Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Drogtester. Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem.
Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

Momodou Lamin Sanneh, skyddsombud och vice klubbordförande för IF Metall på Plastal, berättar om skyddsombudets situation när en anställd åkt fast i drogtest. Foto: David Lundmark

Han vet att det inte kommer att bli lätt. Redan innan vice fackordföranden Momodou Lamin Sanneh går in till förhandlingarna känner han att det blir tufft, ibland till och med att det kommer att gå åt helvete. Han får ett kort hej, men ingen möter hans blick. När kollegor fastnat i drogtest blir förhandlingarna med arbetsgivaren långa och krävande. Anställningen står ofta på spel.

På papperet framför sig har han antecknat orden ”Arbetsanpassning och rehabilitering”. Vad det innebär i praktiken är en stridsfråga mellan facket och arbetsgivaren, Volvos underleverantör Plastal. Momodou Lamin Sanneh använder argument om att missbruket ska ses som en sjukdom, som kan ha orsakats av arbetsgivarens hårda tempo, tidspress och ensidigt arbete. Har arbetsgivaren gjort allt för att förhindra att de inte orsakat drogproblemet?

Ibland fungerar det, ibland inte. Han och de andra i IF Metall-klubben har lyckats få arbetsgivaren att bekosta behandlingshem och ogiltigförklarat uppsägningar. Då har han kunnat lämna förhandlingen som en vinnare. Men känslan är sällan långvarig.

Jag har jobbat i 19 år och aldrig testats. Andra har testats fyra gånger på kort tid.

Momodou Lamin Sanneh, skyddsombud och vice klubbordförande på Plastal.

Utanför väntar arbetskamraternas frågor: ”Varför skyddar ni kriminella, drogpåverkade? De är ju farliga för oss andra.”

Samma frågor som arbetsgivaren ställt i förhandlingen.

– Ja, brukar jag svara, det är just därför de ska skickas på rehabilitering.

När en anställd inte kan utföra sina arbetsuppgifter på grund av en sjukdom har arbetsgivaren ansvar att hjälpa den personen. Men det är oklart vad som gäller om en anställd har ett drogberoende. Företagen avgör själva om de ska betala behandling och till vem. De avgör också vilka som ska drogtestas och när.

– Hos oss sker drogtesterna slumpmässigt och vid misstanke. Jag har jobbat i 19 år och aldrig testats. Andra har testats fyra gånger på kort tid. Det är som ett lotteri, vi har aldrig utrett exakt hur urvalen görs, säger Momodou Lamin Sanneh.

Drogtester i det privata arbetslivet regleras inte av någon lag. Tre gånger har frågan utretts. Men ingenting har hänt. Företagens argument är att de drogtestar för att garantera säkerheten på arbetsplatsen. Då väger den personliga integriteten lätt, har det visat sig i en rad domar. Arbetsdomstolen ger arbetsgivaren rätt att säga upp den som vägrar drogtest.

Darko Davidovic.

Darko Davidovic, förbundsjurist på IF Metall, suckar. Han tycker att arbetsgivare ofta tar den lätta vägen och gör sig av med anställda som åker fast i drogtest, med argumentet att det är olagligt att bruka droger.

– Då tar de på sig domstolens roll att döma. Arbetsgivaren ska inte ha den rollen, säger Darko Davidovic.

– Vi har ju sett att arbetsgivarens metod att sparka personer som åker fast i drogtest inte löser problemen. Individen åker ut, men drogerna på arbetsplatsen finns kvar.

Hans råd till anställda är att först sikta på att söka vård och få beroendet klassat som sjukdom, då kan det bli enklare att kräva rehab från arbetsgivaren.

IF Metall vill att arbetsgivaren ska få ett utökat rehabiliteringsansvar och facket vill stoppa uppsägningar av anställda med drogproblem.

Anders Weihe.

Men näringslivet håller inte med, bland andra Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. Hans rekommendation till sina medlemsföretag är avsked när anställda är kraftigt påverkade av droger och är en säkerhetsrisk. Något utökat rehabiliteringsansvar för arbetsgivaren ser han inte framför sig.

– Jag tycker även att resonemanget om alkoholism som sjukdom är tveksamt. Men nu är rättsläget som det är. Det var inte en särskilt väl övervägd praxis när man hittade på det här med sjukdomsalkoholism.

