Industriarbetarnas tidning

”Drogtester är som ett lotteri”

12 december, 2019

Skrivet av Marcus Derland och Johanna Edström

Drogtester. Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem.
Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

Momodou Lamin Sanneh, skyddsombud och vice klubbordförande för IF Metall på Plastal, berättar om skyddsombudets situation när en anställd åkt fast i drogtest. Foto: David Lundmark

Han vet att det inte kommer att bli lätt. Redan innan vice fackordföranden Momodou Lamin Sanneh går in till förhandlingarna känner han att det blir tufft, ibland till och med att det kommer att gå åt helvete. Han får ett kort hej, men ingen möter hans blick. När kollegor fastnat i drogtest blir förhandlingarna med arbetsgivaren långa och krävande. Anställningen står ofta på spel.

På papperet framför sig har han antecknat orden ”Arbetsanpassning och rehabilitering”. Vad det innebär i praktiken är en stridsfråga mellan facket och arbetsgivaren, Volvos underleverantör Plastal. Momodou Lamin Sanneh använder argument om att missbruket ska ses som en sjukdom, som kan ha orsakats av arbetsgivarens hårda tempo, tidspress och ensidigt arbete. Har arbetsgivaren gjort allt för att förhindra att de inte orsakat drogproblemet?

Ibland fungerar det, ibland inte. Han och de andra i IF Metall-klubben har lyckats få arbetsgivaren att bekosta behandlingshem och ogiltigförklarat uppsägningar. Då har han kunnat lämna förhandlingen som en vinnare. Men känslan är sällan långvarig.

Jag har jobbat i 19 år och aldrig testats. Andra har testats fyra gånger på kort tid.

Momodou Lamin Sanneh, skyddsombud och vice klubbordförande på Plastal.

Utanför väntar arbetskamraternas frågor: ”Varför skyddar ni kriminella, drogpåverkade? De är ju farliga för oss andra.”

Samma frågor som arbetsgivaren ställt i förhandlingen.

– Ja, brukar jag svara, det är just därför de ska skickas på rehabilitering.

När en anställd inte kan utföra sina arbetsuppgifter på grund av en sjukdom har arbetsgivaren ansvar att hjälpa den personen. Men det är oklart vad som gäller om en anställd har ett drogberoende. Företagen avgör själva om de ska betala behandling och till vem. De avgör också vilka som ska drogtestas och när.

– Hos oss sker drogtesterna slumpmässigt och vid misstanke. Jag har jobbat i 19 år och aldrig testats. Andra har testats fyra gånger på kort tid. Det är som ett lotteri, vi har aldrig utrett exakt hur urvalen görs, säger Momodou Lamin Sanneh.

Drogtester i det privata arbetslivet regleras inte av någon lag. Tre gånger har frågan utretts. Men ingenting har hänt. Företagens argument är att de drogtestar för att garantera säkerheten på arbetsplatsen. Då väger den personliga integriteten lätt, har det visat sig i en rad domar. Arbetsdomstolen ger arbetsgivaren rätt att säga upp den som vägrar drogtest.

Darko Davidovic.

Darko Davidovic, förbundsjurist på IF Metall, suckar. Han tycker att arbetsgivare ofta tar den lätta vägen och gör sig av med anställda som åker fast i drogtest, med argumentet att det är olagligt att bruka droger.

– Då tar de på sig domstolens roll att döma. Arbetsgivaren ska inte ha den rollen, säger Darko Davidovic.

– Vi har ju sett att arbetsgivarens metod att sparka personer som åker fast i drogtest inte löser problemen. Individen åker ut, men drogerna på arbetsplatsen finns kvar.

Hans råd till anställda är att först sikta på att söka vård och få beroendet klassat som sjukdom, då kan det bli enklare att kräva rehab från arbetsgivaren.

IF Metall vill att arbetsgivaren ska få ett utökat rehabiliteringsansvar och facket vill stoppa uppsägningar av anställda med drogproblem.

Anders Weihe.

Men näringslivet håller inte med, bland andra Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. Hans rekommendation till sina medlemsföretag är avsked när anställda är kraftigt påverkade av droger och är en säkerhetsrisk. Något utökat rehabiliteringsansvar för arbetsgivaren ser han inte framför sig.

– Jag tycker även att resonemanget om alkoholism som sjukdom är tveksamt. Men nu är rättsläget som det är. Det var inte en särskilt väl övervägd praxis när man hittade på det här med sjukdomsalkoholism.

