Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Avtal 2020

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Avtalsupptakt Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Madelene Engman, avtalssekreterare för GS, tror på att förbunden inom LO ska kunna samordna sig. Foto: Marie Edholm

Det är en dryg månad kvar till LO:s representantskap i oktober. Antingen kommer de rekommendera LO-förbunden att samordna sig och driva gemensamma krav i avtalsrörelsen. Eller så konstaterar de att samordningen inte håller och att varje förbund driver sina egna förhandlingar.

– Än så länge pågår ett intensivt arbete för att komma överens om gemensamma krav, sade Madelene Engman, avtalssekreterare för GS, när hon inledde förbundets avtalsupptakt i måndags.

Samtidigt har utspelen från framför allt fackligt håll varit många inför den här avtalsrörelsen. I förra veckan gick Kommunal ut med att de kräver högre löneökningar till sina medlemmar än vad andra får. För två veckor sedan gick Pappers ut med ett krav på fyraprocentiga löneökningar för sina medlemmar. Och sedan länge finns en kritik, från de fem LO-förbunden inom 6F, mot att fack och arbetsgivare inom industrin bestämmer hur stora löneökningarna ska bli.

– Vi kan inte hindra någon från att säga vad de tycker, men det är viktigt att vi tar en sån diskussion gemensamt inom LO-förbunden, för att alla ska få diskutera och lägga fram sina synpunkter, säger Madelene Engman, som fortfarande tror på en samordning.

Det är inte bara lönerna som ska förhandlas i avtalsrörelsen, även om det alltid är de som till slut hamnar i centrum. Om LO-förbunden går gemensamt in i avtalsrörelsen är möjligheten större att flytta fram positionerna i andra frågor, menar Madelene Engman.

Mikael Malm. Foto: Marie Edholm

Under GS avtalsupptakt samlades alla avtalsdelegationer för att gå igenom de förslag till förbättringar i avtalen som medlemmarna har skickat in.

Förutom lönenivån handlar många förslag om inflytandet över arbetstid och fritid, berättar Mikael Malm som sitter i delegationen för träindustriavtalet.

– Rör inte ATK:n, säger många. Och bygg gärna ut den.

Arbetstidskonto eller arbetstidsförkortning, som ATK står för, är en tidbank som fylls med ett visst antal timmar varje år beroende på vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Den anställde kan välja mellan att ta ut timmarna som ledig tid, som pengar eller som extra premier till avtalspensionen. De senaste avtalsrörelserna har pressen från arbetsgivarna varit hård för att valmöjligheterna ska inskränkas, och helst bara omfatta ett pensionsval. Men motståndet från fackens medlemmar är hårt.

Sebastian Mozdzynsky och Jennie Iderfjell. Foto: Marie Edholm

Jennie Iderfjell och Sebastian Mozdzynsky i delegationen för infomedia- och förpackningsavtalen har fått in liknande önskemål.

– Det har kommit förslag på sex timmars arbetsdag. Man vill behålla ATK:n och vill inte att vi utökar den följsamma arbetstiden. De vill se en utökad varseltid vid förändring av skift, säger Sebastian Mozdzynsky.

– Det handlar mycket om tiden, man vill behålla den lediga tid som man en gång har förhandlat till sig, säger Jennie Iderfjell.

Krav på ordentliga löneökningar finns också, berättar Erik Jonsson i delegationen för sågverksavtalet.

– Jag upplever en frustration bland medlemmarna ibland. Det blir väl inte mer än en femöring igen, tycker man.

Erik Jonsson. Foto: Marie Edholm

Att förklara hur det fungerar med industriavtalet och den förhandlingsmodell som har gällt i drygt 20 år är svårt, tycker han. Det är inte lätt att förklara varför facken inom branscher som går för högtryck inte kan kräva högre löner än andra. Det kan leda till besvikelse och ifrågasättande av vad facket egentligen gör för nytta, tror han.

– Men om man ser på det lite större och vad arbetsgivarna kräver, som vi lyckas stoppa, så förstår man hur viktigt det är.

LO presenterar sina gemensamma krav – dock ej lönekrav – en bit in i oktober. Framåt november går även Facken inom industrin ut med sin avtalsplattform och ett siffersatt lönekrav.

Fack och arbetsgivare byter sedan ytterligare krav för varje enskilt kollektivavtal strax innan jul. I januari inleds förhandlingarna som ska leda fram till nya avtal. De flesta avtal går ut den sista mars 2020.

Fotnot: Facken inom industrin består av GS, IF Metall, Unionen, Livs och Sveriges Ingenjörer.

Läs mer: Avtalsrörelsen


me@da.se

1Kommentarer

Tobias:

Var är villkoren för arbetsskadeförsäkringen? För denna försäkring talas det aldrig om och den har otroligt stora brister vad det ankommer på rättssäkerhet och rättstryggheten! Denna försäkring blir aldrig uppmärksammad när det komer till förhandlingar eller villkor. Man funderar ju över varför detta tillstånd är så lite ifrågasatt? Kan det bero på att alla dem som har skadats inte kommer till tals och tystat ner?

Kritik finns men när alla dom som jobbar inte blir skadade så finns ingen debatt i facken eller organisationerna. man sopar helt enkelt undan problemet med arbetsskadeförsäkringen under mattan!

Man får ingen som helst juridisk hjälp eller advokat som kan företräda den skadade och försäkringen täcker inte advokatkostnaderna ens. När det sedan kommer till förhandlingar i domstolen står den försäkrade och skadade medlem som betalat in sina avgifter till denna försäkring helt ensam mot statens verk, i detta fallet, försäkringskassan och dess kader av jurister och advokater. Det är detta som borde fungera i en försäkring man betalar, men icke. Man är utlämnad till godtycke då sjuka/skadade inte har den kompetens som behövs för att driva juridiska och komplicerade mål mot staten.

Men fackliga rörelsen hjälper inte längre sina skadade/ sjuka medlemmar.

Varför går det annars över 150 000 arbetsskadade medlemmar utan ekonomisk ersättning eller livränta för sina arbetsskador?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Läs mer från Dagens Arbete:

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.