Industriarbetarnas tidning

Barhäng i gamla fabriken

30 december, 2019

Skrivet av Kristin och David Pineda Svenske

En av drygt tre miljoner tillverkade östtyska Trabanter agerar numera både bord och bänk på Szimpla Kert. Foto: Kristin och David Pineda Svenske

Industridesign I Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

SZIMPLA KERT

Var: Kazinczy ­utca 14, Budapest.
Öppettider: 12–04, söndagar 09–04. Bondemarknad ­söndagar 09–14.
Övrigt: Hundar är välkomna 10–22 (med undantag för bondemarknaden). Szimpla Kert organiserar också loppmarknader, livekonserter, cykelmarknader, utomhusbio, modevisningar och andra jippon året runt.
Webb: szimpla.hu

När en fabriks produktion har avstannat och den tomma industrilokalen så småningom har stått oanvänd i flera decennier, finns flera alternativ för den övergivna byggnaden:

a) bygg om till moderna lägenheter med industriell touch för trendiga bosättare.

b) riv och bygg en ny, modern byggnad som inte hotar att rasa ihop, men kontrasterar starkt mot stadens ålderdomliga patina.

c) rusta upp och fyll lokalen med udda stolar, gammal laboratorieutrustning, självlysande kaniner, klistermärken, trasiga tv-apparater, gunghästar och soffor gjorda av halva bilar, badkar och gamla däck och öppna sedan en av världens mest sevärda barer.

Välj alternativ c), och du får Szimpla Kert: Buda­pests första romkocsma och i dag ett av stadens främsta besöksmål bland turister.

En äkta romkocsma (”ruinbar”) kännetecknas av ett antal faktorer. Först och främst inryms den alltså i en gammal fabrikslokal, gärna med synliga, lagom slitna industriella detaljer (tänk ventilationstrummor, plåtskåp, väggar med krackelerat murbruk och tegelskorstenar). Ytorna under tak får gärna smälta ihop med den rejäla innergården, som bör ha utrymme för allt från loppisar till försäljning av närproducerad honung.

Lämplig inredning, förutom en riklig an­samling av växter, består av ett kitschigt, icke-matchande sammelsurium av ­återvunna föremål som kan klämmas in under ­rubriken ”retro”, täckta av ljusslingor i glada färger. Prisnivån ska vara låg och menyn, ifall den inte är uteslutande vegansk, bör innehålla gott om vegetariska alternativ. Atmosfären, om det rådde något tvivel, är högst avslappnad.

Szimpla Kert (”enkel trädgård”) är urmoder till det fenomen som har blivit nästan identiskt med Budapests partyliv. Szimpla är i dag visserligen bara en av omkring 30 ruinbarer i Budapest, men det var här det började, under de första åren av 2000-talet, när universitetsstudenten Abel Zsendovits tillsammans med tre vänner bestämde sig för att göra något åt Budapests dåliga utbud av barer. Tanken var att erbjuda något nytt, att öka mångfalden.

Vännerna bestämde sig för att öppna ett ställe som skulle passa deras personliga smak: en jord­nära bar som tillät människor att både vara och tycka annorlunda. Det kan låta självklart, men mångfalden hade lyst med sin frånvaro under Ungerns kommunistiska era, då oliktänkande ofta sattes i fängelse, i arbetsläger eller avrättades.

Pampig entré. Billig öl, god ­stämning och en stimulerande miljö lockar många till ruinbaren. Foto: Kristin och David Pineda Svenske

Szimpla Kert började som en ”pop-up-bar” och dök upp på ständigt nya platser. På så vis märkte initiativtagarna att det inte bara var de själva som gillade det avslappnade, brokiga konceptet. Tvärtom. Szimplas popularitet fick vännerna att bestämma sig för att på allvar satsa och började leta lokal.

Valet föll på Kazinczygatan 14, i en övergiven fabrikslokal där man hade tillverkat ugnar, enligt obekräftade uppgifter fram tills fabrikens judiska ägare deporterades till Auschwitz under andra världs­kriget.

