Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
Gästkrönika Efter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.
Dan Strängby jobbar som truckchaufför i utlastningen på Gyllensvaans Möbler i Kättilstorp utanför Falköping. Här tillverkas bokhyllan Billy till IKEA.
Är fackligt aktiv på klubb, sektion och i avdelning 7 GS Skaraborg.
Ser för närvarande bra och väntar nu på att få prova ut nya glasögon. ”Jag hann tänka många negativa tankar innan allt klarnade. Man tar så mycket för självklart. Att nu få se all julbelysning även detta år känns plötsligt fantastiskt – tillsammans med glögg och pepparkakor!”
I höstas blev mitt vänstra öga mer och mer grumligt. Mängder med svarta prickar, lite värk av och till. Rätt som det var kom det något som kan liknas vid en rullgardin som skymde sikten snett uppifrån höger.
Det var otrevligt. Riktigt otrevligt, synen är kanske det sista man vill ska drabbas. Vid mitt besök hos Synsam i Falköping blev jag av optikern remitterad till en undersökning på Kärnsjukhuset i Skövde morgonen därpå.
Läkaren som undersökte mig gav mig det smått chockartade beskedet om att jag hade drabbats av näthinneavlossning och att tiden var dyrbar. Hon redogjorde på telefon med en kollega innan hon kom tillbaka och beordrade mig att morgonen därpå infinna mig på Mölndals sjukhus för operation.
I Mölndal blev jag inskriven direkt och informerades om vad som skulle komma att hända under dagen. Under eftermiddagen blev jag opererad. Ögat tömdes på den så kallade glaskroppen, linsen byttes ut, grå starr avlägsnades, ögat fylldes med gas och näthinnan sattes åter på plats med hjälp av laser.
Redan dagen efter fick jag åka hem. Jag var beordrad att inte titta uppåt eller rakt fram de närmaste sex dagarna. Jag blev också tvungen att endast ligga på höger sida i sängen, allt för att ögat skulle läkas så bra som möjligt. Jag blev sjukskriven i tre veckor. Efter två återbesök på Kärnsjukhuset är jag nu fullt återställd.
Frågan är nu vad man kan dra för slutsatser av det här?
Det allra första som kommer framför mig är hur snabbt det gick. Synsam på onsdagen och färdigt opererad under fredagen. På ögonkliniken i Mölndal har man en väntetid på i genomsnitt 0,8 dagar, helt fantastiskt.
Om vi följer debatten hör vi ju inget annat än hur värdelöst vården fungerar. Mina egna erfarenheter visar motsatsen, inte bara vid detta tillfälle. Jag har alltid blivit snabbt behandlad, korrekt, noggrant och med stor skicklighet av välutbildade läkare och sköterskor.
Vad kostar det då att göra en sådan här operation? Enbart ett linsbyte ligger på runt 50 000 kronor, men det var bara en liten del av den operation som gjordes på mig. Jag vågar inte ens tänka vad det egentligen kostade för jag slapp ju betala. Som skattebetalande svensk kom jag undan med en liten patientavgift plus två återbesök på vardera 300 kronor.
”Betala efter bärkraft och nyttja efter behov”, en hörnsten i den svenska modellen som vi ska vara oerhört stolta över. I många andra länder, exempelvis USA, hade det krävts svindyra försäkringar för att överhuvudtaget kommit nära ett operationsbord.
Finns det ytterligare slutsatser att dra? Jodå, det är inte slut ännu.
Vilka var det som behandlade mig? Optikern i Falköping var en tjej som bott i Sverige i hela sitt liv, med föräldrar som troligtvis också bott i Sverige under hela sin levnad. Den kvinnliga läkaren i Skövde som gav mig det tunga beskedet kom från Syrien. Hon kämpade med svenskan men det var ändå inga problem med att förstå vad hon menade. Hennes kunnighet i sin profession var oomtvistad. Läkaren som opererade mig i Mölndal kom från Grekland. En skojfrisk, intensiv kille som faktiskt fick mig att skratta mitt under operationen.
