Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Foto: David Lundmark

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ARBETSLIVSKRIMINALITET. Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Månaderna gick. Inga pengar. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

Boken "Vi, skuggorna" av Elinor Torp

Vi, Skuggorna

Texten är ett utdrag ur boken Vi, skuggorna (Leopard förlag) av Elinor Torp.

Rörmokaren kom till familjens stuga en sommar för länge sedan när framtiden fortfarande låg blank och möjlig.

Egentligen var han väl mer av en teoretiker, inte alls särskilt händig av sig, och i staden där han bodde fanns så oändligt många spännande utbildningar. Mest av allt ville han gräva i historien och bli arkeolog. Han kunde tänka sig att plugga till byggnadsingenjör också. Men den där rörmokaren i sommarstugan hade verkligen gjort intryck på honom. Han gjorde sin grej och fakturerade direkt 1 500 kronor. Så handfast och enkelt, tryggt på något vis.

Om han utbildade sig till rörmokare först så hade han alltid något att falla tillbaka på. Och just VVS-montörer, som det så fint kallades på fackspråk, spåddes en extra ljus framtid på arbetsmarknaden. Syon på skolan sa att det var ett klokt val.

Och mycket riktigt fick han jobb direkt. En massa jobb.

Upphandlingar finansierar kriminella

Stat, kommuner och landsting slarvar bort mer än var tionde skattemiljard vid upphandlingar.

2018 försvann mellan 90 och 135 miljarder av de 900 miljarder kronor som upphandlades.

Källa: Dagens Samhälle Insikt

Han räckte inte till, så han bestämde sig för att starta eget och anställde först en person, sedan en till. Sakta expanderade firman till fem rörmokare vilket kändes alldeles lagom. Byggandet av nya bostäder hade tagit rejäl fart och de hade gott om jobb. Kunderna var nöjda och firman fick betalt. Allt flöt på fint den där första tiden.

Så ringde en bekant till en bekant som visste att han var rörmokare. ”Vill du följa med på en resa?” frågade mannen i telefonen. ”Jag har fått jobb på den här byggfirman och de har jättestora planer!” Kontraktet rörde hur många lägenheter som helst, inte bara i närområdet utan i hela Mälardalen.

Antos lilla firma växte snabbt från fem till tjugotvå anställda. Han var tvungen att få in sina miljoner varje månad för att kunna avlöna alla rörmokare och täcka firmans kostnader. Han sa det till kunden, att han behövde förvissa sig om att pengarna kom in löpande. Men med femtio nya lägenheter i månaden så var det inga problem.

Tjugotvå rörmokare räckte inte. Det behövdes fler. Han fick frågan om han kunde hjälpa till att rekrytera folk nerifrån Europa. Han fortsatte att tjata på kunden att han behövde garantier. Han kunde inte bara utöka sin firma och sedan inte veta om uppdragen skulle fortsätta att komma i samma omfattning. Lite misstänksam hade han börjat bli.

Pengarna betalades inte längre ut i tid. Och rörmokare från Vitryssland, Moldavien och andra låglöneländer hade börjat bo i de ofärdiga lägenheterna och fick väl inte en bråkdel så mycket betalt som hans anställda. Mot slutet av den sommaren saknades en massa pengar från kunden för rörjobben de gjort. Anto stötte på. De slingrade sig. Pengarna skulle komma, lovade och bedyrade de. Tiden gick. Pengarna kom inte. Han började få svårt att betala ut löner. Så kom frågan. ”Får vi köpa dig?” Priset de skulle betala för hans rörfirma var ett hån, så han sa nej. ”Vi är inte till salu.”

Efteråt sa någon till honom att hot var enda sättet i den här branschen nu för tiden. Det räckte att ta med sig en biffig typ som inte hade med byggbranschen att göra.

En dag var de ersatta av den billiga utländska arbetskraften. På fredagen funkade deras passerkort, på måndagen när de skulle blippa in sig lyste det rött. De frågade byggarna på plats varför deras kort inte fungerade, människor de hade jobbat sida vid sida med de senaste veckorna. De vände bort blickarna som om de aldrig setts förr.

På kontot fanns fortfarande inga pengar. Han vände och vred på alltsammans, försökte finna en rimlig förklaring, men tvingades till slut inse att han blivit lurad.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

Foto: David Lundmark

Arbetsgivaravgifter, moms, skatter, uppsägningslöner till dem han var tvungen att göra sig av med … Hans egna rörmokare som skällde ut honom och tyckte allt var hans fel. Arbetsledaren på firman som kämpade på, men gick in i väggen och blev sjukskriven. Utgifterna var gigantiska. Inkomsterna närmast noll. Det fanns ingen annan väg att gå än att ringa till en advokat.

