”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Många gruvarbetare hade jobb i Persbergsgruvan, som var en av de största i Sverige under senare delen av 1800-talet. Järnmalmsgruvan lades ned 1980.

”Strejken i Persberg får inte glömmas”

ARBETARHistoria De klättrade upp ur gruvan och vägrade gå ner igen. Fyrahundra gruvarbetare trotsade ägarna, gick i strejk och militär inkallades. I dagarna är det 150 år sedan Persbergs gruvarbetare skrev historia.

Den elva dagar långa strejken vid Persbergsgruvan utanför Filipstad utbröt den 16 augusti 1869 och var en av de allra första i det svenska industrisamhället. Konflikten utbröt alltså tio år före Sundsvallsstrejken som vanligtvis betecknas den första stora strejken på svensk arbetsmarknad.

Jan Kruuse i utställningen om Persbergsstrejken

”Vi vilja ej mera än hava vår rätt” heter utställningen om en av de första stora strejkerna i Sverige, den elva dagar långa konflikten vid Persbergsgruvan utanför Filipstad. Jan Kruse har sammanställt utställningen tillsammans med Linnea Garli. Foto: Harald Gatu

Lagom till 150-årsminnet uppmärksammas Persbergsstrejken med en utställning på museet Kvarnen i Filipstad.

Nödåren i slutet av 1860-talet var oroliga och plågade den fattiga delen av befolkningen. Rekordmånga emigrerade till USA, de som blev kvar tvingades ofta till svåra villkor.

En försommardag 1869 samlades Persbergs Grufve Aktiebolag till bolagsstämma. Läget var besvärligt. Affärerna gick inte lika bra som tidigare. Vikande efterfrågan pressade priset på järnmalm. Kanske infann sig en viss nervositet bland de församlade; de kände säkert till hur missnöjet bland Dannemoras gruvarbetare året innan hade lett till arbetsnedläggelse i protest mot minskade naturaförmåner. I Stockholm briserade missnöjet när murarna gick ut i strejk och drev igenom en prislista som kan liknas vid ett lokalt kollektivavtal.

Att de nio fick sparken var en åtgärd ”för att visa arbetarna att de icke äga att handla så som de för gott finna, och till förekommande av liknande tilltag för framtiden”.

Tiderna var oroliga. Men bolagsstämman för Persbergs Grufve Aktiebolag tvekade inte. Den gav styrelsen i uppdrag att undersöka hur villkoren för arbetarna kunde försämras.

Sämre sjukersättning och otryggare jobb, blev beskedet från styrelsen. Det årslånga anställningskontraktet skulle ersättas med en månads uppsägningstid.

Arbetarna vägrade och lade ner arbetet i protest.

Disponenten Jakob Fredrik Geijer hotade med att tillkalla militär för att ”skydda de arbetsvilliga”. Han kontaktade landshövdingen i Karlstad som genast skickade femtio man ur Värmlands regemente.

Efter elva dagar avslutades strejken, helt utan dramatik och sedan landshövdingen medlat fram en kompromiss. Den innebar att uppsägningstiden förlängdes till sex månader och att lön garanterades i tolv månader.

Men priset för de strejkande blev ändå högt. Nio arbetare, som ansågs ha varit strejkledare, avskedades och vräktes från sina bostäder. De inte hade fullgjort sina plikter enligt den rådande tjänstehjonsstadgan. För bolagsstyrelsen handlade det om en markering. Att de nio fick sparken var en åtgärd ”för att visa arbetarna att de icke äga att handla så som de för gott finna, och till förekommande av liknande tilltag för framtiden”. Ytterligare 16 gruvarbetare fick inte sina kontrakt förlängda.

Roland Nordh vid en bild på gruvarbetarna i Persberg.

”En jättebra utställning som lyfter fram vår historia. Den får aldrig glömmas”, säger Roland Nordh, pensionerad gruvarbetare som arbetet både i Zinkgruvan och i kommunens sista järnmalmsgruva, Värmlandsbergsgruvan i Nordmark. Foto: Harald Gatu

Om detta handlar utställningen ”Vi vilja ej mera än hava vår rätt” som har sammanställts av Linnea Garli och Jan Kruse.

Linnea Garli jobbar som lokförare i Stockholm och är bördig från Filipstad.