Vid mina återbesök i Skövde undersöktes jag av en läkare från Irak. Jag blir imponerad av den yrkesskicklighet som finns på våra sjukhus, vare sig kunskapen finns hos invandrade eller infödda svenskar. Men frågan som jag ställer mig är: Hur skulle sjukvården sett ut om vi inte hade haft någon invandring?
Och det är inte över än. Här finns ännu mer att hämta.
Jag var sjukskriven i tre veckor. Två av veckorna betalar arbetsgivaren min sjuklön, den tredje betalas av Försäkringskassan. De flesta av oss tar detta för givet. Om vi frågar våra systrar och bröder i många andra länder är det sannerligen ingen självklarhet. Du måste arbeta för att få lön. Är du sjuk får du skylla dig själv.
Sjukersättning är något som den svenska arbetarrörelsen slagits för i decennier. Kan vi förlora denna förmån? Självklart, det är bara ett riksdagsbeslut bort.
Dessutom en extra bonus: Tack vare att min arbetsgivare tecknat kollektivavtal omfattas jag som kollektivanställd av en försäkring som täcker upp en del av det som jag förlorar, eftersom sjuklönen är 80 procent av din egentliga lön. Sammantaget får jag en hyfsad lön jag kan leva på, trots att jag varit sjuk. En annan viktig ingrediens i den svenska modellen.
I Sverige håller vi ihop, vi har tillit (svenskans vackraste ord?) till varandra. Det är det som skapat ett av världens bästa land att bo i. Efter den här hösten inser jag hur mycket vi faktiskt får av välfärdssamhället och framförallt vilket makalöst jobb som välfärdsarbetarna gör.
Vill vi ha en välfärd i världsklass som dessutom betalar bra löner till dem som jobbar inom vård och omsorg måste vi betala skatt efter förmåga, det gäller alla. Därför är det vansinnigt att skatten på arbete är högre än skatten på kapital. Det innebär att den som jobbar på fabriken betalar högre skatt på sin inkomst än fabriksägaren som betalar lägre skatt på sitt kapital.
Grundfilosofin i vårt samhälle är att vi betalar skatt efter förmåga och att vi använder välfärden efter behov. Det är bäst för alla, även fabriksägaren.
Dan Strängby
Det finns ingenting i lagen som förhindrar handläggare ifrån att fatta beslut till sökandes fördel, det är en attitydförändring som har skett stegvis. Men förhoppningsvis kommer regeländringarna som S fått igenom att förbättra för de sjukskrivna, skriver John Nyberg, förtroendevald i GS.
Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.
Avslaget kunde inte komma olägligare för en ensamstående mamma, skriver författaren Anneli Jordahl.
Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.
Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.
Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.
Välfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.
Det är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.
Till alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.
Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.
Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.
Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.
”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.
Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.
Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”
Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”
Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”
För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.
Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.
Efter flera timmars debatt lade Henrik Brolin från avdelning 4 fram ett förslag som kunde lösa upp knutarna.
Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.
Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.
Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.
Natalia Sparrelid hoppas att hon ska våga ta plats i debatterna på GS-fackets kongress. Medlemmarnas möjlighet att påverka är allra viktigast, och då får förbundet inte vara toppstyrt, anser hon. Vad betyder det för dig att vara kongressombud?– Det är ett stor ansvar, man har en påverkansmöjlighet som man inte bör missa. Jag tycker att […]
En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling ”Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.
Svensk offentlig sjukvård är lika förtalad av det borgerliga blocket som den svenska skolan blivit allt sedan Björklund engagerade sig i debatten. Man sprider en vrångbild av verksamheten, därför blir man glad av din krönika! Mera sanningar i den vägen!
Jag vänder mig mot att man tittar på hur ”alla andra länder” löser sina problem. Sverige skall mätas efter svenska förhållanden eller så pratar man bara skit!
Då kan man ju lika gärna prata om usa.s sjukvård och strunta i att dom betalar för den. Och då hamnar sverige långt efter vad det ankommer på sjukvården.
Man kan inte jämföra äpplen med päron utan bananer med bananer.