”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

Klicka för större bild.

Kritiserad förändring. Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

6 MILJONER

sopkärl behöver köpas in för att införa fastighetsnära insamling i alla hus.
Källa: Roland Berger, konsultbolag

1,8 MILJONER

hushåll kan redan i dag sortera förpackningar och returpapper direkt i fastigheten.
Källa: FTI

5 800

återvinningsstationer finns i Sverige för glas, kartong, plast, metall och returpapper. Behållarna töms två miljoner gånger om året.
Källa: Avfall Sverige

1  637  000

ton material lämnade vi in för återvinning 2017. Av det kunde 1 310 000 ton nytt råmaterial framställas.
Källa: Avfall Sverige

En tredjedel

av det vi slänger i våra soppåsar borde vi ha sorterat ut som papper och förpackningar.
Källa: Avfall Sverige

Det ska bli lättare för hushållen att sortera och slänga saker på rätt sätt, så att mer material kan återvinnas. Det är huvudanledningen till att regeringen förra året gjorde om reglerna för hur återvinningen ska gå till.

En av de största förändringarna är att alla hushåll ska ha rätt att slänga sitt sorterade avfall utanför den egna bostadsdörren. I stället för att lastbilar ska tömma containrar vid återvinningsstationer, ska de åka till varje fastighet och tömma kärl för glas, metall, papper, kartong och plast. Det kallas för fastighetsnära insamling (FNI) och ska vara infört vid alla bostäder och fritidshus senast 2025.

Redan i dag är det många som har FNI. Ett 50-tal kommuner har infört det för småhus, och många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har det i sina flerbostadshus. Det ger resultat. Plockanalyser visar att färre förpackningar hamnar i de vanliga soporna hos de som kan slänga allt utanför dörren.

Men det är fastighetsägaren själv som får betala för hämtningen av soporna och så ska det inte vara, tycker regeringen. Hela kostnaden ska ligga på förpacknings- och pappersproducenterna, vilket också var ett skäl till att ändra reglerna.

De brister som finns gör att konsekvensutredningen inte kan anses hålla tillräcklig kvalitet.

Regelrådets remissvar till regeringen.

När regeringen skickade ut förslaget på remiss var många kommuner och renhållningsföretag positiva till FNI. De svarade bland annat att det är bra att folk inte behöver gå till två olika platser för att bli av med sina sopor, att problemen med skräpiga återvinningsstationer kommer att minska och att det är en god service till medborgarna. Många tror också att det kommer att leda till en ökad insamling och mer materialåtervinning.

Kritiken har däremot varit hård från bland annat pappersindustri, tryckerier och tidningsutgivare. De befarar att kostnaderna kommer att bli så höga att många jobb är i fara. Framför allt är de kritiska till att regeringen inte har räknat ordentligt på vad den här omställningen faktiskt kommer att kosta.

Samma kritik kommer från flera andra remissinstanser, bland annat Regelrådet, ett beslutsorgan inom statliga Tillväxtverket. ”De brister som finns”, skriver de, ”gör att konsekvensutredningen inte kan anses hålla tillräcklig kvalitet”. De konstaterar också att regeringen inte uppfyller de regler som finns för hur en sådan här utredning ska gå till.

I sin utredning lutar sig regeringen mot en uträkning från Naturvårdsverket som uppskattar att den årliga kostnadsökningen landar på 97 miljoner kronor. Då har de även räknat in samhällets besparingar, som att mängden osorterade hushållssopor minskar, att färre återvinningsstationer behövs och att folk sparar tid på att slänga alla sopor nära hemmet. Hur stora engångsinvesteringar som krävs för att ställa om till FNI har regeringen inte räknat på.

Svårigheter med att hitta plats för återvinningsstationer och nedskräpningen vid dem som finns, är några skäl till införandet av fastighetsnära insamling. FOTO: TT NYHETSBYRÅN

Förpacknings- och tidningsinsamlingen ställde sig frågande till siffran och anlitade Roland Berger, ett externt konsultbolag, för att räkna på kostnaden för att införa insamling vid varje fastighet. Till att börja med måste nya sopkärl och insamlingsfordon köpas in, och miljörum måste byggas i många fastigheter.

En investeringskostnad som beräknas landa på 13,5 miljarder kronor, vilket är nästan lika mycket som alla massa- och pappersbruk samt sågverk i Sverige investerade för i fjol.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Den årlig kostnaden för att samla in allt material kommer enligt konsulternas uträkning att landa på 3,4 miljarder kronor. Det vill säga 2,4 miljarder mer än vad Förpacknings- och tidningsinsamlingen uppger att det kostar i dag.

Med de ökade kostnaderna befarar Andreas Boo, vd för Pressretur, att priset på papper nästan kommer att fördubblas. Såväl han som Ravindra Parasnis, vd på Grafiska företagen, ifrågasätter dessutom nyttan med förändringen. Redan i dag samlas över 90 procent av allt tidningspapper in. En ökad återvinningsgrad på ett par få procent, som det här eventuellt skulle kunna leda till, står inte i proportion till de stora miljardkostnaderna, menar de.

Läs mer: Teknik och miljö

PONTUS OHLIN och MARIE EDHOLM

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1
 

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

 

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Avtal 2020

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.