Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.
Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport inför avtalsrörelsen 2020 beskriver samma förutsättningar som många andra redan har lyft fram. Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturavmattning och arbetslösheten har stigit. Lönsamheten i näringslivet ligger nära en historiskt genomsnittlig nivå. Inom industrin har den varit god de senaste åren, men väntas sjunka.
Trots goda år för svensk industri och ekonomi har löneutvecklingen under de senaste åren varit överraskande låga, enligt Konjunkturinstitutet. Avtalen som slöts 2017 gav snittökningar på 2,1 procent i industrin. En ganska låg löneglidning har sedan dragit upp ökningen till 2,5 procent.
I rapporten finns flera troliga förklaringar till de låga löneökningarna, bland annat svag produktivitetstillväxt och låga inflationsförväntningar. Löneutvecklingen i viktiga konkurrentländer har också varit svag.
Konjunkturinstitutets Karolina Holmberg betonade flera gånger under presentationen av rapporten att de inte har någon uppfattning om hur lönerna bör utvecklas. Det är en uppgift som ligger på arbetsmarknadens parter. I rapporten konstaterar de att återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere. Men det försvårar samtidigt för Riksbanken att nå inflationsmålet. För att vara förenliga med inflationsmålet skulle lönerna på sikt behöva ligga mellan 3 och 3,5 procent, skriver Konjunkturinstitutet.
När Konjunkturinstitutet väger samman alla faktorer landar de i bedömningen att vårens avtalsrörelse kommer att ge ungefär samma löneökningar som sist, alltså runt två procent i avtalen som tillsammans med en löneglidning slutar i 2,6 procent.
Vad är viktigast i avtalsrörelsen?