Industriarbetarnas tidning

Barhäng i gamla fabriken

30 december, 2019

Skrivet av Kristin och David Pineda Svenske

En av drygt tre miljoner tillverkade östtyska Trabanter agerar numera både bord och bänk på Szimpla Kert. Foto: Kristin och David Pineda Svenske

Industridesign I Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

SZIMPLA KERT

Var: Kazinczy ­utca 14, Budapest.
Öppettider: 12–04, söndagar 09–04. Bondemarknad ­söndagar 09–14.
Övrigt: Hundar är välkomna 10–22 (med undantag för bondemarknaden). Szimpla Kert organiserar också loppmarknader, livekonserter, cykelmarknader, utomhusbio, modevisningar och andra jippon året runt.
Webb: szimpla.hu

När en fabriks produktion har avstannat och den tomma industrilokalen så småningom har stått oanvänd i flera decennier, finns flera alternativ för den övergivna byggnaden:

a) bygg om till moderna lägenheter med industriell touch för trendiga bosättare.

b) riv och bygg en ny, modern byggnad som inte hotar att rasa ihop, men kontrasterar starkt mot stadens ålderdomliga patina.

c) rusta upp och fyll lokalen med udda stolar, gammal laboratorieutrustning, självlysande kaniner, klistermärken, trasiga tv-apparater, gunghästar och soffor gjorda av halva bilar, badkar och gamla däck och öppna sedan en av världens mest sevärda barer.

Välj alternativ c), och du får Szimpla Kert: Buda­pests första romkocsma och i dag ett av stadens främsta besöksmål bland turister.

En äkta romkocsma (”ruinbar”) kännetecknas av ett antal faktorer. Först och främst inryms den alltså i en gammal fabrikslokal, gärna med synliga, lagom slitna industriella detaljer (tänk ventilationstrummor, plåtskåp, väggar med krackelerat murbruk och tegelskorstenar). Ytorna under tak får gärna smälta ihop med den rejäla innergården, som bör ha utrymme för allt från loppisar till försäljning av närproducerad honung.

Lämplig inredning, förutom en riklig an­samling av växter, består av ett kitschigt, icke-matchande sammelsurium av ­återvunna föremål som kan klämmas in under ­rubriken ”retro”, täckta av ljusslingor i glada färger. Prisnivån ska vara låg och menyn, ifall den inte är uteslutande vegansk, bör innehålla gott om vegetariska alternativ. Atmosfären, om det rådde något tvivel, är högst avslappnad.

Szimpla Kert (”enkel trädgård”) är urmoder till det fenomen som har blivit nästan identiskt med Budapests partyliv. Szimpla är i dag visserligen bara en av omkring 30 ruinbarer i Budapest, men det var här det började, under de första åren av 2000-talet, när universitetsstudenten Abel Zsendovits tillsammans med tre vänner bestämde sig för att göra något åt Budapests dåliga utbud av barer. Tanken var att erbjuda något nytt, att öka mångfalden.

Vännerna bestämde sig för att öppna ett ställe som skulle passa deras personliga smak: en jord­nära bar som tillät människor att både vara och tycka annorlunda. Det kan låta självklart, men mångfalden hade lyst med sin frånvaro under Ungerns kommunistiska era, då oliktänkande ofta sattes i fängelse, i arbetsläger eller avrättades.

Pampig entré. Billig öl, god ­stämning och en stimulerande miljö lockar många till ruinbaren. Foto: Kristin och David Pineda Svenske

Szimpla Kert började som en ”pop-up-bar” och dök upp på ständigt nya platser. På så vis märkte initiativtagarna att det inte bara var de själva som gillade det avslappnade, brokiga konceptet. Tvärtom. Szimplas popularitet fick vännerna att bestämma sig för att på allvar satsa och började leta lokal.

Valet föll på Kazinczygatan 14, i en övergiven fabrikslokal där man hade tillverkat ugnar, enligt obekräftade uppgifter fram tills fabrikens judiska ägare deporterades till Auschwitz under andra världs­kriget.

Lokalens utformning, med både stora ytor, mindre prång och en öppen innergård, var idealisk för en näringsverksamhet som ville vara mer än bara en bar. Poesiträffar, livekonserter, bondemarknader och andra verksamheter som värnade om lokala talanger i alla tänkbara nischer – allt fick plats i den gamla fabriken.

Någon form av reklam fanns det inga pengar till och Facebook var inte uppfunnet. Nyheten spreds från mun till mun och 500 personer kom till Szimpla redan första dagen. Nu trängs tusentals människor dagligen inom barens slitna väggar.

