Industriarbetarnas tidning

Industrifacken kräver 3,0 procent

4 november, 2019

Skrivet av

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,o procent på ett år.

I flera månader nu har arbetsgivarsidan upprepat sitt budskap inför de kommande avtalsförhandlingarna: löneökningstakten måste växlas ned. Alla konjunkturprognoser och rapporter om stigande arbetslöshet har sedan dess spelat dem i händerna. Konjunkturen mattas av.

Facken inom industrin – IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer – ser också avmattningen i ekonomin och en långsammare tillväxt. Men de ser däremot ingen anledning att sänka nivån på löneökningarna.

På måndagen presenterade de sitt lönekrav, 3,0 procent på ett år med en lägsta ökning på 530 kronor.

– Vi tar ansvar för en normering som ger både fler jobb och riktiga löneökningar, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson vid en pressträff.

Det är ett marginellt högre krav än vid senaste avtalsrörelsen 2017, då facken krävde 2,8 procent på ett år och slutligen landade i treåriga avtal på totalt 6,5 procent. Detta under en period av stark högkonjunktur. Men det betyder inte att de tog ut för lite i löneökningar förra gången, anser Marie Nilsson.

– Nej, med tanke på att vi har levererat reallöneökningar och en sysselsättning som är all time high samtidigt som svensk industris konkurrenskraft har stärkts så har vi legat helt rätt.

Att vikande konjunktursiffror inte är en anledning att lägga sig lägre den här gången förklarar Marie Nilsson så här:

– Efter finanskrisen gjorde vi bedömningen att vi behövde takta ner 2013, och vi gjorde bedömningen förra gången att det var klokt att ligga kvar på den nivån. Det är inte en jättestor förändring vi gör nu. Vi har legat på den nivån under tre avtalsrörelser och det är möjligt att göra den här förändringen nu.

– Det motsvarar mycket väl en ansvarsfull löneökning, och det är vad vi behöver för att få reallöneökningar.

Per-Olof Sjöö, ordförande för fackförbundet GS, betonar betydelsen av att låta det långsiktiga perspektivet styra.

– Vi kan inte titta för mycket på hur det ser ut just nu.

Att jaga inflationen eller låta kraven svänga med konjunkturen skapar inte den balans och långsiktighet som även arbetsgivarna vill ha.

Utöver höjda reallöner driver Facken inom industrin ytterligare tre gemensamma krav i avtalsrörelsen 2020:

Mer avsättning till deltidspension
Ett system för deltidspension, även kallat flexpension, infördes 2013 av industrins parter. Det ger rätt att gå ner i deltid från 60 års ålder. Facken inom industrin kräver en höjning av premierna som betalas in för deltidspensionen.

Minska arbetsskadorna och förbättra rehabiliteringen
Vid nyanställning, inhyrning, när någon fått ny befattning eller varit borta från arbetet en viss tid, kräver Facken inom industrin att introduktion till arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicys ges. Dessutom behövs tydligare mål och rutiner för att stärka arbetsanpassning och rehabilitering.

Motverka negativa effekter av föräldraledighet
Föräldraledighet ger negativ effekt på yrkes-, lön-, och karriärutveckling. Det drabbar främst kvinnor som tar ut merparten av föräldraledigheten. Facken inom industrin kräver en kartläggning av åtgärder för att förhindra de negativa effekterna.

Även de tolv samordnade LO-förbunden kräver tre procent på ett år. Med låglönesatsningen innebär det att ingen individ bidrar med mindre än 783 kronor till lönepotten.

Utöver de samordnade kraven från LO och Facken inom industrin, driver varje enskilt förbund egna krav som rör respektive kollektivavtal. I slutet av december växlar fack och arbetsgivare dessa krav med varandra.

En kommentar till “Industrifacken kräver 3,0 procent

  • en riktigt pinsam siffra får jag ändå säga, snart är det nog bättre att löneförhandla individuellt, skulle ge bättre avkastning

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

Enträget förhandlande gav extra i potten på Scania

IF Metallklubbarna på Scania har förhandlat fram ett lönepåslag på 3,3 procent. 0,6 procentenheter mer än det centrala avtalet.

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.