Två veckor senare lämnade Antos företag in en stämningsansökan till domstol. Kunden hade såklart blåst andra företagare också, men de suckade bara när Anto ringde och berättade att han tagit den rättsliga vägen. Efteråt sa någon till honom att hot var enda sättet i den här branschen nu för tiden. Det räckte att ta med sig en biffig typ som inte hade med byggbranschen att göra. Satt han och blängde tillräckligt fientligt vid uppgörelserna så brukade pengarna komma in på kontot till slut.

När Anto var tjugo träffade han tjejen som han senare skulle gifta sig och få barn med. Nu hade de fyra små därhemma så han försökte hålla skenet uppe. De hade precis flyttat in i ett hus de låtit bygga. Drömmen om att ha något eget hade infriats. Livet skulle precis börja och han vägrade riskera alltsammans. Om nätterna när han inte kunde sova googlade han sig stel i fingrarna. Han tänkte inte ge sig. Han skulle kartlägga idioterna som höll på att ödelägga hans liv. Men aldrig att han sjönk till deras nivå och blev kriminell.

En dag kan han inte resa sig från kontorsstolen. Allt snurrar och han kan inte andas.

Pappren från domstolen kom. De blev kallade till förhandling. Kunden dök upp med sina jurister och han höll sig en bit bakom sin advokat. I pausen granskade han en vd som varit involverad i härvor förut och tvingats lämna sin post. Det hade han läst sig till på nätet. Anto tittade på honom för att fatta hur en gubbe så högt upp på ett så stort företag kunde fortsätta utanför lagen. Blicken måste ha stört vd:n för i slutet av dagen sa han med lugn och stilla stämma, något i stil med: ”Lilla grabben, du sitter här och tittar på mig. Gör inte det. Du kommer att ångra dig.”

Domaren undrade om Anto kunde gå med på att få en del av beloppet i stället för rättegång. Lite drygt en miljon gick kunden med på att betala. Totalt handlade det om nästan tre miljoner som det stora byggbolaget var skyldig honom. Han sa nej. Det går inte. Jag ligger efter med löner. Domaren försökte igen. Men det är väl bättre än att inte få någonting alls. Anto vände sig till sin advokat som också rådde honom att ta pengarna. De undertecknade pappren. Pengarna skulle komma in på hans konto.

En månad gick, två månader, tre månader, fyra månader. Inga pengar på kontot. Hans advokat mejlar dem. Inget händer. Han kontaktar domstolen. Inget händer. Ryktesvägen får han höra att cheferna på byggbolaget bettar om när han ska gå i konkurs. Att de ringt Kronofogden. Att de kollat hans skulder. Att de bara väntar ut tiden.

Skulderna byggs på. Breven från inkasso, Kronofogden, olika myndigheter. Högar med kuvert. I början öppnar han posten. Sedan blir det fysiskt omöjligt. Ljudet av kuvert som sprättas upp är tortyr. På något sätt kanaliseras allt in i de där breven som han vet att han måste öppna. Ingen annan kommer att göra det.

En dag kan han inte resa sig från kontorsstolen. Allt snurrar och han kan inte andas. Han tittar på en arbetskamrat och undrar om arbetskamraten ser en sinnessjuk människa framför sig, åker hem till sin fru, spelar ett spel. Leker lyckliga familjen. Minstingen har precis lärt sig gå och han försöker stanna i det. Han kartlägger kriminella, betalar de skulder han kan, matar minstingen med gröt, läser godnattsagor, vädjar till myndigheterna, sprättar upp kuverten trots att det skär i bröstet. Han ligger på domstolen. Han pratar med sin advokat. Han bestämmer möte med typerna som snott hans pengar.

De tvingas flytta från huset in i en trång lägenhet. Breven fortsätter att komma. Han sitter med debet och kredit och inser att det aldrig går.

Det finns de som frågar honom om han inte själv funderar på att slå in på den brottsliga banan. Men han säger bestämt nej. Han ska driva sin firma på rätt sätt och betala sina skatter och avgifter.

Utan familjen hade han hamnat på gatan, tänker han. Inför barnen spelar Anto samma gamla vanliga pappa medan han fortsätter att kartlägga och störa snubbarna tills han inser att hans mejl är hackad och han nog borde lägga av.

Det finns de som frågar honom om han inte själv funderar på att slå in på den brottsliga banan. Men han säger bestämt nej. Han ska driva sin firma på rätt sätt och betala sina skatter och avgifter. Varenda liten sketen skuld ska bort. Och någon gång kommer de som jävlas med honom att straffas. Om inte nu så i framtiden. Någon gång åker de dit. Han finner tröst i den tanken, ringer Skatteverket och ber om uppskov, berättar vad han varit med om. Myndigheten säger nej. Skatta ska han, utan dröjsmål.

