Industriarbetarnas tidning

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

7 oktober, 2019

Skrivet av

DA frågar. I vår går kollektivavtalen för 2,8 miljoner arbetstagare ut och innan dess ska de förhandlas om.

Vi frågade några industriarbetare vad de tycker är viktigast att facken driver i förhandlingarna, och hur de tror att signalerna om en avmattad konjunktur påverkar nivån på löneökningarna.

Nu vill vi höra vad DU har att säga.

Mejla våra reportrar!

Vilken eller vilka frågor tycker du är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsrörelsen, och varför? Hör av dig till någon av våra avtalsreportrar och berätta.


Marie Edholm
GS:s branscher
me@da.se


Anna Julius

IF Metalls branscher
aj@da.se

Pontus Ohlin
Pappers branscher
po@da.se

Vad vill du veta mer om? Mejla reportrarna dina frågor och funderingar om Avtal 2020, så blir vår bevakning mer relevant för dig.

Bertil Mårtensson, CA Anderssons tryckeri i Malmö.

– Skyddsfrågorna och stressen är viktigast. Den stressrelaterade ohälsan verkar bara öka.

– Konjunkturen påverkar säkert lönenivån men förhoppningsvis inte så mycket.


Kristina Sjöblom, Metsä Board i Husum.

– Fortsatt avsättning till deltidspension och till ATK.

– Konjunkturen har en förmåga att alltid lugna ner sig inför löneförhandlingarna. Det är klart att det kommer påverka, men jag tror att industrin som går före och sätter märket påverkar oss mest.


Erik Eklund, Scania i Södertälje.

– Rätten till sin egen fritid. Arbetsgivarens rätt att beordra övertid är alldeles för stark och övertidstaket är för högt.

– Vi kan inte ha konjunkturanpassade löner. Det man skulle tjäna på att betala lägre löner förlorar man på bristande intresse från folk att jobba här.


Gabriel Jöngren, Katrinefors bruk i Mariestad

– En viktig sak är möjligheten till vidareutbildning och att företagen tar ett ordentligt ansvar där.

– Det kommer inte underlätta att få upp lönerna. Samtidigt jobbar vi i en industri som har gått ohyggligt bra utan att vi har fått ta del av de vinsterna riktigt.

Det blir svårt när det inte känns som att löneutrymmet är kopplat till industrin man jobbar i.

4 kommentarer till “Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

  • Att få ned arbetstiden bör vara prio.
    Vi har på papper 8 timmars arbetsdag i landet i vekligheten är vi på jobbet 9 timmar det bör införas att pauser/raster igår i de 8 timmarna man är där.
    Vi bör även sikta på att få ned arbetstiden till 6 timmars dagar detta givetvis med samma månadslöner som vi har idag.

    Det borde även skrivas in i avtalen att en visstidsanställning får max pågå i 12 månader innan personen blir tillsvidareanställd, att företagen får ta 24 månader på sig att bedöma om en person är lämplig eller inte visar på att de inte har koll på sin personal.

    Det bör även finnas en skrivelse om att företagen måste ge personalen möjlighet att byta arbetsuppgifter internt på företagen då många av våra medlemmar blir kvar på samma ställe trots viljan att utvecklas inom verksamheten.

  • Arbetsskadeförsäkringen är det absolut viktigaste, och sedan kommer arbetslöshetsförsäkring som båda borde stärkas och ges tänder igen. Som det är nu vet du inte om man har det skydd man trodde sig ha när man gick med på att undertecknande denna/dessa försäkringar.

    Arbetsskadeförsäkringen har inga som helst krafter att ge hjälp eller stöd i form av en advokat eller jurist i villkoren och detta borde vara en självklarhet på 2000-talet.

    Frågan är väl mer om våra företrädare vågor ta i denna röta som börjat stinka och lukta illa sedan 2 – 3 decennier. Ingen av alla 150 000 arbetsskadade som går runt i sverige med garantipension på 8000 kronor i månaden efter skatt uppskattar den dåliga och urholkade rättstrygghet och rättssäkerhet som man har erbjudits i denna arbetsskadeförsäkring.

  • På våran arbetsplats är det viktigaste att alla anställda kan få möjlighet att gå deltid och inte några få utvalda.Det finns personal med stora hälsoproblem som äter medicin för att orka när fullt friska har deltid. Dessa avtal har facket varit med och medverkat till och ja,detta är år 2019. Skamligt och otroligt att det får förekomma. Prio 1 är lika villkor för alla anställda.

  • Driv kravet på sex timmars arbetsdag! Sjukskrivningar skulle bli färre, antagligen även arbetsskadorna eftersom belastningen minskar och folk som är trötta oftare råkar ut för olyckor. Folk skulle orka arbeta längre upp i åldrarna. Småbarnsföräldrar skulle hämta ungarna tidigare från förskolan, förkylningar och andra sjukdomar skulle förmodligen minska, framförallt skulle stressen för föräldrarna bli mindre. Kostnader för vab-dagar och andra liknande samhällskostnader skulle med största sannorlikhet bli mindre och antagl. skulle även miljön gynnas av kortare arbetsdagar eftersom trafikintensiteten skulle förändras. Jobben skulle bli fler dessutom! Argumenten mot sextimmarsdag är likadan som när man gick från tolv till tio och sen, från tio till åtta timmar – och lika fel, nu som då! Nej, Sverige gick inte under – och kommer inte att göra det med sex timmars arbetsdag heller! Sex timmars arbetsdag är ett krav för ett modernt Sverige, ett Sverige i tiden!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Skiftschemat delar Grycksbo

Skiftschemat delar Grycksbo

Nattarbete är tufft och tär på sömnen. Därför vill Pappers avdelning i Grycksbo dra ner på arbetstiden och ändra på skiftschemat. Men alla medlemmar tycker inte att det är en bra idé.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Striden om tiden har börjat – igen

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?