Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PERSPEKTIV Glöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen.

Läs mer

Närproducerat – ja tack! Med avancerad teknik har massproduktionen börjat återvända. DA fångade den nya globala trenden i Småland.

Därför plockas jobben hem. Nu är det lönsamt att flytta hem produktionen till Sverige.

Varför är Arvika är billigare än Polen? Och varför lönar det sig att tillverka nappar och disktrasor i Sverige i stället för i Asien?

 

Här kan du ladda ner rapporten från Business Sweden. 

Stora skeenden skapar sällan stora rubriker. Inte så konstigt eftersom viktiga förändringar sker långsamt över tid. Trender kommer, trender går.

Fram till 1990-talets början talade man om internationalisering. När den växlades upp och fördjupades lanserades ett nytt begrepp, globaliseringen. Den rusade fram under 1990-talet påeldad av en mängd förändringar. Avreglerade finansmarknader förenklade kapitalflytt över gränserna, sänkta transportkostnader gjorde det billigare att frakta insatsvaror mellan kontinenter, internet knöt ihop produktionsenheter i skilda världsdelar, Sovjetblockets sammanbrott och Kinas anslutning till världshandelsorganisationen WTO ökade dramatiskt utbudet av lågavlönade, utbildade industriarbetare på den globala arbetsmarknaden.

Jobb slogs ut, fabriker flyttades och trendspanare placerade världens verkstadsgolv i Kina.

Tio år efter finanskraschen kan vi se att globaliseringen har mattats av. Tecknen är flera. I årtionden ökade världshandeln snabbare än världens samlade produktion av varor och tjänster, BNP. Men inte längre.

Efter finanskrisen forslas inte varor från den ena kontinenten till den andra i samma omfattning som tidigare.

Kanske det allra viktigaste måttet är flödena av utländska direktinvesteringar i världen. Alltså hur mycket pengar som ett företag satsar i ett annat land. Det kan handla om alltifrån uppköp av andra företag till att man skjuter till kapital i sitt eget dotterbolag. Före finanskrisen motsvarade dessa utländska direktinvesteringar nära 4 procent av världens BNP. Idag lite drygt 1 procent.

Business Sweden, samägt av staten och näringslivet, har fångat den senaste trenden i rapporten Ändrad spelplan för industrin. En liten rapport om ett till synes stort skifte: från globalisering till regionalisering.

Både produktionen och handeln med industrivaror regionaliseras. Att tillverka för kunder och marknader i närheten, inom regionen, blir allt viktigare. Korta ledtider som snabbar på leveranserna, bättre kontroll över kvaliteten, mindre klimatavtryck, automation som minskar lönekostnadens betydelse – orsakerna till att produktionen regionaliseras är många.

När Business Sweden intervjuar svenska industriföretag framgår det att deras kunder mer och mer kräver ”skräddarsydda, innovativa produkter och just-in-time-leveranser i tät dialog med leverantören”. Då kan man inte ha tillverkningen på andra sidan jordklotet.

Vad som har hänt under det senaste årtiondet är att handeln med industrivaror mellan Nordamerika, Asien och Europa stannat av. Däremot ökar handeln inom regionerna. Europeiska företag säljer allt mer till europeiska kunder just därför att de vill vara nära leverantören.

Tidigare i år uppmärksammades trenden av den brittiska affärstidningen The Economist som på omslaget hade en snigel med jordklotet på ryggen. Rubriken var: Slowbalisation. Budskapet var att globaliseringen hade saktat in. Uttrycket för den långsammare globaliseringen, ”slowbalisation”, hade de lånat från en nederländsk trendspanare.

För två år sedan fångade Dagens Arbete trenden i Småland, i en nyöppnad fabrik som börjat tillverka gardinstänger åt Ikea som tidigare beställt dem från Kina. De senaste automationslösningarna hade gjort etableringen möjlig. Rickard Olsson, vd för PG&WIP i Åseda sa:

– Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att automatisera till jobb. Alltså tillföra jobb med hjälp av tekniken. Inte ta bort jobb med automation.

Men det räcker inte med automation. Kunderna måste också finnas i närheten. I fjol berättade Dagens Arbete om återflyttning av produktion till Sverige. Anton Svensson, vd för Ewes stålfjäder i Bredaryd sa i Dagens Arbete:

– Det viktigt att de stora företagen är kvar. Jag är ganska beroende av att exempelvis ABB är kvar i Sverige och Norden. Vi måste kunna avsätta produkterna i närområdet. Kan jag inte det blir det ingen återflytt av jobb. Därför måste vi se till att vi kan behålla en stor basindustri.

Nej, världens verkstadsgolv hamnade alltså inte i Kina eller i Asien för den delen. Enligt Business Swedens rapport är Europa och Asien jämnstora som exportörer av industrivaror. Tillsammans står de bägge regionerna för tre fjärdedelar av industriexporten; Nordamerika är däremot en betydligt mindre spelare.

Trendbrottet ger en ny spelplan för industrin. Och kanske också nya förutsättningar för en och annan förhandling. Betydelsen av ökad regionalisering kan sägas ha en facklig dimension också. Många lokala klubbar har vittnat om hur de i förhandlingar pressats till att ge med sig när arbetsgivaren viftat med globaliseringskortet. ”Vi kan ju alltid lägga tillverkningen i Kina om det blir för dyrt här”. I en mer regionaliserad värld blir det tillhygget inte längre lika gångbart.

Läs mer: perspektiv


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.