Dagens Arbete har gjort en kartläggning  som visar att flera arbetsgivare avgör från fall till fall hur de ska hantera en anställd som fastnat i drogtest. En del företag väljer att hjälpa när det handlar om tillsvidareanställda, medan bemanningsanställda sparkas ut.

Andra företag går endast in med rehabiliteringshjälp om det är fastställt, av läkare, att missbruket är en sjukdom.

Vår hållning är att drogerna ska bort men personen ska stanna.

Carlos Rebelo Da Silva, huvudskyddsombud på Volvo Cars i Göteborg.

Carlos Rebelo Da Silva.

På Volvo Cars i Göteborg är förhandlingsläget svårt för facket när anställda åkt fast i drogtest och arbetsgivaren vill säga upp dem.

– Inget biter på arbetsgivaren. Vi försöker få det till att drogproblemen är en sjukdom och berättar om omständigheter till varför personen använt droger, men vi möts alltid av argumentet att droger är olagligt, även om arbetskamraten sköter sin del av anställningsavtalet. Lagstiftningen är för vag, säger huvudskyddsombud Carlos Rebelo Da Silva.

Han tycker att en lag borde ta ställning till uppsåtet – ifall drogen tas mot smärta eller som partydrog.

När någon fastnar i drogtest har det hänt att Volvo erbjudit den anställda en ekonomisk uppgörelse för att frivilligt lämna sin tjänst.

Ofta känner individen mycket skam och skuld, berättar han. Den anställda väljer då att ta den ”säkra” vägen.

–  Individen väljer ofta ett par månadslöner och blanka papper, alltså att man slutar frivilligt och att det inte står att man fick sluta på grund av droger.

– Vår hållning är att drogerna ska bort men personen ska stanna. Det har visat sig vara svårt. Det blir inte ens någon förhandling.

Sedan i maj har Volvo Cars i Göteborg polisanmält anställda som fastnat i drogtest. Trots att anmälningarna är tandlösa. Någon förundersökning inleds inte och det riktas ingen brottsmisstanke mot de anställda, de hamnar heller inte i något register. Företagets nya hållning har gjort att flera anställda, enligt facket, sagt upp sig innan testen eftersom det finns en oro över att bli polisanmäld.

De som slutar får heller aldrig chans att kräva rehabilitering.

Men vad är det egentligen som gäller? Måste arbetsgivaren stå för behandling?

Vi vänder oss till Arbetsdomstolen för att få svar.

– Än så länge finns ingen rättspraxis för det har aldrig prövats, så i nuläget är det oklart, säger Sören Öman, ordförande för Arbetsdomstolen.

Carlos Rebelo Da Silva hoppas på att något drogärende snart ska hamna i Arbetsdomstolen.

– Så att vi i facket har något att gå på, argument som vi kan använda för att få arbetsgivaren att ta rehabiliteringsansvar.

Momodou Lamin Sanneh ser inte saken på samma sätt.

– Jag vill inte att rehabiliteringsansvaret ska prövas i Arbetsdomstolen. Om det går åt arbetsgivarens håll så ligger vi risigt till, då blir det rättspraxis och så vinner vi inte en enda jävla tvist.

Grafiken visar drogtester i arbetslivet analyserade av Karolinska Universitetssjukhuset och Unilabs, som är två av de största aktörerna för drogtestanalys i arbetslivet.


Tipsa oss!

Vill du berätta om droger på ditt jobb?
Kontakta våra reportrar:

Johanna Edström, 070-648 22 15, je@da.se

Marcus Derland, 070-485 67 16, md@da.se

Läs på tipsa.da.se hur vi garanterar din anonymitet. Tänk på att inte använda företagets telefon eller dator!

7 kommentarer till “Drogtester är som ett lotteri

  • Vi bör avkriminalisera användandet av droger, det gör ingen nytta. Vi har även en lagstiftning som säger att vi ska straffa självskadebeteende, men just i droger så har man gjort avsteg från denna lagstiftning.

    En vanlig missuppfattning är även att bara för att man visar positivt på ett drogtest, då är man påverkad av droger. Detta stämmer inte. Man kan ha spår av droger i flera dagar som skulle ge utslag på ett test, men man behöver inte var påverkad för det.

    Ta tex cannabis, ruset försvinner efter bara några timmar, men skulle du får göra ett test dagen efter, då skulle det visa positivt.

