Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

11 september, 2019

Skrivet av

PERSPEKTIV Glöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen.

Läs mer

Närproducerat – ja tack! Med avancerad teknik har massproduktionen börjat återvända. DA fångade den nya globala trenden i Småland.

Därför plockas jobben hem. Nu är det lönsamt att flytta hem produktionen till Sverige.

Varför är Arvika är billigare än Polen? Och varför lönar det sig att tillverka nappar och disktrasor i Sverige i stället för i Asien?

 

Här kan du ladda ner rapporten från Business Sweden. 

Stora skeenden skapar sällan stora rubriker. Inte så konstigt eftersom viktiga förändringar sker långsamt över tid. Trender kommer, trender går.

Fram till 1990-talets början talade man om internationalisering. När den växlades upp och fördjupades lanserades ett nytt begrepp, globaliseringen. Den rusade fram under 1990-talet påeldad av en mängd förändringar. Avreglerade finansmarknader förenklade kapitalflytt över gränserna, sänkta transportkostnader gjorde det billigare att frakta insatsvaror mellan kontinenter, internet knöt ihop produktionsenheter i skilda världsdelar, Sovjetblockets sammanbrott och Kinas anslutning till världshandelsorganisationen WTO ökade dramatiskt utbudet av lågavlönade, utbildade industriarbetare på den globala arbetsmarknaden.

Jobb slogs ut, fabriker flyttades och trendspanare placerade världens verkstadsgolv i Kina.

Tio år efter finanskraschen kan vi se att globaliseringen har mattats av. Tecknen är flera. I årtionden ökade världshandeln snabbare än världens samlade produktion av varor och tjänster, BNP. Men inte längre.

Efter finanskrisen forslas inte varor från den ena kontinenten till den andra i samma omfattning som tidigare.

Kanske det allra viktigaste måttet är flödena av utländska direktinvesteringar i världen. Alltså hur mycket pengar som ett företag satsar i ett annat land. Det kan handla om alltifrån uppköp av andra företag till att man skjuter till kapital i sitt eget dotterbolag. Före finanskrisen motsvarade dessa utländska direktinvesteringar nära 4 procent av världens BNP. Idag lite drygt 1 procent.

Business Sweden, samägt av staten och näringslivet, har fångat den senaste trenden i rapporten Ändrad spelplan för industrin. En liten rapport om ett till synes stort skifte: från globalisering till regionalisering.

Både produktionen och handeln med industrivaror regionaliseras. Att tillverka för kunder och marknader i närheten, inom regionen, blir allt viktigare. Korta ledtider som snabbar på leveranserna, bättre kontroll över kvaliteten, mindre klimatavtryck, automation som minskar lönekostnadens betydelse – orsakerna till att produktionen regionaliseras är många.

När Business Sweden intervjuar svenska industriföretag framgår det att deras kunder mer och mer kräver ”skräddarsydda, innovativa produkter och just-in-time-leveranser i tät dialog med leverantören”. Då kan man inte ha tillverkningen på andra sidan jordklotet.

Vad som har hänt under det senaste årtiondet är att handeln med industrivaror mellan Nordamerika, Asien och Europa stannat av. Däremot ökar handeln inom regionerna. Europeiska företag säljer allt mer till europeiska kunder just därför att de vill vara nära leverantören.

Tidigare i år uppmärksammades trenden av den brittiska affärstidningen The Economist som på omslaget hade en snigel med jordklotet på ryggen. Rubriken var: Slowbalisation. Budskapet var att globaliseringen hade saktat in. Uttrycket för den långsammare globaliseringen, ”slowbalisation”, hade de lånat från en nederländsk trendspanare.

För två år sedan fångade Dagens Arbete trenden i Småland, i en nyöppnad fabrik som börjat tillverka gardinstänger åt Ikea som tidigare beställt dem från Kina. De senaste automationslösningarna hade gjort etableringen möjlig. Rickard Olsson, vd för PG&WIP i Åseda sa:

– Nu kan vi ta matchen med Kina. Och det genom att automatisera till jobb. Alltså tillföra jobb med hjälp av tekniken. Inte ta bort jobb med automation.

Men det räcker inte med automation. Kunderna måste också finnas i närheten. I fjol berättade Dagens Arbete om återflyttning av produktion till Sverige. Anton Svensson, vd för Ewes stålfjäder i Bredaryd sa i Dagens Arbete:

– Det viktigt att de stora företagen är kvar. Jag är ganska beroende av att exempelvis ABB är kvar i Sverige och Norden. Vi måste kunna avsätta produkterna i närområdet. Kan jag inte det blir det ingen återflytt av jobb. Därför måste vi se till att vi kan behålla en stor basindustri.

Nej, världens verkstadsgolv hamnade alltså inte i Kina eller i Asien för den delen. Enligt Business Swedens rapport är Europa och Asien jämnstora som exportörer av industrivaror. Tillsammans står de bägge regionerna för tre fjärdedelar av industriexporten; Nordamerika är däremot en betydligt mindre spelare.

Trendbrottet ger en ny spelplan för industrin. Och kanske också nya förutsättningar för en och annan förhandling. Betydelsen av ökad regionalisering kan sägas ha en facklig dimension också. Många lokala klubbar har vittnat om hur de i förhandlingar pressats till att ge med sig när arbetsgivaren viftat med globaliseringskortet. ”Vi kan ju alltid lägga tillverkningen i Kina om det blir för dyrt här”. I en mer regionaliserad värld blir det tillhygget inte längre lika gångbart.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Närproducerat – ja tack!

Närproducerat – ja tack!

Världshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

117 miljoner kronor extra till Volvocheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden, skriver Harald Gatu.

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

Globalt fack vill ha rättvisa batterier i elbilarna

Globalt fack vill ha rättvisa batterier i elbilarna

Det globala facket IndustriALL vill se att hela tillverkningskedjan av batterimetaller blir långsiktigt hållbar

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.