Dagens Arbete har gjort en kartläggning  som visar att flera arbetsgivare avgör från fall till fall hur de ska hantera en anställd som fastnat i drogtest. En del företag väljer att hjälpa när det handlar om tillsvidareanställda, medan bemanningsanställda sparkas ut.

Andra företag går endast in med rehabiliteringshjälp om det är fastställt, av läkare, att missbruket är en sjukdom.

Vår hållning är att drogerna ska bort men personen ska stanna.

Carlos Rebelo Da Silva, huvudskyddsombud på Volvo Cars i Göteborg.

Carlos Rebelo Da Silva.

På Volvo Cars i Göteborg är förhandlingsläget svårt för facket när anställda åkt fast i drogtest och arbetsgivaren vill säga upp dem.

– Inget biter på arbetsgivaren. Vi försöker få det till att drogproblemen är en sjukdom och berättar om omständigheter till varför personen använt droger, men vi möts alltid av argumentet att droger är olagligt, även om arbetskamraten sköter sin del av anställningsavtalet. Lagstiftningen är för vag, säger huvudskyddsombud Carlos Rebelo Da Silva.

Han tycker att en lag borde ta ställning till uppsåtet – ifall drogen tas mot smärta eller som partydrog.

När någon fastnar i drogtest har det hänt att Volvo erbjudit den anställda en ekonomisk uppgörelse för att frivilligt lämna sin tjänst.

Ofta känner individen mycket skam och skuld, berättar han. Den anställda väljer då att ta den ”säkra” vägen.

–  Individen väljer ofta ett par månadslöner och blanka papper, alltså att man slutar frivilligt och att det inte står att man fick sluta på grund av droger.

– Vår hållning är att drogerna ska bort men personen ska stanna. Det har visat sig vara svårt. Det blir inte ens någon förhandling.

Sedan i maj har Volvo Cars i Göteborg polisanmält anställda som fastnat i drogtest. Trots att anmälningarna är tandlösa. Någon förundersökning inleds inte och det riktas ingen brottsmisstanke mot de anställda, de hamnar heller inte i något register. Företagets nya hållning har gjort att flera anställda, enligt facket, sagt upp sig innan testen eftersom det finns en oro över att bli polisanmäld.

De som slutar får heller aldrig chans att kräva rehabilitering.

Men vad är det egentligen som gäller? Måste arbetsgivaren stå för behandling?

Vi vänder oss till Arbetsdomstolen för att få svar.

– Än så länge finns ingen rättspraxis för det har aldrig prövats, så i nuläget är det oklart, säger Sören Öman, ordförande för Arbetsdomstolen.

Carlos Rebelo Da Silva hoppas på att något drogärende snart ska hamna i Arbetsdomstolen.

– Så att vi i facket har något att gå på, argument som vi kan använda för att få arbetsgivaren att ta rehabiliteringsansvar.

Momodou Lamin Sanneh ser inte saken på samma sätt.

– Jag vill inte att rehabiliteringsansvaret ska prövas i Arbetsdomstolen. Om det går åt arbetsgivarens håll så ligger vi risigt till, då blir det rättspraxis och så vinner vi inte en enda jävla tvist.

Grafiken visar drogtester i arbetslivet analyserade av Karolinska Universitetssjukhuset och Unilabs, som är två av de största aktörerna för drogtestanalys i arbetslivet.


Tipsa oss!

Vill du berätta om droger på ditt jobb?
Kontakta våra reportrar:

Johanna Edström, 070-648 22 15, je@da.se

Marcus Derland, 070-485 67 16, md@da.se

Läs på tipsa.da.se hur vi garanterar din anonymitet. Tänk på att inte använda företagets telefon eller dator!

Läs mer: DA granskar

Marcus Derland och Johanna Edström

7Kommentarer

stevO:

Vi bör avkriminalisera användandet av droger, det gör ingen nytta. Vi har även en lagstiftning som säger att vi ska straffa självskadebeteende, men just i droger så har man gjort avsteg från denna lagstiftning.

En vanlig missuppfattning är även att bara för att man visar positivt på ett drogtest, då är man påverkad av droger. Detta stämmer inte. Man kan ha spår av droger i flera dagar som skulle ge utslag på ett test, men man behöver inte var påverkad för det.

Ta tex cannabis, ruset försvinner efter bara några timmar, men skulle du får göra ett test dagen efter, då skulle det visa positivt.