Det är en färgstark, neonlysande upplevelse, men ruinbarerna hade inte funnits utan överflödet av fallfärdiga fabrikslokaler i Budapests centrum. Bakgrunden till detta är betydligt mörkare. En stor del av stadens mest kända romkocsma ligger i stadsdelen Erzsébetváros (”Elisabethstaden”), uppkallad efter 1800-talskejsaren Franz Josephs populära hustru, Elisabeth av Bayern.

Under 1930-talet bestod drygt 20 procent av Budapests befolkning av judar, och Erzsébetváros var den utpräglat judiska stadsdelen. Det rådde stor majoritet av judar inom yrkeskårer såsom advokater, ingenjörer, läkare och veterinärer, inom bankväsendet samt inom handel och industriell produktion. Erzsébetváros var rikt på affärer, verkstäder och fabriker, från kosher köttkonservfabriker till textilväverier.

När så andra världskriget utbröt valde Ungern 1941 att ta Tysklands parti i förhoppning om att återerövra de territorier man hade förlorat under första världskriget. Då kriget inte utvecklade sig enligt förväntan försökte man diskret byta sida, men nazisterna blev varse Ungerns illojalitet. 1944 invaderade tyskarna landet och inom loppet av två månader deporterades närmare en halv miljon ungerska judar via 145 tåg. De flesta av dem gick till Auschwitz-Birkenau.

Ruinbaren genomsyras av en retroindustriell känsla. Det här rummet har temat läkemedels­industri. Foto: Kristin och David Pineda Svenske

Efter den landsomfattandeutrensningen, ledd av Adolf Eichmann, var Budapest snart den enda stad i landet där det fortfarande levde judar. Det tidigare livliga Erzsébetváros hade dock omvandlats till ett inhägnat ghetto. Främst bodde här nu kvinnor, barn och äldre – arbetsföra män hade redan satts i arbetsläger i Mauthausen eller gasats ihjäl i Auschwitz.

I detta skede kom också den unge Raoul Wallenberg till Budapest på uppdrag av svenska utrikesministeriet för att utfärda svenska skyddspass åt judiska ungrare. Insatsen räddade tiotusentals liv, men berövade som bekant Wallenberg hans eget.

När sovjetiska styrkor slutligen kastade ut tyskarna ur Ungern i februari 1945, var endast 100 000 av Ungerns judar fortfarande vid liv. Fabriker, affärer och bostäder gapade tomma – och förblev tomma under så lång tid att de började förfalla. Erzsébetváros var ett osäkert, otryggt område som man undvek att vistas i.

Även om stämningen på Budapests ruinbarer är glad och uppsluppen, är bakgrunden betydligt dystrare. En stor andel av Budapests fabriker lades ned under 1940-talet då deras judiska ägare deporterades till koncentrationsläger. Foto: Kristin och David Pineda Svenske

Ungerns vedermödor var inte över. Den tyska ockupationen avlöstes av en sovjetisk och fram till 1989, då järnridån föll, var landet en socialistisk enpartistat där endast kommunistpartiet var tillåtet. Först 1990 hölls de första fria valen i Ungern.

Och det var alltså baradrygt tio år senare som Abel Zsendovits fick sin idé om att man borde göra något roligt med de där ytterst centrala, tomma industrilokalerna. Och den gamla ugns­fabriken blev till Szimpla Kert.

Med Szimpla Kert sattes bollen i rullning: Mika Tivadars fabrik för tillverkning av järn- och kopparkittlar blev en nattklubb. Fabriken för kosher­konserver, som fram till 2001 faktiskt drevs av Auschwitzöverlevaren Deszö Kövári, blev till etablissemanget Köleves Vendéglö. Den gamla ­fabriken för laboratorieutrustning blev till den legendariska (om än numera nedlagda) ruinbaren Tûzraktár. Och det övergivna glasbruket i stads­delen Ferencváros blev till ölparadiset Élesztö. Och så vidare.

Kanske är den yngsta generationens besökare av Szimpla Kert alltför upptagna med barens enorma ölsejdlar och instagramvänliga miljö för att fundera nämnvärt över svunna tider. Men den som väl har blivit medveten om att Europas största synagoga, den vanvårdade judiska kyrkogården samt Raoul Wallenbergs minnespark befinner sig bara 200 ­meter bort, skänker kanske ruinbarernas grymma bakgrund en tanke emellanåt.

