Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar
Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.
Industriarbetarnas tidning
Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.
21 augusti, 2019
Skrivet av Harald Gatu
Perspektiv Nej, aktieägarna är inte längre de mest betydelsefulla. De anställda, miljön, leverantörerna och samhället är minst lika viktiga för företagen. Därför måste långsiktighet gå före snabba klipp, säger det amerikanska näringslivets toppar i ett gemensamt uttalande.
De 181 företagsledare som står bakom uttalandet tillhör Business Roundtable, det amerikanska näringslivets politiska intresseorganisation. Här finns alla storföretag och större investerare representerade och leds av Jamie Dimon, vd på JPMorgan Chase, en av världens största finanskoncerner.
I sitt ”Uttalande om syftet med företag” betonar företagsledarna behovet av att se till ”alla intressenter”. Inte bara aktieägarna utan även de anställda, kunderna, leverantörerna och de lokalsamhällen som företagen verkar i.
Att 181 av de mest kända företagsledarna i USA samlas i ett upprop för en ny företagskultur är ett tecken på att marken under dem inte känns lika stabil som tidigare.
Företagen uppmanas att investera i sina anställda. Inte bara genom rättvisa löner och värdiga villkor utan även satsa på lärande och utbildning för att kunna möta en tid av snabba förändringar.
Vackra ord och snygga formuleringar är en sak. Konkreta handlingar något helt annat. Men att 181 av de mest kända företagsledarna i USA samlas i ett upprop för en ny företagskultur är ett tecken på att marken under dem inte känns lika stabil som tidigare.
För varför skulle Apple och Amazon och Bank of America överge en företagskultur som hittills berikat dem intill det ofattbara?
Näringslivstopparna säger sig vilja omdefiniera syftet med att driva företag. Det tidigare syftet – ledstjärnan sedan snart ett halvsekel tillbaka – har varit att maximera värdet för aktieägarna. Ägarna och inga andra är de som skjuter till kapital och därmed tar risker, har det hetat. Då ska de också belönas. Att ägare – till skillnad från anställda och leverantörer – har tryggheten att med några knapptryck kan flytta sina tillgångar där de ger högre avkastning talas det desto mindre om.
Utmaningen ligger framför allt i att se till att företagens dagliga skötsel präglas av långsiktighet och inte i första hand tar sikte på nästa kvartalsrapport.
Ensidigt fokus på aktieägarna har eldat kortsiktigheten. Nya finansiella mål har skärpt vinstkraven, aktieutdelningar tömt kassorna och direktörer utrustats med belöningssystem som gett mest när den dagsaktuella börskursen varit som högst. Genvägen till rikedom har ofta gått över nedlagda fabriker, utflyttning, nedskuren utvecklingsbudget, snålare bemanning och förhastade sammanslagningar.
Den modellen har, tio år efter finanskraschen, förlorat i legitimitet. Aktieägarnas demokrati svek folket, skrev New York Times i går i en kommentar till uppropet från de amerikanska företagsledarna. Opinionsundersökningar i USA signalerar en omfattande misstro, särskilt bland de yngre, till kapitalismen som idé.
Diskussionen om företagens och marknadsekonomins framtid är som mest livlig i USA och Storbritannien. Alltså i de länder där den gamla lössläppta modellen tillämpades mest konsekvent alltsedan Reagans och Thatchers dagar. Och vars politiska följder heter Trump och Brexit.
I Storbritannien har Brittiska akademin inlett ett arbete i att ta fram riktlinjer för framtidens företag. Arbetet leds av Oxfordprofessorn Colin Mayer som i en intervju med Dagens Arbete tidigare i år sa att aktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof för marknadsekonomin. Men att han samtidigt är optimist:
– Absolut. Jag ser många saker hända just nu. I företagsvärlden finns det ett starkt behov av förändring. Man kan se något av en internationell rörelse när det gäller att försöka förändra beteendet.
Han visste att det började röra sig i den översta ekonomiska makteliten.
Jag litar inte ett ögonblick på dem. Om de menade allvar skulle de omedelbart se till att höja minimilönerna så att det går att leva på dem. Och dessutom se till att betala skatt.
Demokraternas presidentkandidat Bernie Sanders om uttalandet från Business Roundtable
Men Business Roundtable samlar bara en del av den eliten. Det finns en annan mäktig del, de finansiella institutionerna som förvaltar en stor del av vårt sparkapital. I framför allt USA har det växt fram en aktör som bidragit till kortsiktigheten: pensionsfonderna. I Council of Institutional Investors samlas 135 större pensionsfonder. De kritiserar uttalandet från de 181 företagsledarna med motiveringen att det är politikernas och inte aktieägarnas uppgift att se till sociala mål.
Kritik mot Business Roundtable kom snabbt även från ett annat håll, Bernie Sanders som vill bli demokraternas presidentkandidat.
– Jag litar inte ett ögonblick på dem. Om de menade allvar skulle de omedelbart se till att höja minimilönerna så att det går att leva på dem. Och dessutom se till att betala skatt.
Företagsjättarna i Business Roundtable har ögonen på sig. Det finns fog att vara skeptisk, skriver den brittiska affärstidningen Financial Times i en ledarkommentar. Utmaningen ligger framför allt i att se till att företagens dagliga skötsel präglas av långsiktighet och inte i första hand tar sikte på nästa kvartalsrapport. För vad händer när långsiktigt motiverade satsningar på de anställdas utbildning, bättre arbetsmiljö och på forskning och utveckling innebär kortsiktigt mindre vinster?
Financial Times ser ändå uttalandet som tecken på att ”ett viktigt skifte kan vara på gång”. Ett skifte som kan sätta en ny standard. Och som ”bör leda till en mer hållbar och inkluderande kapitalism”.