Industriarbetarnas tidning

Industrifacken kräver 3,0 procent

4 november, 2019

Skrivet av

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,o procent på ett år.

I flera månader nu har arbetsgivarsidan upprepat sitt budskap inför de kommande avtalsförhandlingarna: löneökningstakten måste växlas ned. Alla konjunkturprognoser och rapporter om stigande arbetslöshet har sedan dess spelat dem i händerna. Konjunkturen mattas av.

Facken inom industrin – IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer – ser också avmattningen i ekonomin och en långsammare tillväxt. Men de ser däremot ingen anledning att sänka nivån på löneökningarna.

På måndagen presenterade de sitt lönekrav, 3,0 procent på ett år med en lägsta ökning på 530 kronor.

– Vi tar ansvar för en normering som ger både fler jobb och riktiga löneökningar, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson vid en pressträff.

Det är ett marginellt högre krav än vid senaste avtalsrörelsen 2017, då facken krävde 2,8 procent på ett år och slutligen landade i treåriga avtal på totalt 6,5 procent. Detta under en period av stark högkonjunktur. Men det betyder inte att de tog ut för lite i löneökningar förra gången, anser Marie Nilsson.

– Nej, med tanke på att vi har levererat reallöneökningar och en sysselsättning som är all time high samtidigt som svensk industris konkurrenskraft har stärkts så har vi legat helt rätt.

Att vikande konjunktursiffror inte är en anledning att lägga sig lägre den här gången förklarar Marie Nilsson så här:

– Efter finanskrisen gjorde vi bedömningen att vi behövde takta ner 2013, och vi gjorde bedömningen förra gången att det var klokt att ligga kvar på den nivån. Det är inte en jättestor förändring vi gör nu. Vi har legat på den nivån under tre avtalsrörelser och det är möjligt att göra den här förändringen nu.

– Det motsvarar mycket väl en ansvarsfull löneökning, och det är vad vi behöver för att få reallöneökningar.

Per-Olof Sjöö, ordförande för fackförbundet GS, betonar betydelsen av att låta det långsiktiga perspektivet styra.

– Vi kan inte titta för mycket på hur det ser ut just nu.

Att jaga inflationen eller låta kraven svänga med konjunkturen skapar inte den balans och långsiktighet som även arbetsgivarna vill ha.

Utöver höjda reallöner driver Facken inom industrin ytterligare tre gemensamma krav i avtalsrörelsen 2020:

Mer avsättning till deltidspension
Ett system för deltidspension, även kallat flexpension, infördes 2013 av industrins parter. Det ger rätt att gå ner i deltid från 60 års ålder. Facken inom industrin kräver en höjning av premierna som betalas in för deltidspensionen.

Minska arbetsskadorna och förbättra rehabiliteringen
Vid nyanställning, inhyrning, när någon fått ny befattning eller varit borta från arbetet en viss tid, kräver Facken inom industrin att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges. Dessutom behövs tydligare mål och rutiner för att stärka arbetsanpassning och rehabilitering.

Motverka negativa effekter av föräldraledighet
Föräldraledighet ger negativ effekt på yrkes-, lön-, och karriärutveckling. Det drabbar främst kvinnor som tar ut merparten av föräldraledigheten. Facken inom industrin kräver en kartläggning av åtgärder för att förhindra de negativa effekterna.

Även de tolv samordnade LO-förbunden kräver tre procent på ett år. Med låglönesatsningen innebär det att ingen individ bidrar med mindre än 783 kronor till lönepotten.

Utöver de samordnade kraven från LO och Facken inom industrin, driver varje enskilt förbund egna krav som rör respektive kollektivavtal. I slutet av december växlar fack och arbetsgivare dessa krav med varandra.

En kommentar till “Industrifacken kräver 3,0 procent

  • en riktigt pinsam siffra får jag ändå säga, snart är det nog bättre att löneförhandla individuellt, skulle ge bättre avkastning

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Sprickan som skakade Industriavtalet

Sprickan som skakade Industriavtalet

Var det början till slutet som sågs när Livs i konflikt med tjänstemännen tog paus från Facken inom industrin och GS-facket funderade på detsamma? frågar sig DA:s Harald Gatu inför Industriavtalets 25-årsjubileum.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

IF Metallklubbarna på Scania har förhandlat fram ett lönepåslag på 3,3 procent. 0,6 procentenheter mer än det centrala avtalet.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.