En äkta ­ruinbar …

… är inrymd i en före detta industrilokal.
… bör ha en stor, ­gärna hundvänlig, ­innergård under bar himmel.
… serverar gärna (i vissa fall uteslutande) vegetarisk eller vegansk kost.
… har gärna kitschig, pryttlig eller allmänt märklig dekor uppåt väggarna, ofta med industrikoppling, så som gamla bilar, ­cyklar eller laboratorie­utrustning.
… ordnar konserter, poesikvällar, veganmarknader, kläd­bytardagar och ­liknande på löpande band.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Jakt är som semester för mig”

”Jakt är som semester för mig”

Till vardags jobbar Claes Werninger som processoperatör på massabruket i Vaggeryd. På fritiden jagar han och tävlar i prickskytte.

Första kvinnan på gjuteriet

Första kvinnan på gjuteriet

1960-talet hade precis börjat när småbarnsmamman Anna-Lisa Misker klev in på Pentaverken i Skövde. ”Jobba på fabrik fanns inte på min karta”, berättar hon. Men hon blev kvar i 32 år.

Jan har hittat sitt eget sound

Jan har hittat sitt eget sound

Jazz är skapande i stunden. Och när man improviserar är det nästan terapeutiskt. Dagens Arbete har träffat saxofonisten och pappersarbetaren Jan Ottosson.

Udden sitter i detaljerna

Udden sitter i detaljerna

Satirtecknaren Julie Leonardsson tilldelas årets EWK-pris. I snart 50 år har han häcklat makten med sina vassa och innehållsrika bilder. Och den som tittar noga får sin belöning i skratt.

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Vad konstiga ni är som lyssnar på musik från 1920-­talet, sa kompisarna till Klara och Johanna Söderberg. De brydde sig inte. First Aid Kit visste redan då var de har sina rötter. Här kan du lyssna på de som gick före!

”Det är kul att lösa svåra situationer”

”Det är kul att lösa svåra situationer”

Till vardags jobbar Sara Wiinikka som ombudsman på Pappers. På fritiden är hon fotbollsdomare i högsta division – damallsvenskan.

Året i samebyn

Året i samebyn

De här bilderna är tagna under ett år i Unna tjerusj, tidigare Sörkaitums sameby.

Nu berättas festivalkulturens historia

Nu berättas festivalkulturens historia

Sommar, sol och musikfestival. För tusentals svenskar är det en självklar kombination. Men festivalkulturens historia har tidigare varit oberättad. Det var innan industriarbetaren Roger Skoog gick på sitt tio år långa skift i musikhistoriens tjänst.

”För mitt brödjobb var det förödande”

”För mitt brödjobb var det förödande”

2021 berättade vi om Ulrika Linder som skildrade sin arbetsplats i boken Återvinningscentralen. Den uppskattades mer av läsarna än av arbetsgivaren.

Fredrik räddar traktorerna till eftervärlden

Fredrik räddar traktorerna till eftervärlden

Till vardags är Fredrik ­Hargefors ­servicetekniker i Torsby. När han stämplar ut startar nästa pass – att skruva på sina trettio veteranmaskiner.

IF Metalls kongress

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Grön omställning och kvinnors villkor är kärnfrågor som hade varit främmande på IF Metalls kongresser förr i tiden. DA:s Anna Julius ser tillbaka på fem dagars kongress – och 14 års bevakning av IF Metall.

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Förbundsstyrelsen ska verka för högkostnadsskydd för tandvård, ett Samhall utan vinstintresse och stärkt avtalspension. Det var några av besluten på IF Metalls kongress.

”Många har fått föra fram sin talan”

”Många har fått föra fram sin talan”

Fem ombud sammanfattar sina intryck från IF Metalls kongress.

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Tusentals kvinnor lider i tystnad av sina förlossningsskador på arbetsplatser runt om i Sverige. Susanna Svenssons starka berättelse fick förbundsstyrelsen att svänga. IF Metall tillsätter nu en arbetsgrupp för att belysa problematiken.

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

IF Metall ska jobba hårdare för att alla ska få avtalspension inbetald hela arbetslivet. ”Det är ruskigt viktigt”, säger Jonas Seppälä som var en av dem som gick upp och talade för motionerna.

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Hallå där Rose Omamo, generalsekreterare för Amalgamated Union of Kenya Metal Workers (AUKMW), en av de internationella gästerna under IF Metalls kongress.

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förtrycket hårdnat i Belarus. IF Metalls kongress fördömer regimens attacker på oberoende fackförbund och arresteringar av fackliga ledare.

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

Ferenc Kovacs från valberedningen lämnade över en spegel till förbundsstyrelsen, och bad dem se om människor med utomeuropeisk bakgrund syntes i den.

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.