Lokalens utformning, med både stora ytor, mindre prång och en öppen innergård, var idealisk för en näringsverksamhet som ville vara mer än bara en bar. Poesiträffar, livekonserter, bondemarknader och andra verksamheter som värnade om lokala talanger i alla tänkbara nischer – allt fick plats i den gamla fabriken.

Någon form av reklam fanns det inga pengar till och Facebook var inte uppfunnet. Nyheten spreds från mun till mun och 500 personer kom till Szimpla redan första dagen. Nu trängs tusentals människor dagligen inom barens slitna väggar.

Det är en färgstark, neonlysande upplevelse, men ruinbarerna hade inte funnits utan överflödet av fallfärdiga fabrikslokaler i Budapests centrum. Bakgrunden till detta är betydligt mörkare. En stor del av stadens mest kända romkocsma ligger i stadsdelen Erzsébetváros (”Elisabethstaden”), uppkallad efter 1800-talskejsaren Franz Josephs populära hustru, Elisabeth av Bayern.

Under 1930-talet bestod drygt 20 procent av Budapests befolkning av judar, och Erzsébetváros var den utpräglat judiska stadsdelen. Det rådde stor majoritet av judar inom yrkeskårer såsom advokater, ingenjörer, läkare och veterinärer, inom bankväsendet samt inom handel och industriell produktion. Erzsébetváros var rikt på affärer, verkstäder och fabriker, från kosher köttkonservfabriker till textilväverier.

När så andra världskriget utbröt valde Ungern 1941 att ta Tysklands parti i förhoppning om att återerövra de territorier man hade förlorat under första världskriget. Då kriget inte utvecklade sig enligt förväntan försökte man diskret byta sida, men nazisterna blev varse Ungerns illojalitet. 1944 invaderade tyskarna landet och inom loppet av två månader deporterades närmare en halv miljon ungerska judar via 145 tåg. De flesta av dem gick till Auschwitz-Birkenau.

Ruinbaren genomsyras av en retroindustriell känsla. Det här rummet har temat läkemedels­industri. Foto: Kristin och David Pineda Svenske

Efter den landsomfattandeutrensningen, ledd av Adolf Eichmann, var Budapest snart den enda stad i landet där det fortfarande levde judar. Det tidigare livliga Erzsébetváros hade dock omvandlats till ett inhägnat ghetto. Främst bodde här nu kvinnor, barn och äldre – arbetsföra män hade redan satts i arbetsläger i Mauthausen eller gasats ihjäl i Auschwitz.

I detta skede kom också den unge Raoul Wallenberg till Budapest på uppdrag av svenska utrikesministeriet för att utfärda svenska skyddspass åt judiska ungrare. Insatsen räddade tiotusentals liv, men berövade som bekant Wallenberg hans eget.

När sovjetiska styrkor slutligen kastade ut tyskarna ur Ungern i februari 1945, var endast 100 000 av Ungerns judar fortfarande vid liv. Fabriker, affärer och bostäder gapade tomma – och förblev tomma under så lång tid att de började förfalla. Erzsébetváros var ett osäkert, otryggt område som man undvek att vistas i.

Även om stämningen på Budapests ruinbarer är glad och uppsluppen, är bakgrunden betydligt dystrare. En stor andel av Budapests fabriker lades ned under 1940-talet då deras judiska ägare deporterades till koncentrationsläger. Foto: Kristin och David Pineda Svenske

Ungerns vedermödor var inte över. Den tyska ockupationen avlöstes av en sovjetisk och fram till 1989, då järnridån föll, var landet en socialistisk enpartistat där endast kommunistpartiet var tillåtet. Först 1990 hölls de första fria valen i Ungern.

Och det var alltså baradrygt tio år senare som Abel Zsendovits fick sin idé om att man borde göra något roligt med de där ytterst centrala, tomma industrilokalerna. Och den gamla ugns­fabriken blev till Szimpla Kert.

