Industriarbetarnas tidning

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

23 oktober, 2019

Skrivet av

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

LO-plattformen är presenterad och 12 av 14 LO-förbund har ställt sig bakom den. Nu fortsätter arbetet med förberedelserna för Facken inom industrin, som lägger fram sina gemensamma mål i samband med att de och LO sätter en siffra på lönekraven i början av december. GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman tycker att förslagen i LO-plattformen är väl värda att samordna sig kring.

Låglönesatsningen som gjordes sist berörde knappt era medlemmar. Nu blir det samma modell igen.

– Det är fortsatt så att den inte träffar jättemånga av våra medlemmar. Men jag tror att den är oerhört viktig, för den innebär att de förbund som berörs inte ska behöva betala för satsningen genom att sälja ut andra villkor i sina avtal. Det tycker jag har glömts bort i den här diskussionen, att då gäller solidariteten från de andra LO-förbunden hela vägen ut.

Är frågorna om avtalspensionen och försäkringarna som LO ska driva något som era medlemmar har lyft?

– Det är frågor som prioriterades redan i förra omgången när vi gjorde ett försök. Det är väldigt viktiga frågor för alla arbetare. Att det blir ordning och reda är en trovärdighetsfråga, man ska känna sig säker på att arbetsgivarna sköter sina åtaganden. Sen kräver vi avsättning till avtalspension från första till sista intjänade krona. Jag tror att det är nödvändigt för att våra medlemmar ska känna sig trygga med att de har sjysta villkor och sen en sjyst pension.

Under LO:s presskonferens efter representantskapet deltog Fastighets, HRF, IF Metall och Handels. Fokus låg på låglönesatsningen, som enligt LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson omfattar knappt hälften av arbetarna.

Susanna Gideonsson, förbundsordförande för Handels, är mycket nöjd med modellen:

– Handels är det största kvinnodominerade förbundet i samordningen. Vi har en stor andel unga och de allra flesta är kvinnor. Låglönesatsningen kommer att ge extra utdelning just till de som tjänar allra minst och det är vi oerhört nöjda med i dag.

Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall, sade att hon är glad att de är 12 förbund som har valt att samordna sig och att det är starkt att de fortsätter med modellen för låglönesatsning.

– Bilden av IF Metall är att vi bara har välavlönade män, men vi är faktiskt LO:s tredje största kvinnoförbund. Modellen har hjälpt oss att lyfta kvinnors löner och på vårt största avtalsområde har de fått mer och lönegapet har börjat stängas.

Att IF Metall ställde sig bakom Kommunals krav på en särskilt satsning på undersköterskorna 2016, men inte den här gången, beror enligt Marie Nilsson på att det då inte fanns något annat förslag till låglönesatsning.

– Sedan dess har vi prövat den här modellen och den har fallit bra ut och har acceptans i de breda lagren. Dessutom har Kommunal gått från att omfatta undersköterskorna och breddat det till att alla med yrkesutbildning ska få mer.

– Det blir lite svårt när grupp efter grupp vill ha mer.

Kommunals ordförande Tobias Baudin sa under LO:s repskap att den låglönesatsning som LO föreslår inte innebär mer än en Skogaholmslimpa i månaden för undersköterskor. Vad tänker du om det?

– Ja, jag kan inte kommentera den bedömningen, jag vet inte vad den grundar sig på. Och LO-samordningen handlar inte bara om lön, det är många andra frågor.

Vad säger ni om avtalets längd?

– Vi ställer alltid krav på ett ettårsavtal som utgångspunkt. Sen förhandlar vi. Det är fem månader kvar, det kan hända saker som kan påverka det. Det handlar också om hur innehållet blir. Vi vill inte låsa oss vid en viss längd.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken kräver 3,0 procent

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.