  • stevO, en avkriminalisering innebär att det blir mer accepterat att bruka droger vilket i sin tur kommer leda till ökat droganvändande. Jag har personer i min närhet som brukat både lätta och tyngre droger, oavsett vilket så har det påverkat deras livssituation och familjerelation till det sämre. Vid en avkriminalisering skulle detta drabba fler människor (både brukare, familj, vänner osv), något jag absolut inte vill!

    De flesta av oss är medvetna om att ett positivt drogtest inte innebär att man är påverkat för tillfället, men risken för det är betydligt högre än om drogtestet varit negativt.

  • @Tobias Vid en avkriminalisering så kan inte arbetsgivaren skylla på att det är olagligt att vara påverkad. Att droganvändandet skulle öka spelar egentligen ingen roll, bara för att man använder droger betyder det inte att man har ett missbruk.

    Hur många jobbar och är påverkade av lagliga opiater som man har fått utskrivna av läkare? Där bryr man sig inte så mycket då man har fått det den lagliga vägen. Men vi ska straffa någon som rökte på på fredagen, och sedan göra ett slumpmässigt drogprov på måndagen? löjligt om du frågar mig.

    Folk kommer ha problem med droger oavsett om vi har kriminaliserat eller inte. Idag väljer man att straffa dom, som inte har lett till något bra. Kanske dax att prova vad andra länder gör, att avkriminalisera.

    En bra serie att titta på är på TV4, Anders och knarket heter den.

  • Jag håller med StevO Det man har rökt på fredagen syns på måndagen men ruset är borta men spår finns kvar. Jag tycker man ska pröva om slumpvisa drogtester strider mot GDPR eller driva frågan i en civilrättslig rättegång och lämna AD utanför.

  • stevO ”Att droganvändandet skulle öka spelar egentligen ingen roll” detta uttalande är skrämmande, mer droganvändande innebär mer påverkan på användarna, deras familj och vänner samt samhället i övrigt.

    Lagligt utskrivna opiater är ett nödvändigt ont, dessa får man utskrivna av personer med medicinsk expertis. Vad är anledningen till att man tar illegla droger och vem står för expertisen om vad som behövs?
    Om man inte på några sätt ska straffa i efterhand så bör det gälla alla brott. Blir du inte tagen på bar gärning så ska du gå fri.

    Folk kommer alltid att ha problem med droger ja, och vid avkriminalisering kommer antalet människor med problem öka.

    Ett bra sätt att se problemet med droger är att ha brukare i sin närhet, det är dock inget jag rekommenderar.

  • Sverige bör reglera drogtestning så det blir tydligare hur detta ska gå till och när det tillåts. Sett till länderna inom EU så har endast Finland (2003), Irland (2005) och Norge (2005) lagstiftning som tydligt och specifikt tar upp frågan om drogprovning på arbetsplatsen. För alla länder är dock olikheter och skillnader tydliga.

    Tex tillåter Frankrike enbart testning för högsäkerhetsklassade positioner. I Holland är nyanställningstester av alla sökande förbjuden enligt lag.

    Det andra är att på bred front diskutera ansvaret för det som är diagnoser tex narkotikaberoende och att om detta är fallet så ska inte juridiken stå över sjukdomsrekvisiten som i dag.

    För oss som arbetar med den direkta rehabiliteringen så händer det att vi möter just det att de stängs av från arbetsplatsen och då ibland utan lön tills värdena är 0. Här bör vi fundera på om detta är rätt väg att gå istället för arbetsanpassning under tiden tex. Det finns även exempel där medarbetaren ej vågar tala om att han använt vissa preparat och att man använt sprutor av rädsla för att mista jobbet. Istället har man talat om förskriven medicin som överdoserats. Stigmatiseringen och oklarheterna mellan AFS:ar och AD och för den delen Försäkringskassans bedömning gör detta till ett område med flera tolkningar. Absolut inte bra för någon.

    Vi skrev om ökningen av drogtester här 2018: https://www.resursrehabilitering.se/drogtester-okar-stort-i-arbetslivet-varfor/

  • Något som ofta glöms i samband med drog- och dopingtester är att några procent av oss i befolkningen lider av paruresis, ”blyg blåsa”, då man inte kan kissa på kommando, under övervakning, tidspress o s v. Mycket ångestskapande med urinprovets damoklessvärd hängande över sig!

Lämna ett svar till Thomas Hol Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.