Med Szimpla Kert sattes bollen i rullning: Mika Tivadars fabrik för tillverkning av järn- och kopparkittlar blev en nattklubb. Fabriken för kosher­konserver, som fram till 2001 faktiskt drevs av Auschwitzöverlevaren Deszö Kövári, blev till etablissemanget Köleves Vendéglö. Den gamla ­fabriken för laboratorieutrustning blev till den legendariska (om än numera nedlagda) ruinbaren Tûzraktár. Och det övergivna glasbruket i stads­delen Ferencváros blev till ölparadiset Élesztö. Och så vidare.

Kanske är den yngsta generationens besökare av Szimpla Kert alltför upptagna med barens enorma ölsejdlar och instagramvänliga miljö för att fundera nämnvärt över svunna tider. Men den som väl har blivit medveten om att Europas största synagoga, den vanvårdade judiska kyrkogården samt Raoul Wallenbergs minnespark befinner sig bara 200 ­meter bort, skänker kanske ruinbarernas grymma bakgrund en tanke emellanåt.

En äkta ­ruinbar …

… är inrymd i en före detta industrilokal.
… bör ha en stor, ­gärna hundvänlig, ­innergård under bar himmel.
… serverar gärna (i vissa fall uteslutande) vegetarisk eller vegansk kost.
… har gärna kitschig, pryttlig eller allmänt märklig dekor uppåt väggarna, ofta med industrikoppling, så som gamla bilar, ­cyklar eller laboratorie­utrustning.
… ordnar konserter, poesikvällar, veganmarknader, kläd­bytardagar och ­liknande på löpande band.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen. Följ med in i studion och möt gänget bakom radioprogrammet – där det just i kväll handlar mycket om godis.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nyfödda lades skrikande i tvättrummet

Nyfödda lades skrikande i tvättrummet

Löpande band-tänket präglade inte bara den nya svenska industrin, utan formade också barnafödandet. I boken Kläda blodig skjorta berätta­s hela historien

Från lastpall till ishall

Från lastpall till ishall

Helst vill de bara spela hockey. Kunna leva på sin sport. Bli proffs. Men än så länge behövs pengarna från jobbet på lastpallsfabriken i Vimmerby.

”Året har varit som en välsmord motorsågskedja”

”Året har varit som en välsmord motorsågskedja”

Det knappa år som gått sedan Dagens Arbete gjorde ett reportage om den hemliga duon Hooja kröntes precis med utmärkelsen Årets grupp på P3 Guld. Vi frågade hur de ser på sitt succéår.

”Att bara få dra iväg är obeskrivligt”

”Att bara få dra iväg är obeskrivligt”

På jobbet tillverkar Sofia Lod möbler i småländska Totebo. På fritiden kör hon folkrace så ofta hon kan och hinner.

Det dagliga doppet

Det dagliga doppet

”Jag fick deras tillåtelse att fotografera om jag själv tog ett dopp”, berättar fotografen Markku Lähdesmäki. ”Det blev en andlig, uppfriskande – och naturligtvis – hisnande kall upplevelse.”

”När mamma gråter är texten bra”

”När mamma gråter är texten bra”

Hennes ord nålar fast Malmfälten på Lapplands horisont. Med samma ord vann gruvarbetaren Wilma Saga Persson Poetry slam Norrbotten. Här kan du se henne framföra dikten Vi är Verkligheten.

”Bara positiva reaktioner på vårt Marx-spa”

”Bara positiva reaktioner på vårt Marx-spa”

Viskadalens folkhögskola satsade på ett Marx-spa när Dagens Arbete besökte dem 2019. Vi undrade hur det har gått.

”Jakt är som semester för mig”

”Jakt är som semester för mig”

Till vardags jobbar Claes Werninger som processoperatör på massabruket i Vaggeryd. På fritiden jagar han och tävlar i prickskytte.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.