Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Avtal 2020

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Avtalsupptakt Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Madelene Engman, avtalssekreterare för GS, tror på att förbunden inom LO ska kunna samordna sig. Foto: Marie Edholm

Det är en dryg månad kvar till LO:s representantskap i oktober. Antingen kommer de rekommendera LO-förbunden att samordna sig och driva gemensamma krav i avtalsrörelsen. Eller så konstaterar de att samordningen inte håller och att varje förbund driver sina egna förhandlingar.

– Än så länge pågår ett intensivt arbete för att komma överens om gemensamma krav, sade Madelene Engman, avtalssekreterare för GS, när hon inledde förbundets avtalsupptakt i måndags.

Samtidigt har utspelen från framför allt fackligt håll varit många inför den här avtalsrörelsen. I förra veckan gick Kommunal ut med att de kräver högre löneökningar till sina medlemmar än vad andra får. För två veckor sedan gick Pappers ut med ett krav på fyraprocentiga löneökningar för sina medlemmar. Och sedan länge finns en kritik, från de fem LO-förbunden inom 6F, mot att fack och arbetsgivare inom industrin bestämmer hur stora löneökningarna ska bli.

– Vi kan inte hindra någon från att säga vad de tycker, men det är viktigt att vi tar en sån diskussion gemensamt inom LO-förbunden, för att alla ska få diskutera och lägga fram sina synpunkter, säger Madelene Engman, som fortfarande tror på en samordning.

Det är inte bara lönerna som ska förhandlas i avtalsrörelsen, även om det alltid är de som till slut hamnar i centrum. Om LO-förbunden går gemensamt in i avtalsrörelsen är möjligheten större att flytta fram positionerna i andra frågor, menar Madelene Engman.

Mikael Malm. Foto: Marie Edholm

Under GS avtalsupptakt samlades alla avtalsdelegationer för att gå igenom de förslag till förbättringar i avtalen som medlemmarna har skickat in.

Förutom lönenivån handlar många förslag om inflytandet över arbetstid och fritid, berättar Mikael Malm som sitter i delegationen för träindustriavtalet.

– Rör inte ATK:n, säger många. Och bygg gärna ut den.

Arbetstidskonto eller arbetstidsförkortning, som ATK står för, är en tidbank som fylls med ett visst antal timmar varje år beroende på vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Den anställde kan välja mellan att ta ut timmarna som ledig tid, som pengar eller som extra premier till avtalspensionen. De senaste avtalsrörelserna har pressen från arbetsgivarna varit hård för att valmöjligheterna ska inskränkas, och helst bara omfatta ett pensionsval. Men motståndet från fackens medlemmar är hårt.

Sebastian Mozdzynsky och Jennie Iderfjell. Foto: Marie Edholm

Jennie Iderfjell och Sebastian Mozdzynsky i delegationen för infomedia- och förpackningsavtalen har fått in liknande önskemål.

– Det har kommit förslag på sex timmars arbetsdag. Man vill behålla ATK:n och vill inte att vi utökar den följsamma arbetstiden. De vill se en utökad varseltid vid förändring av skift, säger Sebastian Mozdzynsky.

– Det handlar mycket om tiden, man vill behålla den lediga tid som man en gång har förhandlat till sig, säger Jennie Iderfjell.

Krav på ordentliga löneökningar finns också, berättar Erik Jonsson i delegationen för sågverksavtalet.

– Jag upplever en frustration bland medlemmarna ibland. Det blir väl inte mer än en femöring igen, tycker man.

Erik Jonsson. Foto: Marie Edholm

Att förklara hur det fungerar med industriavtalet och den förhandlingsmodell som har gällt i drygt 20 år är svårt, tycker han. Det är inte lätt att förklara varför facken inom branscher som går för högtryck inte kan kräva högre löner än andra. Det kan leda till besvikelse och ifrågasättande av vad facket egentligen gör för nytta, tror han.

– Men om man ser på det lite större och vad arbetsgivarna kräver, som vi lyckas stoppa, så förstår man hur viktigt det är.

LO presenterar sina gemensamma krav – dock ej lönekrav – en bit in i oktober. Framåt november går även Facken inom industrin ut med sin avtalsplattform och ett siffersatt lönekrav.

Fack och arbetsgivare byter sedan ytterligare krav för varje enskilt kollektivavtal strax innan jul. I januari inleds förhandlingarna som ska leda fram till nya avtal. De flesta avtal går ut den sista mars 2020.

Fotnot: Facken inom industrin består av GS, IF Metall, Unionen, Livs och Sveriges Ingenjörer.

Läs mer: Avtalsrörelsen


me@da.se

1Kommentarer

Tobias:

Var är villkoren för arbetsskadeförsäkringen? För denna försäkring talas det aldrig om och den har otroligt stora brister vad det ankommer på rättssäkerhet och rättstryggheten! Denna försäkring blir aldrig uppmärksammad när det komer till förhandlingar eller villkor. Man funderar ju över varför detta tillstånd är så lite ifrågasatt? Kan det bero på att alla dem som har skadats inte kommer till tals och tystat ner?

Kritik finns men när alla dom som jobbar inte blir skadade så finns ingen debatt i facken eller organisationerna. man sopar helt enkelt undan problemet med arbetsskadeförsäkringen under mattan!

Man får ingen som helst juridisk hjälp eller advokat som kan företräda den skadade och försäkringen täcker inte advokatkostnaderna ens. När det sedan kommer till förhandlingar i domstolen står den försäkrade och skadade medlem som betalat in sina avgifter till denna försäkring helt ensam mot statens verk, i detta fallet, försäkringskassan och dess kader av jurister och advokater. Det är detta som borde fungera i en försäkring man betalar, men icke. Man är utlämnad till godtycke då sjuka/skadade inte har den kompetens som behövs för att driva juridiska och komplicerade mål mot staten.

Men fackliga rörelsen hjälper inte längre sina skadade/ sjuka medlemmar.

Varför går det annars över 150 000 arbetsskadade medlemmar utan ekonomisk ersättning eller livränta för sina arbetsskador?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

3

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Häng med oss på avtalsäventyret!

KRÖNIKANågon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

1

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.