartalsrapport.

Ensidigt fokus på aktieägarna har eldat kortsiktigheten. Nya finansiella mål har skärpt vinstkraven, aktieutdelningar tömt kassorna och direktörer utrustats med belöningssystem som gett mest när den dagsaktuella börskursen varit som högst. Genvägen till rikedom har ofta gått över nedlagda fabriker, utflyttning, nedskuren utvecklingsbudget, snålare bemanning och förhastade sammanslagningar.

Den modellen har, tio år efter finanskraschen, förlorat i legitimitet. Aktieägarnas demokrati svek folket, skrev New York Times i går i en kommentar till uppropet från de amerikanska företagsledarna. Opinionsundersökningar i USA signalerar en omfattande misstro, särskilt bland de yngre, till kapitalismen som idé.

Jeff Bezos
Amazon-grundaren Jeff Bezos är en av de 181 amerikanska företagsledare som står bakom uttalandet. Foto: Cliff Owen/TT Nyhetsbyrån

Diskussionen om företagens och marknadsekonomins framtid är som mest livlig i USA och Storbritannien. Alltså i de länder där den gamla lössläppta modellen tillämpades mest konsekvent alltsedan Reagans och Thatchers dagar. Och vars politiska följder heter Trump och Brexit.

I Storbritannien har Brittiska akademin inlett ett arbete i att ta fram riktlinjer för framtidens företag. Arbetet leds av Oxfordprofessorn Colin Mayer som i en intervju med Dagens Arbete tidigare i år sa att aktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof för marknadsekonomin. Men att han samtidigt är optimist:

– Absolut. Jag ser många saker hända just nu. I företagsvärlden finns det ett starkt behov av förändring. Man kan se något av en internationell rörelse när det gäller att försöka förändra beteendet.

Han visste att det började röra sig i den översta ekonomiska makteliten.

Jag litar inte ett ögonblick på dem. Om de menade allvar skulle de omedelbart se till att höja minimilönerna så att det går att leva på dem. Och dessutom se till att betala skatt.

Demokraternas presidentkandidat Bernie Sanders om uttalandet från Business Roundtable

Men Business Roundtable samlar bara en del av den eliten. Det finns en annan mäktig del, de finansiella institutionerna som förvaltar en stor del av vårt sparkapital. I framför allt USA har det växt fram en aktör som bidragit till kortsiktigheten: pensionsfonderna. I Council of Institutional Investors samlas 135 större pensionsfonder. De kritiserar uttalandet från de 181 företagsledarna med motiveringen att det är politikernas och inte aktieägarnas uppgift att se till sociala mål.

Fabrikerna töms – ägarna blir rikare

Kritik mot Business Roundtable kom snabbt även från ett annat håll, Bernie Sanders som vill bli demokraternas presidentkandidat.

– Jag litar inte ett ögonblick på dem. Om de menade allvar skulle de omedelbart se till att höja minimilönerna så att det går att leva på dem. Och dessutom se till att betala skatt.

Företagsjättarna i Business Roundtable har ögonen på sig. Det finns fog att vara skeptisk, skriver den brittiska affärstidningen Financial Times i en ledarkommentar. Utmaningen ligger framför allt i att se till att företagens dagliga skötsel präglas av långsiktighet och inte i första hand tar sikte på nästa kvartalsrapport. För vad händer när långsiktigt motiverade satsningar på de anställdas utbildning, bättre arbetsmiljö och på forskning och utveckling innebär kortsiktigt mindre vinster?

Financial Times ser ändå uttalandet som tecken på att ”ett viktigt skifte kan vara på gång”. Ett skifte som kan sätta en ny standard. Och som ”bör leda till en mer hållbar och inkluderande kapitalism”.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Skulderna plågar företagen

Skulderna plågar företagen

I corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

Företagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

Aktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Vinsten framför allt

Förr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Tio år efter krisen –  är det dags igen?

Tio år efter krisen – är det dags igen?

2008: Den stora finanskrisen spred panik från USA till hela världen. Svensk industri tvärnitade. 2018: Sakta har världsekonomin återhämtat sig efter krisen. Nu går Sverige strålande. Men det finns orosmoln.

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Vad konstiga ni är som lyssnar på musik från 1920-­talet, sa kompisarna till Klara och Johanna Söderberg. De brydde sig inte. First Aid Kit visste redan då var de har sina rötter. Här kan du lyssna på de som gick före!

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”