Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

11 september, 2019

Skrivet av

PERSPEKTIV Glöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen.

Läs mer

Närproducerat – ja tack! Med avancerad teknik har massproduktionen börjat återvända. DA fångade den nya globala trenden i Småland.

Därför plockas jobben hem. Nu är det lönsamt att flytta hem produktionen till Sverige.

Varför är Arvika är billigare än Polen? Och varför lönar det sig att tillverka nappar och disktrasor i Sverige i stället för i Asien?

 

Här kan du ladda ner rapporten från Business Sweden. 

Stora skeenden skapar sällan stora rubriker. Inte så konstigt eftersom viktiga förändringar sker långsamt över tid. Trender kommer, trender går.

Fram till 1990-talets början talade man om internationalisering. När den växlades upp och fördjupades lanserades ett nytt begrepp, globaliseringen. Den rusade fram under 1990-talet påeldad av en mängd förändringar. Avreglerade finansmarknader förenklade kapitalflytt över gränserna, sänkta transportkostnader gjorde det billigare att frakta insatsvaror mellan kontinenter, internet knöt ihop produktionsenheter i skilda världsdelar, Sovjetblockets sammanbrott och Kinas anslutning till världshandelsorganisationen WTO ökade dramatiskt utbudet av lågavlönade, utbildade industriarbetare på den globala arbetsmarknaden.

Jobb slogs ut, fabriker flyttades och trendspanare placerade världens verkstadsgolv i Kina.

Tio år efter finanskraschen kan vi se att globaliseringen har mattats av. Tecknen är flera. I årtionden ökade världshandeln snabbare än världens samlade produktion av varor och tjänster, BNP. Men inte längre.

Efter finanskrisen forslas inte varor från den ena kontinenten till den andra i samma omfattning som tidigare.

Kanske det allra viktigaste måttet är flödena av utländska direktinvesteringar i världen. Alltså hur mycket pengar som ett företag satsar i ett annat land. Det kan handla om alltifrån uppköp av andra företag till att man skjuter till kapital i sitt eget dotterbolag. Före finanskrisen motsvarade dessa utländska direktinvesteringar nära 4 procent av världens BNP. Idag lite drygt 1 procent.

Business Sweden, samägt av staten och näringslivet, har fångat den senaste trenden i rapporten Ändrad spelplan för industrin. En liten rapport om ett till synes stort skifte: från globalisering till regionalisering.

Både produktionen och handeln med industrivaror regionaliseras. Att tillverka för kunder och marknader i närheten, inom regionen, blir allt viktigare. Korta ledtider som snabbar på leveranserna, bättre kontroll över kvaliteten, mindre klimatavtryck, automation som minskar lönekostnadens betydelse – orsakerna till att produktionen regionaliseras är många.

När Business Sweden intervjuar svenska industriföretag framgår det att deras kunder mer och mer kräver ”skräddarsydda, innovativa produkter och just-in-time-leveranser i tät dialog med leverantören”. Då kan man inte ha tillverkningen på andra sidan jordklotet.

Vad som har hänt under det senaste årtiondet är att handeln med industrivaror mellan Nordamerika, Asien och Europa stannat av. Däremot ökar handeln inom regionerna. Europeiska företag säljer allt mer till europeiska kunder just därför att de vill vara nära leverantören.

Tidigare i år uppmärksammades trenden av den brittiska affärstidningen The Economist som på omslaget hade en snigel med jordklotet på ryggen. Rubriken var: Slowbalisation. Budskapet var att globaliseringen hade saktat in. Uttrycket för den långsammare globaliseringen, ”slowbalisation”, hade de lånat från en nederländsk trendspanare.

För två år sedan fångade Dagens Arbete trenden i Småland, i en nyöppnad fabrik som börjat tillverka gardinstänger åt Ikea som tidigare beställt dem från Kina. De senaste automationslösningarna hade gjort etableringen möjlig. Rickard Olsson, vd för PG&WIP i Åseda sa:

– Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att automatisera till jobb. Alltså tillföra jobb med hjälp av tekniken. Inte ta bort jobb med automation.

Men det räcker inte med automation. Kunderna måste också finnas i närheten. I fjol berättade Dagens Arbete om återflyttning av produktion till Sverige. Anton Svensson, vd för Ewes stålfjäder i Bredaryd sa i Dagens Arbete:

– Det viktigt att de stora företagen är kvar. Jag är ganska beroende av att exempelvis ABB är kvar i Sverige och Norden. Vi måste kunna avsätta produkterna i närområdet. Kan jag inte det blir det ingen återflytt av jobb. Därför måste vi se till att vi kan behålla en stor basindustri.

Nej, världens verkstadsgolv hamnade alltså inte i Kina eller i Asien för den delen. Enligt Business Swedens rapport är Europa och Asien jämnstora som exportörer av industrivaror. Tillsammans står de bägge regionerna för tre fjärdedelar av industriexporten; Nordamerika är däremot en betydligt mindre spelare.

Trendbrottet ger en ny spelplan för industrin. Och kanske också nya förutsättningar för en och annan förhandling. Betydelsen av ökad regionalisering kan sägas ha en facklig dimension också. Många lokala klubbar har vittnat om hur de i förhandlingar pressats till att ge med sig när arbetsgivaren viftat med globaliseringskortet. ”Vi kan ju alltid lägga tillverkningen i Kina om det blir för dyrt här”. I en mer regionaliserad värld blir det tillhygget inte längre lika gångbart.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Närproducerat – ja tack!

Närproducerat – ja tack!

Världshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Made in Europe – men hur?

Made in Europe – men hur?

USA storsatsar på grön omställning som ska ge nya industrijobb i Amerika. Europa famlar efter ett motdrag för att behålla sin industri. Ska ditt jobb få stödpengar från EU?, frågar sig DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

Plåtlådan som krympte världen

Plåtlådan som krympte världen

Du kanske ser den på jobbet varje dag. Boxen lastad med globalisering. Utan containern hade världen inte sett ut som den gör i dag. 

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Tillgång på kompetens gav Göteborg nya batterifabriken

Att Göteborg tog hem spelet om Volvo Cars och Northvolts batterifabrik var knappast någon högoddsare, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister

Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister

En fastighetsbubbla spricker på en annan kontinent och hotar att dra med sig en bilfabrik i Trollhättan. Finns det liv efter döden – den här gången också? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

Sprickan som skakade Industriavtalet

Sprickan som skakade Industriavtalet

Var det början till slutet som sågs när Livs i konflikt med tjänstemännen tog paus från Facken inom industrin och GS-facket funderade på detsamma? frågar sig DA:s Harald Gatu inför Industriavtalets 25-årsjubileum.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.