– Jag har i flera års tid intresserat mig för arbetarrörelsen i Bergslagen, och när jag gick en släktforskningskurs passade jag på att släktforska om en av strejkledarna, för att den vägen ta reda på mer om arbetarna, människorna, bakom.

Gruvarbetarnas och gruvornas historia är viktig att uppmärksamma. Den får inte glömmas bort. Gruvorna har betytt mycket inte bara för vår egen bygd, utan för hela landet.

Jan Kruse, som sammanställt utställningen tillsammans med Linnea Garli

Jan Kruse, operatör på Barilla Wasabröd i Filipstad, har länge forskat i bygdens gruvhistoria och är författare till ett antal böcker om gruvorna runt Filipstad.

– Gruvarbetarnas och gruvornas historia är viktig att uppmärksamma. Den får inte glömmas bort. Gruvorna har betytt mycket inte bara för vår egen bygd, utan för hela landet.

Utställningen har rönt stor uppskattning, inte minst från de Filipstadsbor som själva arbetat i gruvorna. En av dem är pensionären Roland Nordh som arbetade i kommunens sista järnmalmsgruva, Värmlandsbergsgruvan i Nordmark.

– En fantastiskt bra utställning som säger så mycket om vår historia. Den får aldrig glömmas. Men jag har svårt att förstå att jag själv har varit därnere.

Linnea Garli:

– Det känns extra fint att de som faktiskt haft gruvorna som sin arbetsplats uppskattar det vi gjort med utställningen!

Sommarutställningen på Kvarnen i Filipstad avslutas den 25 augusti med föreläsningar och musik.

Läs mer: DA Historia


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

I dag corona – då spanska sjukan

HistoriaI dag är det coronaviruset som spökar i avtalsrörelsen – för hundra år sedan var det spanska sjukan. DA:s Harald Gatu fördjupar sig i en tidigare sjukdomsspridning, som tvingade fackföreningsrörelsen till en svårbemästrad försvarsstrid.

”Se på mattorna, det är jag”

TEXTILREVOLUTIONÄRMärta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Strejken som förändrade Sverige

HISTORIAFör femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

Göken som håller i ur och skur

URGAMMALT HANTVERKDet allra första gökuret gjordes för nästan 300 år sedan. I dag finns några få tyska hantverkare som försiktigt karvar ut avancerade mönster i trä och sätter ihop med urverk och utflygande gök.

Strejkledaren som blev president

Han besökte gruvorna i norra Sverige för att hämta fackligt stöd mot apartheidregimen, han skulle efterträda Mandela men blev i stället en omstridd miljardär. Harald Gatu berättar om Cyril Ramaphosas väg från kåkstaden till presidentpalatset.

2

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

ArbetsmiljöBajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Möte medTrots hårda skämt trivs de flesta kvinnor bra med att jobba i gruvan. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

2

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Gruvarbetarna slipper ta smällen i Spanien

GRÖN OMSTÄLLNINGVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben. Dagens Arbete har besökt Asturien, där kolgruvorna en gång gav jobb till minst 100 000 arbetare.

Franska gruvarbetare demonstrerar

Franska gruvarbetare kan få skadestånd

I Frankrike kan de som har jobbat med farliga ämnen få skadestånd för att de är oroliga för att bli sjuka. 731 franska gruvarbetare har fått stöd för sina krav i Högsta Domstolen.

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Vägen från hatet

40 år av bombhot, mord och politik

TidslinjeHögerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Sömmerskor på Kooperativa Syfabriken Linnéa.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

ArbetarhistoriaHär styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

ArbetarhistoriaI trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Stor eltruck

”Största skillnaden är ljudnivån”

ELDRIVNA TRUCKARGruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år.

Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

2

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

Metals are going to lift Mongolia

In the middle of the Gobi Desert the world’s largest copper mine is developing. Some people have been given the chance to start small, legal mines. With the help of the deposits discovered under Mongolia’s soil, the country is going to rise from poverty. For our English readers we have translated our long read from the mines in Mongolia.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

Northvolt

Slingrig väg för elbilens batteri

DA reder utOm bara drygt tio år spås nio av tio nya bilar var eldrivna i Sverige. Men då krävs det mycket större mängder av metallen kobolt, vars utvinning kan äventyra klimatmålen.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.