Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATT Ett öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Om skribenten:

Caspian Rehbinder är programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och är författare till rapporten Ohållbara argument mot arbetskraftsinvandring.

Reformen av arbetskraftsinvandringen 2008 flyttade bedömningen av arbetsgivares behov av att anställa från AMS till arbetsgivaren själv. Det var en välkommen uppgörelse med 40 år av nästan stängda dörrar för utländsk arbetskraft.

Det har på många sätt varit en framgångssaga. Fler högkvalificerade personer än någonsin kommer till Sverige. Matchningen mot arbetsmarknadens behov är bättre än någonsin. Intäkterna för samhället är tiotals miljarder.

”Om man vill skapa ett regelverk som så effektivt som möjligt ger förutsättningar för den invandring som arbetsmarknaden efterfrågar, ser Sveriges politik för arbetskraftsinvandring ut att vara ett föredöme”, skriver ekonomen Joakim Ruist i sin bok Global migration (2019).

Det har också bitvis varit allt annat än en framgångssaga. Efter införandet av det nya systemet utan myndighetsbaserad arbets­marknads­prövning riktade både internationella organ och fackliga organisationer regelefterlevnaden. Det fanns skenanställningar och löner långt under de utlovade. Reglerna för arbetskraftsinvandring beskrevs som lätta att missbruka. Efterkontroller och sanktioner saknades.

Hotell- och restaurangfacket skrev i sin rapport Till vilket pris som helst? (2012) om ett omfattande missbruk, människor som jobbar för långa arbetsdagar till för låga löner. Alla företag de granskade hade brister på någon punkt. LO släppte rapporten Fusk och utnyttjande (2013) och beskrev omfattande problem: ”Någon statistik över hur många arbetstillstånd som arbetsgivare fått pengar för att medverka i finns naturligtvis inte. Berättelser om betalning är dock så vanliga att vi slutat räkna för länge sedan.” Även OECD rekommenderade förbättrad kontroll av regelefterlevnaden.

Men problemen kunde lösas. Migrationsverket fick i uppdrag att motverka skenanställningar och missbruk, och började under sommaren 2011 att tillämpa skärpta utredningskrav för vissa branscher. I januari 2012 skärptes krav på dokumentation och förhandsprövning för bland annat hotell och restaurang, jordbruk och bygg. Parterna löste problemen i bärskogarna. Och 2014, strax innan riksdagsvalet, trädde lagstiftning som gav ytterligare muskler till Migrationsverket i kraft.

Nu ligger problem för handen igen. Fusk med arbetsvillkor, löner och arbetstider har avslöjats. I en stor myndighetsgemensam rapport lyfts svartarbete och utnyttjande av utländsk arbetskraft upp som viktiga problem att lösa. Skuggsamhället växer. Det här är problem som måste lösas, och kan lösas. Men huvudlösa och ogenomtänkta åtgärder riskerar att göra större skada än nytta.

1. Ett system kan vårdas. Redan i Fusk och utnyttjande konstaterade LO att skärpningarna hade haft effekt, och både regeringen, Migrationsverket och efterföljande utredningar har visat samma sak. Det är inte konstigare än i andra system – om det fuskas med bidrag, skatter eller andra regler kan kontrollerna skärpas, snarare än att hela lagar måste rivas upp. Det är oseriöst att bidra till en historieskrivning där skärpta kontroller inte kommit på plats och där inga problem har lösts förut. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet.

2. Angrip rätt problem. Skuggsamhällets rötter klumpas ofta ihop i debatten. Men asylsökande som stannat efter avslag eller EU-medborgare eller svartarbetande svenska medborgare, påverkas förstås inte av förändrade regler för arbetskraftsinvandring. Och den legala arbetskraftsinvandringens roll i skuggsamhället är mycket liten.

