Industriarbetarnas tidning

Enklare återvinning kan hota jobben

5 september, 2019

Skrivet av PONTUS OHLIN och MARIE EDHOLM

Klicka för större bild.

Kritiserad förändring. Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

6 MILJONER

sopkärl behöver köpas in för att införa fastighetsnära insamling i alla hus.
Källa: Roland Berger, konsultbolag

1,8 MILJONER

hushåll kan redan i dag sortera förpackningar och returpapper direkt i fastigheten.
Källa: FTI

5 800

återvinningsstationer finns i Sverige för glas, kartong, plast, metall och returpapper. Behållarna töms två miljoner gånger om året.
Källa: Avfall Sverige

1  637  000

ton material lämnade vi in för återvinning 2017. Av det kunde 1 310 000 ton nytt råmaterial framställas.
Källa: Avfall Sverige

En tredjedel

av det vi slänger i våra soppåsar borde vi ha sorterat ut som papper och förpackningar.
Källa: Avfall Sverige

Det ska bli lättare för hushållen att sortera och slänga saker på rätt sätt, så att mer material kan återvinnas. Det är huvudanledningen till att regeringen förra året gjorde om reglerna för hur återvinningen ska gå till.

En av de största förändringarna är att alla hushåll ska ha rätt att slänga sitt sorterade avfall utanför den egna bostadsdörren. I stället för att lastbilar ska tömma containrar vid återvinningsstationer, ska de åka till varje fastighet och tömma kärl för glas, metall, papper, kartong och plast. Det kallas för fastighetsnära insamling (FNI) och ska vara infört vid alla bostäder och fritidshus senast 2025.

Redan i dag är det många som har FNI. Ett 50-tal kommuner har infört det för småhus, och många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har det i sina flerbostadshus. Det ger resultat. Plockanalyser visar att färre förpackningar hamnar i de vanliga soporna hos de som kan slänga allt utanför dörren.

Men det är fastighetsägaren själv som får betala för hämtningen av soporna och så ska det inte vara, tycker regeringen. Hela kostnaden ska ligga på förpacknings- och pappersproducenterna, vilket också var ett skäl till att ändra reglerna.

De brister som finns gör att konsekvensutredningen inte kan anses hålla tillräcklig kvalitet.

Regelrådets remissvar till regeringen.

När regeringen skickade ut förslaget på remiss var många kommuner och renhållningsföretag positiva till FNI. De svarade bland annat att det är bra att folk inte behöver gå till två olika platser för att bli av med sina sopor, att problemen med skräpiga återvinningsstationer kommer att minska och att det är en god service till medborgarna. Många tror också att det kommer att leda till en ökad insamling och mer materialåtervinning.

Kritiken har däremot varit hård från bland annat pappersindustri, tryckerier och tidningsutgivare. De befarar att kostnaderna kommer att bli så höga att många jobb är i fara. Framför allt är de kritiska till att regeringen inte har räknat ordentligt på vad den här omställningen faktiskt kommer att kosta.

Samma kritik kommer från flera andra remissinstanser, bland annat Regelrådet, ett beslutsorgan inom statliga Tillväxtverket. ”De brister som finns”, skriver de, ”gör att konsekvensutredningen inte kan anses hålla tillräcklig kvalitet”. De konstaterar också att regeringen inte uppfyller de regler som finns för hur en sådan här utredning ska gå till.

I sin utredning lutar sig regeringen mot en uträkning från Naturvårdsverket som uppskattar att den årliga kostnadsökningen landar på 97 miljoner kronor. Då har de även räknat in samhällets besparingar, som att mängden osorterade hushållssopor minskar, att färre återvinningsstationer behövs och att folk sparar tid på att slänga alla sopor nära hemmet. Hur stora engångsinvesteringar som krävs för att ställa om till FNI har regeringen inte räknat på.

Förpacknings- och tidningsinsamlingen ställde sig frågande till siffran och anlitade Roland Berger, ett externt konsultbolag, för att räkna på kostnaden för att införa insamling vid varje fastighet. Till att börja med måste nya sopkärl och insamlingsfordon köpas in, och miljörum måste byggas i många fastigheter.

En investeringskostnad som beräknas landa på 13,5 miljarder kronor, vilket är nästan lika mycket som alla massa- och pappersbruk samt sågverk i Sverige investerade för i fjol.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Den årlig kostnaden för att samla in allt material kommer enligt konsulternas uträkning att landa på 3,4 miljarder kronor. Det vill säga 2,4 miljarder mer än vad Förpacknings- och tidningsinsamlingen uppger att det kostar i dag.

Med de ökade kostnaderna befarar Andreas Boo, vd för Pressretur, att priset på papper nästan kommer att fördubblas. Såväl han som Ravindra Parasnis, vd på Grafiska företagen, ifrågasätter dessutom nyttan med förändringen. Redan i dag samlas över 90 procent av allt tidningspapper in. En ökad återvinningsgrad på ett par få procent, som det här eventuellt skulle kunna leda till, står inte i proportion till de stora miljardkostnaderna, menar de.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Redan tillräckligt pressat”

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Arbete pågår – då stoppas saneringen

Arbete pågår – då stoppas saneringen

De anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här finns den giftiga marken

Här finns den giftiga marken

En lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

Gotland kan inte bara leva på turism

Gotland kan inte bara leva på turism

Det länsstyrelsen inte brytt sig om att göra måste nu regeringen Löfven göra: Värna industrialiseringen på Gotland. Om inte kalkindustrin ska finnas kvar vad tänker sig regeringen då för industri?

Regeringen skyddar Ojnareskogen

Regeringen skyddar det omdiskuterade naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. Samtidigt lanserar man ett jobbpaket för Gotland på 100 miljoner. ”Upprörande” säger IF Metalls Anders Ferbe

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.