Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

Gästkrönika Efter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

Om skribenten:

Dan Strängby jobbar som truckchaufför i utlastningen på Gyllensvaans Möbler i Kättilstorp utanför Falköping. Här tillverkas bokhyllan Billy till IKEA.

Är fackligt aktiv på klubb, sektion och i avdelning 7 GS Skaraborg.

Ser för närvarande bra och väntar nu på att få prova ut nya glasögon. ”Jag hann tänka många negativa tankar innan allt klarnade. Man tar så mycket för självklart. Att nu få se all julbelysning även detta år känns plötsligt fantastiskt – tillsammans med glögg och pepparkakor!”

 

I höstas blev mitt vänstra öga mer och mer grumligt. Mängder med svarta prickar, lite värk av och till. Rätt som det var kom det något som kan liknas vid en rullgardin som skymde sikten snett uppifrån höger.

Det var otrevligt. Riktigt otrevligt, synen är kanske det sista man vill ska drabbas. Vid mitt besök hos Synsam i Falköping blev jag av optikern remitterad till en undersökning på Kärnsjukhuset i Skövde morgonen därpå.

Läkaren som undersökte mig gav mig det smått chockartade beskedet om att jag hade drabbats av näthinneavlossning och att tiden var dyrbar. Hon redogjorde på telefon med en kollega innan hon kom tillbaka och beordrade mig att morgonen därpå infinna mig på Mölndals sjukhus för operation.

I Mölndal blev jag inskriven direkt och informerades om vad som skulle komma att hända under dagen. Under eftermiddagen blev jag opererad. Ögat tömdes på den så kallade glaskroppen, linsen byttes ut, grå starr avlägsnades, ögat fylldes med gas och näthinnan sattes åter på plats med hjälp av laser.

Redan dagen efter fick jag åka hem. Jag var beordrad att inte titta uppåt eller rakt fram de närmaste sex dagarna. Jag blev också tvungen att endast ligga på höger sida i sängen, allt för att ögat skulle läkas så bra som möjligt. Jag blev sjukskriven i tre veckor. Efter två återbesök på Kärnsjukhuset är jag nu fullt återställd.

Frågan är nu vad man kan dra för slutsatser av det här?

Det allra första som kommer framför mig är hur snabbt det gick. Synsam på onsdagen och färdigt opererad under fredagen. På ögonkliniken i Mölndal har man en väntetid på i genomsnitt 0,8 dagar, helt fantastiskt.

Om vi följer debatten hör vi ju inget annat än hur värdelöst vården fungerar. Mina egna erfarenheter visar motsatsen, inte bara vid detta tillfälle. Jag har alltid blivit snabbt behandlad, korrekt, noggrant och med stor skicklighet av välutbildade läkare och sköterskor.

Vad kostar det då att göra en sådan här operation? Enbart ett linsbyte ligger på runt 50 000 kronor, men det var bara en liten del av den operation som gjordes på mig. Jag vågar inte ens tänka vad det egentligen kostade för jag slapp ju betala. Som skattebetalande svensk kom jag undan med en liten patientavgift plus två återbesök på vardera 300 kronor.

”Betala efter bärkraft och nyttja efter behov”, en hörnsten i den svenska modellen som vi ska vara oerhört stolta över. I många andra länder, exempelvis USA, hade det krävts svindyra försäkringar för att överhuvudtaget kommit nära ett operationsbord.

Finns det ytterligare slutsatser att dra? Jodå, det är inte slut ännu.

Vilka var det som behandlade mig? Optikern i Falköping var en tjej som bott i Sverige i hela sitt liv, med föräldrar som troligtvis också bott i Sverige under hela sin levnad. Den kvinnliga läkaren i Skövde som gav mig det tunga beskedet kom från Syrien. Hon kämpade med svenskan men det var ändå inga problem med att förstå vad hon menade. Hennes kunnighet i sin profession var oomtvistad. Läkaren som opererade mig i Mölndal kom från Grekland. En skojfrisk, intensiv kille som faktiskt fick mig att skratta mitt under operationen.

Vid mina återbesök i Skövde undersöktes jag av en läkare från Irak. Jag blir imponerad av den yrkesskicklighet som finns på våra sjukhus, vare sig kunskapen finns hos invandrade eller infödda svenskar. Men frågan som jag ställer mig är: Hur skulle sjukvården sett ut om vi inte hade haft någon invandring?

Och det är inte över än. Här finns ännu mer att hämta.

Jag var sjukskriven i tre veckor. Två av veckorna betalar arbetsgivaren min sjuklön, den tredje betalas av Försäkringskassan. De flesta av oss tar detta för givet. Om vi frågar våra systrar och bröder i många andra länder är det sannerligen ingen självklarhet. Du måste arbeta för att få lön. Är du sjuk får du skylla dig själv.

Sjukersättning är något som den svenska arbetarrörelsen slagits för i decennier. Kan vi förlora denna förmån? Självklart, det är bara ett riksdagsbeslut bort.

Dessutom en extra bonus: Tack vare att min arbetsgivare tecknat kollektivavtal omfattas jag som kollektivanställd av en försäkring som täcker upp en del av det som jag förlorar, eftersom sjuklönen är 80 procent av din egentliga lön. Sammantaget får jag en hyfsad lön jag kan leva på, trots att jag varit sjuk. En annan viktig ingrediens i den svenska modellen.

I Sverige håller vi ihop, vi har tillit (svenskans vackraste ord?) till varandra. Det är det som skapat ett av världens bästa land att bo i. Efter den här hösten inser jag hur mycket vi faktiskt får av välfärdssamhället och framförallt vilket makalöst jobb som välfärdsarbetarna gör.

Vill vi ha en välfärd i världsklass som dessutom betalar bra löner till dem som jobbar inom vård och omsorg måste vi betala skatt efter förmåga, det gäller alla. Därför är det vansinnigt att skatten på arbete är högre än skatten på kapital. Det innebär att den som jobbar på fabriken betalar högre skatt på sin inkomst än fabriksägaren som betalar lägre skatt på sitt kapital.

Grundfilosofin i vårt samhälle är att vi betalar skatt efter förmåga och att vi använder välfärden efter behov. Det är bäst för alla, även fabriksägaren.

Dan Strängby

Läs mer: Gästkrönika | Krönikor | Opinion

Dan Strängby

2Kommentarer

Kcml:

Svensk offentlig sjukvård är lika förtalad av det borgerliga blocket som den svenska skolan blivit allt sedan Björklund engagerade sig i debatten. Man sprider en vrångbild av verksamheten, därför blir man glad av din krönika! Mera sanningar i den vägen!

Tobias:

Jag vänder mig mot att man tittar på hur ”alla andra länder” löser sina problem. Sverige skall mätas efter svenska förhållanden eller så pratar man bara skit!
Då kan man ju lika gärna prata om usa.s sjukvård och strunta i att dom betalar för den. Och då hamnar sverige långt efter vad det ankommer på sjukvården.

Man kan inte jämföra äpplen med päron utan bananer med bananer.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

3

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Det våras för välfärden!

LEDAREPlötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.