Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PERSPEKTIV Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet.

Minns du hur ekonomin kollapsade hösten 2008? Kommer du ihåg jobbslakten? Varje vecka varslades tusentals industriarbetare. Uppåt 100 000 jobb försvann från svensk industri innan allt hade lugnat ner sig.

Nej, det var ingen löneexplosion som förorsakade sammanbrottet. Tvärtom, den del av produktionsöverskottet som gick till löner hade sedan länge legat på en hyfsat stabil och förutsägbar nivå.

Orsaken gick att finna någon annanstans, på den överbelånade amerikanska bostadsmarknaden. Där utvecklades den propp som skulle sätta stopp för det finansiella blodomloppet. I den sammanflätade världsekonomin var det så illa att övergivna, överbelånade bostäder i Dayton, Ohio kunde förlama produktionen i västgötska Dalstorp.

Idag plågas världsekonomin av andra bröstsmärtor: handelskriget mellan USA och Kina. Och klimatkrisen. Bägge riskerar att utlösa samma typ av plötslig och förlamande chock som finanskrisen hösten 2008. Den gången togs världen på sängen eftersom sjukdomsinsikten var obefintlig. Den här gången, däremot, vet vi.

I den sammanflätade världsekonomin var det så illa att övergivna, överbelånade bostäder i
Dayton, Ohio kunde förlama produktionen i västgötska Dalstorp.

Insikten kommer till uttryck på olika håll. Ekonomer och andra bedömare varnar. Inte minst märks oron i den rapport som nyligen presenterades av Industrins ekonomiska råd, fyra oberoende ekonomer som gör självständiga bedömningar på uppdrag av industrins arbetsgivare och fackförbund.

I den nya rapporten Långsiktiga trender – Klimatet, teknologin, demografin och produktiviteten identifieras den upptrappande handelskonflikten och klimatförändringarna som extra viktiga för svensk industri. Av två skäl.
Dels innebär de omfattande strukturförändringar, att spelplanen ändras och att industrin därför måste tänka nytt. Dels pekas handelskonflikten och klimatförändringarna ut som ”riskfaktorer som kan utlösa en ny ekonomisk kris”.

Handelskrig kan slå hårt mot Sverige, konstaterar rapporten. Även om konflikten utkämpas mellan två avlägsna stormakter så påverkas det finmaskiga och svåröverskådliga globala nätverk av leverantörer av varor och tjänster som svenska exportföretag är en del av.

Risken är därför stor att handelskriget drar in betydligt fler länder än USA och Kina. Därigenom skulle utgången av konflikten USA-Kina ”kunna ha lika stora negativa realekonomiska konsekvenser som finanskrisen 2008”, konstaterar rapporten.

Hittills har vi kunnat se hur handelskriget fått den globala handeln att bromsa in, inte krascha. Än så länge har den svenska industrin klarat sig hyfsat och inte påverkats lika mycket som den tyska. Skälet är, enligt rapporten, att svensk industriexport innehåller mer av tjänster än den tyska. Men en tydlig avmattning väntar ändå en svensk industri.

Om inbromsningen fortsätter att vara mjuk eller om den orsakar en panikartad tvärnit beror på hur handelskriget mellan USA och Kina utvecklas. En annan svårbedömd riskfaktor är klimatet. En klimatkris kan också få världsekonomin att stanna.

Häromveckan höjdes varnande fingrar från två olika håll. Dels från 500 stora globala kapitalförvaltare i branschorganisationen PRI som larmade om hur plötsliga väderchocker kan orsaka en ny finanskris. Dels från två profilerade analytiker vid konsultgruppen McKinsey som påpekar hur ”global infrastruktur, försörjningskedjor, livsmedelssystem, tillgångspriser, mark- och arbetskraftsproduktivitet och ekonomisk tillväxt alltmer riskerar att försämras på grund av ett snabbt föränderligt klimat. En mer uppkopplad global ekonomi innebär att risken i en del av världen ofta sprider sig till andra delar.”

Investeringar, innovationer och tillväxt – ord som brukar signalera goda förutsättningar för reallöneökningar. Men vägen dit kantas av många osäkerheter.

Industrins ekonomiska råd, å sin sida, återger flera centralbankers oro. Dessa centralbanker, med ansvar för sina länders räntor, skräms av hur ”kostnader förknippade med klimatförändringar skulle kunna bli tillräckligt stora för att utlösa en finanskris”.

Exempelvis kan försäkringsbolag hamna på obestånd vid omfattande extremväder. Skadorna kan ju bli så omfattande att försäkringsbolagen inte mäktar med sina åtaganden. Detta föder i sin tur osäkerhet i resten av det finansiella systemet. Vågar investerare verkligen satsa pengar i
banker som har pengar utlånade till försäkringsbolag som faller i värde på grund av översvämningar, stormar, bränder?

När oron sprider sig riskerar hela det finansiella systemet ”frysa till”, enligt Industrins ekonomiska råd. Pengar hålls inne, blodomloppet stannar av.
”Om oron sprider sig snabbt, som vid finanskrisen 2008, kan hela det finansiella systemet drabbas av brist på likviditet och en finanskris blir ett faktum.”

Bara att invänta katastrofen? Nej, menar Industrins ekonomiska råd som vill se företagen investera i klimatomställning. Mer hållbar produktion innebär investeringar och innovationer som bidrar till en ny tillväxt och nya affärsmöjligheter. Där har industrin en stor potential, enligt rådet.

Investeringar, innovationer och tillväxt – ord som brukar signalera goda förutsättningar för reallöneökningar. Men vägen dit kantas av många osäkerheter.