”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PERSPEKTIV Glöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen.

Läs mer

Närproducerat – ja tack! Med avancerad teknik har massproduktionen börjat återvända. DA fångade den nya globala trenden i Småland.

Därför plockas jobben hem. Nu är det lönsamt att flytta hem produktionen till Sverige.

Varför är Arvika är billigare än Polen? Och varför lönar det sig att tillverka nappar och disktrasor i Sverige i stället för i Asien?

 

Här kan du ladda ner rapporten från Business Sweden. 

Stora skeenden skapar sällan stora rubriker. Inte så konstigt eftersom viktiga förändringar sker långsamt över tid. Trender kommer, trender går.

Fram till 1990-talets början talade man om internationalisering. När den växlades upp och fördjupades lanserades ett nytt begrepp, globaliseringen. Den rusade fram under 1990-talet påeldad av en mängd förändringar. Avreglerade finansmarknader förenklade kapitalflytt över gränserna, sänkta transportkostnader gjorde det billigare att frakta insatsvaror mellan kontinenter, internet knöt ihop produktionsenheter i skilda världsdelar, Sovjetblockets sammanbrott och Kinas anslutning till världshandelsorganisationen WTO ökade dramatiskt utbudet av lågavlönade, utbildade industriarbetare på den globala arbetsmarknaden.

Jobb slogs ut, fabriker flyttades och trendspanare placerade världens verkstadsgolv i Kina.

Tio år efter finanskraschen kan vi se att globaliseringen har mattats av. Tecknen är flera. I årtionden ökade världshandeln snabbare än världens samlade produktion av varor och tjänster, BNP. Men inte längre.

Efter finanskrisen forslas inte varor från den ena kontinenten till den andra i samma omfattning som tidigare.

Kanske det allra viktigaste måttet är flödena av utländska direktinvesteringar i världen. Alltså hur mycket pengar som ett företag satsar i ett annat land. Det kan handla om alltifrån uppköp av andra företag till att man skjuter till kapital i sitt eget dotterbolag. Före finanskrisen motsvarade dessa utländska direktinvesteringar nära 4 procent av världens BNP. Idag lite drygt 1 procent.

Business Sweden, samägt av staten och näringslivet, har fångat den senaste trenden i rapporten Ändrad spelplan för industrin. En liten rapport om ett till synes stort skifte: från globalisering till regionalisering.

Både produktionen och handeln med industrivaror regionaliseras. Att tillverka för kunder och marknader i närheten, inom regionen, blir allt viktigare. Korta ledtider som snabbar på leveranserna, bättre kontroll över kvaliteten, mindre klimatavtryck, automation som minskar lönekostnadens betydelse – orsakerna till att produktionen regionaliseras är många.

När Business Sweden intervjuar svenska industriföretag framgår det att deras kunder mer och mer kräver ”skräddarsydda, innovativa produkter och just-in-time-leveranser i tät dialog med leverantören”. Då kan man inte ha tillverkningen på andra sidan jordklotet.

Vad som har hänt under det senaste årtiondet är att handeln med industrivaror mellan Nordamerika, Asien och Europa stannat av. Däremot ökar handeln inom regionerna. Europeiska företag säljer allt mer till europeiska kunder just därför att de vill vara nära leverantören.

Tidigare i år uppmärksammades trenden av den brittiska affärstidningen The Economist som på omslaget hade en snigel med jordklotet på ryggen. Rubriken var: Slowbalisation. Budskapet var att globaliseringen hade saktat in. Uttrycket för den långsammare globaliseringen, ”slowbalisation”, hade de lånat från en nederländsk trendspanare.

För två år sedan fångade Dagens Arbete trenden i Småland, i en nyöppnad fabrik som börjat tillverka gardinstänger åt Ikea som tidigare beställt dem från Kina. De senaste automationslösningarna hade gjort etableringen möjlig. Rickard Olsson, vd för PG&WIP i Åseda sa:

– Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att automatisera till jobb. Alltså tillföra jobb med hjälp av tekniken. Inte ta bort jobb med automation.

Men det räcker inte med automation. Kunderna måste också finnas i närheten. I fjol berättade Dagens Arbete om återflyttning av produktion till Sverige. Anton Svensson, vd för Ewes stålfjäder i Bredaryd sa i Dagens Arbete:

– Det viktigt att de stora företagen är kvar. Jag är ganska beroende av att exempelvis ABB är kvar i Sverige och Norden. Vi måste kunna avsätta produkterna i närområdet. Kan jag inte det blir det ingen återflytt av jobb. Därför måste vi se till att vi kan behålla en stor basindustri.

Nej, världens verkstadsgolv hamnade alltså inte i Kina eller i Asien för den delen. Enligt Business Swedens rapport är Europa och Asien jämnstora som exportörer av industrivaror. Tillsammans står de bägge regionerna för tre fjärdedelar av industriexporten; Nordamerika är däremot en betydligt mindre spelare.

Trendbrottet ger en ny spelplan för industrin. Och kanske också nya förutsättningar för en och annan förhandling. Betydelsen av ökad regionalisering kan sägas ha en facklig dimension också. Många lokala klubbar har vittnat om hur de i förhandlingar pressats till att ge med sig när arbetsgivaren viftat med globaliseringskortet. ”Vi kan ju alltid lägga tillverkningen i Kina om det blir för dyrt här”. I en mer regionaliserad värld blir det tillhygget inte längre lika gångbart.

Läs mer: perspektiv


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.