Industriarbetarnas tidning
16 oktober, 2019
Skrivet av Marie Edholm
Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.
Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport inför avtalsrörelsen 2020 beskriver samma förutsättningar som många andra redan har lyft fram. Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturavmattning och arbetslösheten har stigit. Lönsamheten i näringslivet ligger nära en historiskt genomsnittlig nivå. Inom industrin har den varit god de senaste åren, men väntas sjunka.
Trots goda år för svensk industri och ekonomi har löneutvecklingen under de senaste åren varit överraskande låga, enligt Konjunkturinstitutet. Avtalen som slöts 2017 gav snittökningar på 2,1 procent i industrin. En ganska låg löneglidning har sedan dragit upp ökningen till 2,5 procent.
I rapporten finns flera troliga förklaringar till de låga löneökningarna, bland annat svag produktivitetstillväxt och låga inflationsförväntningar. Löneutvecklingen i viktiga konkurrentländer har också varit svag.
Konjunkturinstitutets Karolina Holmberg betonade flera gånger under presentationen av rapporten att de inte har någon uppfattning om hur lönerna bör utvecklas. Det är en uppgift som ligger på arbetsmarknadens parter. I rapporten konstaterar de att återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere. Men det försvårar samtidigt för Riksbanken att nå inflationsmålet. För att vara förenliga med inflationsmålet skulle lönerna på sikt behöva ligga mellan 3 och 3,5 procent, skriver Konjunkturinstitutet.
När Konjunkturinstitutet väger samman alla faktorer landar de i bedömningen att vårens avtalsrörelse kommer att ge ungefär samma löneökningar som sist, alltså runt två procent i avtalen som tillsammans med en löneglidning slutar i 2,6 procent.
Vi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.
Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.
LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.
Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.
Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav?
Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.
Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.
Det är inte svenska löntagare som bidragit till inflationen och de ska inte hållas ansvariga. I stället krävs politiska beslut för att mildra effekterna, skriver Per-Olof Sjöö
Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.
Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.
Lindbäcks trähusfabrik i Piteå har fått in nya ordrar på 1,5 miljard kronor i år.
GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.
Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.
Rekonstruktionen som inleddes i januari kunde inte rädda Anebyhusgruppen. Förra veckan begärde de sig själva i konkurs.
Det senaste året har bostadsbyggandet mer än halverats.
Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.
Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.
Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare.
