Debatt Skuggsamhället ska bort. Lagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).
Om skribenterna:
Ali Esbati är arbetsmarknadspolitisk talesperson (V).
Ciczie Weidby är ledamot i arbetsmarknadsutskottet (V).
Under hösten har vi tagit del av Dagens Arbetes granskning av skuggsamhället – det laglösa arbetsliv som präglar delar av svensk arbetsmarknad. Vi har läst om arbetstagare som tvingas jobba under slavlika förhållanden, om arbetsgivare som systematiskt bryter mot lagar och regler i syfte att pressa ner löner och villkor och om hur företagare som följer avtal, lagar och regler konkurreras ut av kriminella aktörer. Vi är upprörda men inte förvånade. Utvecklingen har pågått under lång tid.
Socialdemokraternas oförmåga och högerns ovilja att skärpa lagar, regler och rutiner har över tid förvärrat situationen.
Arbetslivskriminaliteten har inte vuxit fram ur ett vakuum – den har odlats fram genom politiska beslut. Dagens regler för arbetskraftsinvandring, som Alliansregeringen införde med stöd av Miljöpartiet 2008, är ett exempel. Regelverket är riggat för att arbetsgivare ska kunna ta hit arbetskraft i kraftigt maktunderläge. Det har lett till lönedumpning, utnyttjande och osund konkurrens. Tillsammans med andra beslut har det banat väg för det laglösa arbetsliv som avslöjas i Dagens Arbetes granskning. Socialdemokraternas oförmåga och högerns ovilja att skärpa lagar, regler och rutiner har över tid förvärrat situationen.
Arbetslivskriminaliteten påverkar arbetstagare, företag och i förlängningen hela samhället. Arbetstagare utnyttjas och tvingas arbeta för låga löner och till usla villkor, vilket pressar ner löner och villkor för övriga löntagare i utsatta branscher. Företag som följer lagar, avtal och regler konkurreras ut av oseriösa aktörer. Samhället går miste om miljardbelopp via uteblivna skatter och avgifter. Utvecklingen är systemhotande och måste stoppas. För att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten på svensk arbetsmarknad krävs en rad åtgärder. Vi vill här lyfta fram tre förslag för att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden.
För det första vill vi riva upp dagens regler för arbetskraftsinvandring och införa ett rättvist system som skyddar arbetstagarna och minskar risken för lönedumpning, utnyttjande och osund konkurrens.
Vi vill bland annat ha ett system med arbetsmarknadsprövning där arbetstillstånd endast ges till de branscher där det råder brist på arbetskraft.
Vi vill även införa juridiskt bindande avtal om lön och arbetsvillkor. Den lön och de villkor som utlovas när arbetskraftsinvandraren beviljas arbetstillstånd ska gälla. Lön och villkor ska vara i nivå med kollektivavtalet för branschen. Vi vill dessutom införa en vandelsprövning av arbetsgivare som söker arbetstillstånd för utländska arbetstagare innan arbetstillstånd beviljas. Oseriösa arbetsgivare ska inte ges möjlighet att utnyttja systemet med arbetskraftsinvandring.
För det andra vill vi stärka myndigheternas gemensamma arbete mot arbetslivskriminalitet.
Sedan 2017 bedriver åtta myndigheter, däribland Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Polismyndigheten, ett gemensamt arbete för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. För att stävja arbetslivskriminaliteten behöver myndigheternas gemensamma arbete stärkas. Vi vill dels utöka resurserna så att fler kontroller och inspektioner kan genomföras, dels inrätta så kallat arbetslivskriminalitetscenter enligt norsk modell – särskilda kontor där företrädare för de berörda myndigheterna kan arbeta tillsammans.
Vi vill dessutom se ett fördjupat samarbete mellan den myndighetsgemensamma gruppen och facken i syfte att tillvarata arbetstagarorganisationernas kunskap och erfarenhet.
För det tredje vill vi ställa hårdare krav vid offentlig upphandling.
Upphandling inom den offentliga sektorn omsätter varje år omkring 700 miljarder kronor. Här finns stora summor att tjäna för oseriösa företag. Den lagstiftning som infördes 2017 är inte tillräcklig för att motverka lönedumpning och fusk. Vi vill därför skärpa lagstiftningen.
Vi vill bland annat att det som huvudregel ska ställas krav på att max två led av underentreprenörer får användas vid offentlig upphandling. Vi vill även införa krav på kontroll och uppföljning. De upphandlande myndigheterna ska säkerställa att företag som vunnit upphandlingar de facto betalar löner i enlighet med svenska kollektivavtal samt betalat skatter och sociala avgifter.
Det är hög tid att sätta stopp för arbetslivskriminaliteten på svensk arbetsmarknad. Lönedumpning, utnyttjande och osund konkurrens ska bekämpas konsekvent och systematiskt. Skuggsamhället ska bort. Det kräver förändrad lagstiftning, stärkt myndighetssamverkan och mer kontroll. Det ska råda ordning och reda på svensk arbetsmarknad – det gynnar arbetstagarna, företagen och samhället.
Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson (V)
Ciczie Weidby, ledamot i arbetsmarknadsutskottet (V)
Håller helt med era uttalanden!