Industriarbetarnas tidning

Industrifacken kräver 3,0 procent

4 november, 2019

Skrivet av

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,o procent på ett år.

I flera månader nu har arbetsgivarsidan upprepat sitt budskap inför de kommande avtalsförhandlingarna: löneökningstakten måste växlas ned. Alla konjunkturprognoser och rapporter om stigande arbetslöshet har sedan dess spelat dem i händerna. Konjunkturen mattas av.

Facken inom industrin – IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer – ser också avmattningen i ekonomin och en långsammare tillväxt. Men de ser däremot ingen anledning att sänka nivån på löneökningarna.

På måndagen presenterade de sitt lönekrav, 3,0 procent på ett år med en lägsta ökning på 530 kronor.

– Vi tar ansvar för en normering som ger både fler jobb och riktiga löneökningar, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson vid en pressträff.

Det är ett marginellt högre krav än vid senaste avtalsrörelsen 2017, då facken krävde 2,8 procent på ett år och slutligen landade i treåriga avtal på totalt 6,5 procent. Detta under en period av stark högkonjunktur. Men det betyder inte att de tog ut för lite i löneökningar förra gången, anser Marie Nilsson.

– Nej, med tanke på att vi har levererat reallöneökningar och en sysselsättning som är all time high samtidigt som svensk industris konkurrenskraft har stärkts så har vi legat helt rätt.

Att vikande konjunktursiffror inte är en anledning att lägga sig lägre den här gången förklarar Marie Nilsson så här:

– Efter finanskrisen gjorde vi bedömningen att vi behövde takta ner 2013, och vi gjorde bedömningen förra gången att det var klokt att ligga kvar på den nivån. Det är inte en jättestor förändring vi gör nu. Vi har legat på den nivån under tre avtalsrörelser och det är möjligt att göra den här förändringen nu.

– Det motsvarar mycket väl en ansvarsfull löneökning, och det är vad vi behöver för att få reallöneökningar.

Per-Olof Sjöö, ordförande för fackförbundet GS, betonar betydelsen av att låta det långsiktiga perspektivet styra.

– Vi kan inte titta för mycket på hur det ser ut just nu.

Att jaga inflationen eller låta kraven svänga med konjunkturen skapar inte den balans och långsiktighet som även arbetsgivarna vill ha.

Utöver höjda reallöner driver Facken inom industrin ytterligare tre gemensamma krav i avtalsrörelsen 2020:

Mer avsättning till deltidspension
Ett system för deltidspension, även kallat flexpension, infördes 2013 av industrins parter. Det ger rätt att gå ner i deltid från 60 års ålder. Facken inom industrin kräver en höjning av premierna som betalas in för deltidspensionen.

Minska arbetsskadorna och förbättra rehabiliteringen
Vid nyanställning, inhyrning, när någon fått ny befattning eller varit borta från arbetet en viss tid, kräver Facken inom industrin att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges. Dessutom behövs tydligare mål och rutiner för att stärka arbetsanpassning och rehabilitering.

Motverka negativa effekter av föräldraledighet
Föräldraledighet ger negativ effekt på yrkes-, lön-, och karriärutveckling. Det drabbar främst kvinnor som tar ut merparten av föräldraledigheten. Facken inom industrin kräver en kartläggning av åtgärder för att förhindra de negativa effekterna.

Även de tolv samordnade LO-förbunden kräver tre procent på ett år. Med låglönesatsningen innebär det att ingen individ bidrar med mindre än 783 kronor till lönepotten.

Utöver de samordnade kraven från LO och Facken inom industrin, driver varje enskilt förbund egna krav som rör respektive kollektivavtal. I slutet av december växlar fack och arbetsgivare dessa krav med varandra.

En kommentar till “Industrifacken kräver 3,0 procent

  • en riktigt pinsam siffra får jag ändå säga, snart är det nog bättre att löneförhandla individuellt, skulle ge bättre avkastning

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Kolla ditt avtal – här är de som är klara

Kolla ditt avtal – här är de som är klara

I dagarna ska hundratusentals anställda få sin nya lön. Vi reder ut vad som gäller i de olika avtalen i industrin – och vilka avtal som inte är klara.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Sprickan som skakade Industriavtalet

Sprickan som skakade Industriavtalet

Var det början till slutet som sågs när Livs i konflikt med tjänstemännen tog paus från Facken inom industrin och GS-facket funderade på detsamma? frågar sig DA:s Harald Gatu inför Industriavtalets 25-årsjubileum.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.