Industriarbetarnas tidning

Syrran fixade pengarna

7 augusti, 2019

Skrivet av

Peter Huss med hörapparat
Peter Huss hörsel blev gradvis sämre, och sedan nio år tillbaka har han hörapparat. Foto: Adam Daver

Arbetsskador Jo, hörselskadan berodde visst på jobbet. Peter Huss fick 36 000 kronor i försäkringspengar. Det kan han tacka sin syster för.

Peter Huss har varit plåtslagare och bilmekaniker sedan 1970-talet. Miljön har varit högljudd och hörselskydd ovanliga.

– Det förekom väl, men ingen upplyste om att man skulle använda det.

Gradvis märkte han hur hörseln blev sämre. 2010 fick han hörapparat.

– Jag frågade på lasarettet om de trodde jag kunde ha rätt till skadestånd, men det trodde de inte. Jag tänkte att det var väl som det var.

Där hade det stannat för de flesta, men inte för Peter. Han har nämligen en syster som är försäkringsinformatör på IF Metall Östra Skaraborg.

Marie Olsson har sett en hel del arbetsskador och hon vet vilken ljudnivå industriarbetare kan utsättas för. Ska du inte pröva i alla fall? frågade hon.

Peter skickade in sitt audiogram till Afa Försäkring, tillsammans med blanketter om sin hörselskada och vad han jobbat med.

Jag har själv jobbat i industrin, så jag vet hur det slarvades med hörselskydden förr.

Afa kunde se att det visst var en bullerskada. Peter fick 36 000 kronor i ersättning för medicinsk invaliditet.

Fackets avdelningstidning skrev om syskonparet.

– Jag fick väldigt mycket att göra efter det! berättar systern Marie Olsson.

Hon gissar att det kan finnas flera som missar att deras hörselnedsättning är en arbetsskada.

– Man ska alltid skicka in och sen får Afa avgöra, tycker hon.

När man söker vård och arbetsskadeersättning är det viktigt att tala om vad man har jobbat med tidigare i livet, säger hon. En hörselskada kan märkas först efter flera decennier.

– Jag har ju själv jobbat i industrin, så jag vet hur det slarvades med hörselskydden förr, säger Marie Olsson.

Och utan henne hade Peter knappast fått sina pengar.

– Man ska ha lite tur i bland, säger han.

Din väg till hjälp

Försäkrad genom jobbet
Om du har kollektivavtal på din arbetsplats är du försäkrad mot arbetsskador (olycksfall och sjukdomar) genom TFA i Afa Försäkring. Bullerskador räknas som en arbetssjukdom.

Kontakta läkare
Om du misstänker att du fått en hörselskada, kontakta företagshälsan eller vårdcentralen. Glöm inte att tala om att du jobbar eller har jobbat i en bullrig miljö.

Anmäl till Afa
Har du en hörselnedsättning som du tror beror på jobbet kan du anmäla det till Afa för att pröva om det ger rätt till arbetsskadeersättning.

Mäter invaliditet
När ersättningen beräknas mäts graden av invaliditet. För att du ska kunna komma ifråga för ersättning ska hörselskadan ge minst fem procents medicinsk invaliditet. Det är svårt att avgöra själv, så skicka anmälan i vilket fall som helst.
För att kunna göra bedömningen behöver Afa ha ett audiogram, ett diagram som visar resultatet av ett hörseltest. Med hjälp av det kan man skilja på olika typer av hörselskador.

Då kan du få ersättning
Hörselskada på grund av buller finns med på den så kallade ILO-listan över arbetssjukdomar som man kan få ersättning för. Du kan få ersättning om skadan kvarstår 180 dagar efter att den visade sig.

Få tillbaka pengar
Du kan få ersättning för till exempel läkarbesök. Om skadan är bestående kan du få ersättning för medicinsk invaliditet (lyte och men) och i vissa fall inkomstförlust.

Hörseln kan bli sämre
Fick du nej från arbetsskadeförsäkringen för att hörseln inte var ”tillräckligt” dålig? Försök igen efter några år. Hörselskador kan bli värre med tiden.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Så skyddar du öronen

Så skyddar du öronen

Skippar du hörselkåporna? Tänk om, bullerskador kommer ofta smygande – men kan skada dina öron för livet.

Så gör du för att få rätt ersättning

Misstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

Halkig väg till pengarna

Halkig väg till pengarna

Cyklar du omkull på väg till jobbet? Eller halkar på gångbanan? Du kan ha rätt till ersättning – men reglerna är krångliga.

Så får du rätt pengar efter olyckan

Så får du rätt pengar efter olyckan

Har du skadat dig på jobbet? DA:s expert Lennart Stéen guidar dig genom försäkringsdjungeln.

Endast den starke vinner

Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

Ta kommandot över dina försäkringar

Ta kommandot över dina försäkringar

Krångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

”Man har ju också ett egenansvar”

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Därför kan livräntan vara för låg

Johnny fick länge lägre ersättning än vad han hade rätt till. Hur är det möjligt? Förklaringen är att livräntan inte tar hänsyn till att lönerna stigit kraftigt de senaste åren.

Snårig väg till pengarna

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Dags att reformera arbetsskade­försäkringen”

Det finns fyra tunga argument för att slå samman arbetsskadeförsäkringen. Dagens uppdelning är tidskrävande och människor kan hamn mellan stolarna, alla täcks inte av avtalsförsäkringen, kostaderna för dålig arbetsmiljö döljs och företagen får inga incitament att förbättra den. Det skriver professor Eskil Wadensjö i dag på DA Debatt.