3. Hitta rätt lösningar. Det är för lätt att förfalska arbetstillstånd, så man bör göra det svårare genom att underlätta verifiering av ett arbetstillstånd. Vägen till Sverige för anhöriga till arbetskraftsinvandrare är för öppen, så man bör skärpa försörjningskraven. Informationsdelningen mellan myndigheter måste förbättras. Det är tre av flera konkreta åtgärder som träffar målet, och som illustrerar att både problem och lösningar ligger bortom reglerna för arbetskraftsinvandring.

4. Glöm inte arbetskraftsinvandringens värden. Arbetskraftsinvandringen bidrar med tolv miljarder kronor årligen i skatteintäkter. Det är mer än hela utgiftsområdet för miljö och klimat. OECD har också visat att Sverige bland annat har migrationssystemet att tacka för att vi är ett attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft. Tidigare studier har också visat att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer mer de annars hade gjort. Kort sagt – att slå hårt mot arbetskraftsinvandringen riskerar att göra stor skada.

Det senaste decenniet har visat att ett öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Det har också visat att problem uppstår, men att de problemen kan lösas. De lärdomarna borde vägleda oss även nu. Det ligger i allas intresse att systemet motverkar missbruk, men det uppnår vi bäst genom att justera regler än genom att kasta ut barnet med badvattnet.

Caspian Rehbinder, programansvarig arbetsmarknad, Timbro

Läs mer: Debatt | Opinion

Caspian Rehbinder

1Kommentarer

Fred Torssander:

I ett läge där det förekommer arbetslöshet – i dagens Sverige så kallad jämviktsarbetslöshet, framreglerad av Riksbanken – innebär varje ökning av antalet inkomstbehövande innevånare dvs. arbetarklassen att (jämvikts-)arbetslösheten bibehålls på samma nivå. Eller ökas. Dvs. om inte antalet arbetstillfällen ökar fortare än antalet individer i arbetarklassen.
Jämviktsarbetslösheten tillsammans med de olika statliga modellerna för lönediskriminering, Aktivitetsgarantin, Fas 3 etc. har ställt facket åt sidan på ett synnerligen effektivt sätt. Det går inte längre att hävda lika lön för lika arbete, eller för den delen det fackliga löftet som bindande för alla på den svenska arbetsmarknaden. Detta är en av orsakerna till de ökade möjligheterna att utnyttja utländsk arbetskraft på sämre villkor än enligt kollektivavtal. Och till att minska det fackliga inflytandet både när det gäller löner och övriga villkor. Resultatet är enklast att redovisa i rena inkomstsiffror och detta görs också årligen i Regeringens Inkomstspridningspolitiska redovisning, en del av vårpropositionen. Den utveckling som illustreras i Diagram
2.1 Förändring av ekonomisk standard 1995–2017 i olika delar av inkomstfördelningen på adressen https://www.regeringen.se/496a27/contentassets/7e43505978e44ca988d3c57cd99d24b5/fordelningspolitisk-redogorelse.pdf kan till avsevärd del förklaras med hjälp av jämviktsarbetslösheten och arbetskraftsimporten.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Samarbete mot brott i arbetslivet utreds

Regeringen har nu tillsatt en utredning mot brott och fusk på arbetsmarknaden.

Splittrad insats mot kriminella företagare

Da reder utKriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

1

Samordnade myndigheter tandlösa utan överrock

PerspektivLaglösheten är på allas läppar, men stuprören mellan myndigheter och problem med samordning försvårar arbetet mot arbetslivskriminaliteten, skriver DA:s Elinor Torp inför ett riksdagsseminarium på torsdagen.

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

LEDAREBättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

PerspektivArbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1
Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

2

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Coronakrisen

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

LEDAREHelle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

2

Vi isolerar oss – men löser coronakrisen tillsammans

LEDARECoronakrisen är djupgående och det kommer att ta lång tid att bekämpa viruset och reparera samhället. Är det någon gång det lilla ordet solidaritet kan komma väl till pass är det nu, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Håll huvudet kallt, men hjärtat varmt

LedareKombinationen av ett starkt civilsamhälle och en välfungerande stat är oslagbar vid kris, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

1

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.