Fyra rörmokare stannar troget kvar i firman. De tar mindre uppdrag så att han i alla fall kan betala ut deras löner. En av killarna har jobbat femton år i Australien där han var ordförande i facket. Han kan inte fatta hur lama svenska myndigheter är. Nästan som om domstolarna står på de kriminellas sida. Vilken slapphänthet! Och Skatteverket?

Foto: David Lundmark

Han fattar ingenting och berättar hur det fungerar i Australien. Där har kunden tre månader på sig att betala för att undvika straff. Har man en gång blivit förknippad med bedrägerier och andra oegentligheter så sänker det ens trovärdighet och får konsekvenser resten av ens karriär, förklarar han för Anto. Här i Sverige verkar det inte finnas något skyddsnät alls för små företag. ”The big fish eats the small fish”, säger australiensaren.

Än i dag klarar inte Anto av ljudet av kuvert som öppnas. När de sista skulderna är avbetalda hoppas han bli sig själv igen. Förmodligen avvecklar han alltsammans när han gjort rätt för sig. Det går inte att driva byggföretag lagligt i Sverige.

Såvida man inte är både beställare och utförare och har koll på hela ledet. Vissa dagar ändrar han sig och tänker att han måste testa en gång till. Småhus där han har överblick och kan följa hela bygget från början till slut. Kanske går det. Men han tvivlar.


Så fuskar företagen

Varför gör aktiebolag så här?
För att slippa betala skatt.

Var kommer pengarna ifrån?
Offentlig sektor. Det är skattemedel som Sverige använder för att renovera skolor, bygga bostäder och städa sjukhus.

Vilka är de största beställarna?
Stat, kommuner och landsting (regioner).

Hur köps varor och tjänster in?
Genom upphandlingar. Bolag lägger anbud.

Varför får de här bolagen kontrakten?
De kräver lägst betalt.

Vad styr upphandlingar?
Lagen om offentlig upphandling, LOU. Lägsta priset.

Hur tvättas pengarna i svenskt arbetsliv?
Genom:

  • Osanna fakturor
  • Målvakter
  • Svartarbete
  • Bankkonton under falska identiteter
  • Oriktiga kontrolluppgifter till Skatteverket
  • Cirkulerande samordningsnummer
  • Låtsasanställda på felaktiga lönebidrag
  • Diverse inköp av bilar och fastigheter
  • Komplicerade upplägg för att slippa skatt
NYA UPPLÄGG

Arbetslivsskurkarna är smarta och hittar hela tiden nya sätt att lura svenska myndigheter. Bemanningsbolag registrerade utomlands med enbart tredjelandsmedborgare som arbetskraft är ett nytt upplägg.

10 VITA, 100 SVARTA

På pappret har firman tio anställda som skattas för. I verkligheten jobbar här hundra, svart.

OSANNA FAKTUROR

En uppsjö svenska företag tillhandahåller osanna fakturor. Nytt är att allt fler bolag tillverkar osanna fakturor i Polen och Baltikum. Då blir det svårare för svenska myndigheter att kontrollera.

MÅLVAKTER

Mot en liten summa pengar agerar människor från Polen och Baltikum målvakter för att de verkliga ägarna – arbetslivsskurkarna – inte ska kunna kopplas till bolagen. Målvakten är bara en identitet som används för att lura myndigheterna. Helt andra personer använder alltså identiteten.

BÅTTUR MED MILJONER

När övervakningen i Sverige ökar tar kriminella färjan över Östersjön för att hämta ut stora summor pengar på banker i Baltikum och Polen. Med miljoner i kontanter åker man båten hem igen.

Läs mer:


et@da.se

3Kommentarer

stevO:

Myndigheter och domstolar är löjliga i dessa ärenden.

Man borde ha ett liknade system som i England, där man får en tidsfrist på att betala skulden, annars kommer indrivningen mannen dagen efter utgånget datum.

Dan Andersson Åmål:

Jag lider med dig. Våra regelsystem är inte uppdaterade. De som är hederliga klämms åt. Skojarsvinen får fortsätta blåsa människor. Det görs under täckmanteln fri företagsamhet.
När ska vi i Sverige göra något åt det här.

Hasse Johansson:

Frågan är ju om det är någon som kan göra något åt detta om man inte ger upp den s.k personliga integriteten i de officiella datasystemen. Det förvånar mig att detta inte upprör fler, bara 2 kommenterer tidigare.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1
Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

2

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Alla artiklar om Skuggsamhället

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.