Industriarbetarnas tidning

Enklare återvinning kan hota jobben

5 september, 2019

Skrivet av PONTUS OHLIN och MARIE EDHOLM

Klicka för större bild.

Kritiserad förändring. Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

6 MILJONER

sopkärl behöver köpas in för att införa fastighetsnära insamling i alla hus.
Källa: Roland Berger, konsultbolag

1,8 MILJONER

hushåll kan redan i dag sortera förpackningar och returpapper direkt i fastigheten.
Källa: FTI

5 800

återvinningsstationer finns i Sverige för glas, kartong, plast, metall och returpapper. Behållarna töms två miljoner gånger om året.
Källa: Avfall Sverige

1  637  000

ton material lämnade vi in för återvinning 2017. Av det kunde 1 310 000 ton nytt råmaterial framställas.
Källa: Avfall Sverige

En tredjedel

av det vi slänger i våra soppåsar borde vi ha sorterat ut som papper och förpackningar.
Källa: Avfall Sverige

Det ska bli lättare för hushållen att sortera och slänga saker på rätt sätt, så att mer material kan återvinnas. Det är huvudanledningen till att regeringen förra året gjorde om reglerna för hur återvinningen ska gå till.

En av de största förändringarna är att alla hushåll ska ha rätt att slänga sitt sorterade avfall utanför den egna bostadsdörren. I stället för att lastbilar ska tömma containrar vid återvinningsstationer, ska de åka till varje fastighet och tömma kärl för glas, metall, papper, kartong och plast. Det kallas för fastighetsnära insamling (FNI) och ska vara infört vid alla bostäder och fritidshus senast 2025.

Redan i dag är det många som har FNI. Ett 50-tal kommuner har infört det för småhus, och många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har det i sina flerbostadshus. Det ger resultat. Plockanalyser visar att färre förpackningar hamnar i de vanliga soporna hos de som kan slänga allt utanför dörren.

Men det är fastighetsägaren själv som får betala för hämtningen av soporna och så ska det inte vara, tycker regeringen. Hela kostnaden ska ligga på förpacknings- och pappersproducenterna, vilket också var ett skäl till att ändra reglerna.

De brister som finns gör att konsekvensutredningen inte kan anses hålla tillräcklig kvalitet.

Regelrådets remissvar till regeringen.

När regeringen skickade ut förslaget på remiss var många kommuner och renhållningsföretag positiva till FNI. De svarade bland annat att det är bra att folk inte behöver gå till två olika platser för att bli av med sina sopor, att problemen med skräpiga återvinningsstationer kommer att minska och att det är en god service till medborgarna. Många tror också att det kommer att leda till en ökad insamling och mer materialåtervinning.

Kritiken har däremot varit hård från bland annat pappersindustri, tryckerier och tidningsutgivare. De befarar att kostnaderna kommer att bli så höga att många jobb är i fara. Framför allt är de kritiska till att regeringen inte har räknat ordentligt på vad den här omställningen faktiskt kommer att kosta.

Samma kritik kommer från flera andra remissinstanser, bland annat Regelrådet, ett beslutsorgan inom statliga Tillväxtverket. ”De brister som finns”, skriver de, ”gör att konsekvensutredningen inte kan anses hålla tillräcklig kvalitet”. De konstaterar också att regeringen inte uppfyller de regler som finns för hur en sådan här utredning ska gå till.

I sin utredning lutar sig regeringen mot en uträkning från Naturvårdsverket som uppskattar att den årliga kostnadsökningen landar på 97 miljoner kronor. Då har de även räknat in samhällets besparingar, som att mängden osorterade hushållssopor minskar, att färre återvinningsstationer behövs och att folk sparar tid på att slänga alla sopor nära hemmet. Hur stora engångsinvesteringar som krävs för att ställa om till FNI har regeringen inte räknat på.

Förpacknings- och tidningsinsamlingen ställde sig frågande till siffran och anlitade Roland Berger, ett externt konsultbolag, för att räkna på kostnaden för att införa insamling vid varje fastighet. Till att börja med måste nya sopkärl och insamlingsfordon köpas in, och miljörum måste byggas i många fastigheter.

En investeringskostnad som beräknas landa på 13,5 miljarder kronor, vilket är nästan lika mycket som alla massa- och pappersbruk samt sågverk i Sverige investerade för i fjol.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Den årlig kostnaden för att samla in allt material kommer enligt konsulternas uträkning att landa på 3,4 miljarder kronor. Det vill säga 2,4 miljarder mer än vad Förpacknings- och tidningsinsamlingen uppger att det kostar i dag.

Med de ökade kostnaderna befarar Andreas Boo, vd för Pressretur, att priset på papper nästan kommer att fördubblas. Såväl han som Ravindra Parasnis, vd på Grafiska företagen, ifrågasätter dessutom nyttan med förändringen. Redan i dag samlas över 90 procent av allt tidningspapper in. En ökad återvinningsgrad på ett par få procent, som det här eventuellt skulle kunna leda till, står inte i proportion till de stora miljardkostnaderna, menar de.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Redan tillräckligt pressat”

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Arbete pågår – då stoppas saneringen

Arbete pågår – då stoppas saneringen

De anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här finns den giftiga marken

Här finns den giftiga marken

En lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

Gotland kan inte bara leva på turism

Gotland kan inte bara leva på turism

Det länsstyrelsen inte brytt sig om att göra måste nu regeringen Löfven göra: Värna industrialiseringen på Gotland. Om inte kalkindustrin ska finnas kvar vad tänker sig regeringen då för industri?

Regeringen skyddar Ojnareskogen

Regeringen skyddar det omdiskuterade naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. Samtidigt lanserar man ett jobbpaket för Gotland på 100 miljoner. ”Upprörande” säger IF Metalls Anders Ferbe

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.