Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Många gruvarbetare hade jobb i Persbergsgruvan, som var en av de största i Sverige under senare delen av 1800-talet. Järnmalmsgruvan lades ned 1980.

”Strejken i Persberg får inte glömmas”

ARBETARHistoria De klättrade upp ur gruvan och vägrade gå ner igen. Fyrahundra gruvarbetare trotsade ägarna, gick i strejk och militär inkallades. I dagarna är det 150 år sedan Persbergs gruvarbetare skrev historia.

Den elva dagar långa strejken vid Persbergsgruvan utanför Filipstad utbröt den 16 augusti 1869 och var en av de allra första i det svenska industrisamhället. Konflikten utbröt alltså tio år före Sundsvallsstrejken som vanligtvis betecknas den första stora strejken på svensk arbetsmarknad.

Jan Kruuse i utställningen om Persbergsstrejken

”Vi vilja ej mera än hava vår rätt” heter utställningen om en av de första stora strejkerna i Sverige, den elva dagar långa konflikten vid Persbergsgruvan utanför Filipstad. Jan Kruse har sammanställt utställningen tillsammans med Linnea Garli. Foto: Harald Gatu

Lagom till 150-årsminnet uppmärksammas Persbergsstrejken med en utställning på museet Kvarnen i Filipstad.

Nödåren i slutet av 1860-talet var oroliga och plågade den fattiga delen av befolkningen. Rekordmånga emigrerade till USA, de som blev kvar tvingades ofta till svåra villkor.

En försommardag 1869 samlades Persbergs Grufve Aktiebolag till bolagsstämma. Läget var besvärligt. Affärerna gick inte lika bra som tidigare. Vikande efterfrågan pressade priset på järnmalm. Kanske infann sig en viss nervositet bland de församlade; de kände säkert till hur missnöjet bland Dannemoras gruvarbetare året innan hade lett till arbetsnedläggelse i protest mot minskade naturaförmåner. I Stockholm briserade missnöjet när murarna gick ut i strejk och drev igenom en prislista som kan liknas vid ett lokalt kollektivavtal.

Att de nio fick sparken var en åtgärd ”för att visa arbetarna att de icke äga att handla så som de för gott finna, och till förekommande av liknande tilltag för framtiden”.

Tiderna var oroliga. Men bolagsstämman för Persbergs Grufve Aktiebolag tvekade inte. Den gav styrelsen i uppdrag att undersöka hur villkoren för arbetarna kunde försämras.

Sämre sjukersättning och otryggare jobb, blev beskedet från styrelsen. Det årslånga anställningskontraktet skulle ersättas med en månads uppsägningstid.

Arbetarna vägrade och lade ner arbetet i protest.

Disponenten Jakob Fredrik Geijer hotade med att tillkalla militär för att ”skydda de arbetsvilliga”. Han kontaktade landshövdingen i Karlstad som genast skickade femtio man ur Värmlands regemente.

Efter elva dagar avslutades strejken, helt utan dramatik och sedan landshövdingen medlat fram en kompromiss. Den innebar att uppsägningstiden förlängdes till sex månader och att lön garanterades i tolv månader.

Men priset för de strejkande blev ändå högt. Nio arbetare, som ansågs ha varit strejkledare, avskedades och vräktes från sina bostäder. De inte hade fullgjort sina plikter enligt den rådande tjänstehjonsstadgan. För bolagsstyrelsen handlade det om en markering. Att de nio fick sparken var en åtgärd ”för att visa arbetarna att de icke äga att handla så som de för gott finna, och till förekommande av liknande tilltag för framtiden”. Ytterligare 16 gruvarbetare fick inte sina kontrakt förlängda.

Roland Nordh vid en bild på gruvarbetarna i Persberg.

”En jättebra utställning som lyfter fram vår historia. Den får aldrig glömmas”, säger Roland Nordh, pensionerad gruvarbetare som arbetet både i Zinkgruvan och i kommunens sista järnmalmsgruva, Värmlandsbergsgruvan i Nordmark. Foto: Harald Gatu

Om detta handlar utställningen ”Vi vilja ej mera än hava vår rätt” som har sammanställts av Linnea Garli och Jan Kruse.