Tobias:

stevO, en avkriminalisering innebär att det blir mer accepterat att bruka droger vilket i sin tur kommer leda till ökat droganvändande. Jag har personer i min närhet som brukat både lätta och tyngre droger, oavsett vilket så har det påverkat deras livssituation och familjerelation till det sämre. Vid en avkriminalisering skulle detta drabba fler människor (både brukare, familj, vänner osv), något jag absolut inte vill!

De flesta av oss är medvetna om att ett positivt drogtest inte innebär att man är påverkat för tillfället, men risken för det är betydligt högre än om drogtestet varit negativt.

stevO:

@Tobias Vid en avkriminalisering så kan inte arbetsgivaren skylla på att det är olagligt att vara påverkad. Att droganvändandet skulle öka spelar egentligen ingen roll, bara för att man använder droger betyder det inte att man har ett missbruk.

Hur många jobbar och är påverkade av lagliga opiater som man har fått utskrivna av läkare? Där bryr man sig inte så mycket då man har fått det den lagliga vägen. Men vi ska straffa någon som rökte på på fredagen, och sedan göra ett slumpmässigt drogprov på måndagen? löjligt om du frågar mig.

Folk kommer ha problem med droger oavsett om vi har kriminaliserat eller inte. Idag väljer man att straffa dom, som inte har lett till något bra. Kanske dax att prova vad andra länder gör, att avkriminalisera.

En bra serie att titta på är på TV4, Anders och knarket heter den.

Thomas Hol:

Jag håller med StevO Det man har rökt på fredagen syns på måndagen men ruset är borta men spår finns kvar. Jag tycker man ska pröva om slumpvisa drogtester strider mot GDPR eller driva frågan i en civilrättslig rättegång och lämna AD utanför.

Tobias:

stevO ”Att droganvändandet skulle öka spelar egentligen ingen roll” detta uttalande är skrämmande, mer droganvändande innebär mer påverkan på användarna, deras familj och vänner samt samhället i övrigt.

Lagligt utskrivna opiater är ett nödvändigt ont, dessa får man utskrivna av personer med medicinsk expertis. Vad är anledningen till att man tar illegla droger och vem står för expertisen om vad som behövs?
Om man inte på några sätt ska straffa i efterhand så bör det gälla alla brott. Blir du inte tagen på bar gärning så ska du gå fri.

Folk kommer alltid att ha problem med droger ja, och vid avkriminalisering kommer antalet människor med problem öka.

Ett bra sätt att se problemet med droger är att ha brukare i sin närhet, det är dock inget jag rekommenderar.

Jimmy Blondin:

Sverige bör reglera drogtestning så det blir tydligare hur detta ska gå till och när det tillåts. Sett till länderna inom EU så har endast Finland (2003), Irland (2005) och Norge (2005) lagstiftning som tydligt och specifikt tar upp frågan om drogprovning på arbetsplatsen. För alla länder är dock olikheter och skillnader tydliga.

Tex tillåter Frankrike enbart testning för högsäkerhetsklassade positioner. I Holland är nyanställningstester av alla sökande förbjuden enligt lag.

Det andra är att på bred front diskutera ansvaret för det som är diagnoser tex narkotikaberoende och att om detta är fallet så ska inte juridiken stå över sjukdomsrekvisiten som i dag.

För oss som arbetar med den direkta rehabiliteringen så händer det att vi möter just det att de stängs av från arbetsplatsen och då ibland utan lön tills värdena är 0. Här bör vi fundera på om detta är rätt väg att gå istället för arbetsanpassning under tiden tex. Det finns även exempel där medarbetaren ej vågar tala om att han använt vissa preparat och att man använt sprutor av rädsla för att mista jobbet. Istället har man talat om förskriven medicin som överdoserats. Stigmatiseringen och oklarheterna mellan AFS:ar och AD och för den delen Försäkringskassans bedömning gör detta till ett område med flera tolkningar. Absolut inte bra för någon.

Vi skrev om ökningen av drogtester här 2018: https://www.resursrehabilitering.se/drogtester-okar-stort-i-arbetslivet-varfor/

Thorsten Schüue:

Något som ofta glöms i samband med drog- och dopingtester är att några procent av oss i befolkningen lider av paruresis, ”blyg blåsa”, då man inte kan kissa på kommando, under övervakning, tidspress o s v. Mycket ångestskapande med urinprovets damoklessvärd hängande över sig!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Tipsa oss om droger på jobbet

Hur är det att jobba med drogpåverkade kollegor? Har du själv använt narkotikaklassade preparat? Hur har din arbetsgivare agerat? Tipsa oss!

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.