Linnea Garli jobbar som lokförare i Stockholm och är bördig från Filipstad.

– Jag har i flera års tid intresserat mig för arbetarrörelsen i Bergslagen, och när jag gick en släktforskningskurs passade jag på att släktforska om en av strejkledarna, för att den vägen ta reda på mer om arbetarna, människorna, bakom.

Gruvarbetarnas och gruvornas historia är viktig att uppmärksamma. Den får inte glömmas bort. Gruvorna har betytt mycket inte bara för vår egen bygd, utan för hela landet.

Jan Kruse, som sammanställt utställningen tillsammans med Linnea Garli

Jan Kruse, operatör på Barilla Wasabröd i Filipstad, har länge forskat i bygdens gruvhistoria och är författare till ett antal böcker om gruvorna runt Filipstad.

– Gruvarbetarnas och gruvornas historia är viktig att uppmärksamma. Den får inte glömmas bort. Gruvorna har betytt mycket inte bara för vår egen bygd, utan för hela landet.

Utställningen har rönt stor uppskattning, inte minst från de Filipstadsbor som själva arbetat i gruvorna. En av dem är pensionären Roland Nordh som arbetade i kommunens sista järnmalmsgruva, Värmlandsbergsgruvan i Nordmark.

– En fantastiskt bra utställning som säger så mycket om vår historia. Den får aldrig glömmas. Men jag har svårt att förstå att jag själv har varit därnere.

Linnea Garli:

– Det känns extra fint att de som faktiskt haft gruvorna som sin arbetsplats uppskattar det vi gjort med utställningen!

Sommarutställningen på Kvarnen i Filipstad avslutas den 25 augusti med föreläsningar och musik.

Läs mer: DA Historia


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Strejken som förändrade Sverige

HISTORIAFör femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

Göken som håller i ur och skur

URGAMMALT HANTVERKDet allra första gökuret gjordes för nästan 300 år sedan. I dag finns några få tyska hantverkare som försiktigt karvar ut avancerade mönster i trä och sätter ihop med urverk och utflygande gök.

Strejkledaren som blev president

Han besökte gruvorna i norra Sverige för att hämta fackligt stöd mot apartheidregimen, han skulle efterträda Mandela men blev i stället en omstridd miljardär. Harald Gatu berättar om Cyril Ramaphosas väg från kåkstaden till presidentpalatset.

2

DA-fotograf kan prisas på ”Årets Bild”

En av de nominerade till den prestigefyllda Årets Bild är Dagens Arbetes fotopraktikant Lina Larsson.

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

”En enorm upprättelse”

Nazisten som trakasserat och hotat DA:s chefredaktör Helle Klein och två andra kvinnliga opinionsbildare döms till sex månaders fängelse.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

En bra svets låter som en arg humla

Tips från proffsetSvetsaren Luis Olivares tycker inte alls att det är svårt för den som vill att lära sig svetsa – var bara nyfiken och våga.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

”När ska de som är sjuka kunna lita på välfärden igen?”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner Dagens Arbete nr 1 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

”Därför ska du inte protest­rösta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKAMarcus Raihle inser sina begränsningar när det kommer till att fixa saker.

”Jag trodde att jag skulle dö”

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

”Plötsligt leder småbrister till en allvarlig olycka”

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Nu drömmer han om ett ännu större legobygge

VAD HÄNDE SEN?Legofabriken är fortfarande det största skogsarbetaren Anders Nilsson hittills byggt. Men nu hoppas han kunna överträffa den med ett drömprojekt.

När kan jag gå i pension?

FRÅGA OM JOBBET | NYA REGLER Det talas om en ny pensionsålder men jag kan inte räkna ut om jag påverkas. Det verkar som om det är flera åldrar som diskuteras. Jag är född 1962 och vill veta vad som gäller.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.