Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Li Shufu och Geely steg in i Mercedes för två år sedan ”genom bakdörren men med stora mål”, enligt Der Spiegel. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIV I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Harald Gatu, reporter.

Tyska Der Spiegel utmålar landets bilindustri som ”idéfattig, lat och ängslig”.

De senaste veckornas nyheter från Tyskland visar att landets fordonsindustri pressas av elektrifieringen. 10 000 jobb bort från Audi, nästan lika många från Mercedes och det var känt sedan tidigare att leverantörsjätten Continental vill kapa 20 000 jobb. Allt handlar om elektricitet. Som en av Mercedes-topparna sa: Fordonsindustrin genomgår just nu den största omvandlingen i sin historia.

Tydligare kan det knappast sägas. Tysk bilindustri har länge levt på devisen ”Vorsprung durch Technik” (”försprång genom teknik”), ett tekniskt försprång symboliserat i kvalitetsstämpeln Made in Germany. Prestigebilar som signalerat teknisk fulländning, avancerad ingenjörskonst och status. Försprånget håller på att glida ur tyskarna. I dag påstås amerikanska Waymo, som utvecklar självkörande fordon, ha ett börsvärde lika stort som Volkswagen, Mercedes och BMW tillsammans.

Nyligen publicerade tyska veckomagasinet Der Speigel ett alarmerande reportage om nervositeten inom tyska bilindustri. Omslaget visar en kraschad tysk bil med rubriken ”Från hundra till noll”.

För, som tidningen skriver, vad händer med den traditionstyngda stoltheten och myten om den tyska bilen när elmotor och batteri kommer från Sydkorea och dess uppkopplade styrsystem navigeras via amerikanska nätjättar? Och har inte den ”individuella körglädjen” förlorat sin magi när alltfler efterfrågar mobilitetstjänster som bättre passar plånbok, livssituation och klimat? En privatägd bil står ju still, outnyttjad, i genomsnitt 98 procent av sin livstid.

Motorn, den tyska biltillverkningens stolthet – och den mest värdefulla delen av ett fordon – håller på att avvecklas inför deras ögon, skriver tidningen. ”Det smärtar och följderna är allvarliga långt bortom de stora bilmärkena.” Miljoner tyskar är beroende av bilindustrin.

I flera år har varningsfingrar höjts i Tyskland. Vi har hamnat på efterkälken, vi måste göra något för att hinna i kapp. Därav de aviserade personalnerdragningarna den gångna veckan.

Samtidigt annonserade den tyska regeringen en ny strategi för industrin: spetsföretag ska skyddas från utländska uppköp. Vilken snabbt kritiserades av den tyska bilindustrins tyngsta lobbyorganisation VDA som menade att politikernas inblandning riskerade att inkräkta på entreprenörernas frihet och i förlängningen försämra innovationer och utveckling.

Att de tyska politikerna visar både oro och intresse för bilindustrins framtid är knappast oväntat. De tyska bilföretagen har en särställning och betecknas som hjärtat i industrinationen. Branschen bär upp en ansenlig del av det jättelika handelsöverskott landet har med omvärlden och är en del av förklaringen till att Tyskland under senare år faktiskt har haft en större export än Kina, både i reda pengar och som andel av BNP.

Nu vill den tyska i samarbete med franska regeringen se om sin fordonsindustri. Insikten om att elektrifieringen håller på att vända upp och ner på fordonsindustrin har lett till en återkomst för, just det, industripolitik. Ett begrepp som förpassades ur affärsspråket när det mest talades om IT, tjänstesamhälle och den nya ekonomin. Industrin sågs som något förlegat och gammalmodigt.

Efter att den finansiella ekonomin löpt amok och utlöste finanskrisen har behovet av en levande och innovativ tillverkningsindustri åter börjat diskuterats. Bilindustrins nya utmaningar har skyndat på den diskussionen.

För två år sedan initierade EU sin batteriallians med industrin för att skapa ett ”ekosystem” för europeiskt tillverkade batterier. Då handlar det både om att bygga upp en eftersatt infrastruktur – en stad som Peking har exempelvis lika många laddstolpar som hela Tyskland – och att bygga upp egna batterifabriker.

Det duger inte att elbilarnas batterier tillverkas av Kina, Japan och Sydkorea. Lägg därtill att det mesta av mjukvaran för de nya och alltmer uppkopplade bilarna kommer från amerikanska nätjättar. Europa är om inte överspelat så ordentligt på efterkälken. Europeiska investeringsbankens jättelån till Northvolt i Skellefteå och Västerås är en viktigare del av ett globalt industripolitiskt pussel än vad man kanske har trott. Northvolt blir ju Europas största batterifabrik när monteringen är i full drift 2024. Att kontrollera batteritekniken och fortsätta utveckla den ses som en strategiskt viktig tillgång. Därav de industripolitiska ambitionerna inom EU.

Nyfikna vill se området som är röjt för Northvolt planerade fabrik, fem minuters bilväg öster om Skellefteå centrum. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Affärstidningen Financial Times uppmärksammar just nu det industripolitiska uppvaknandet i Europa och exemplifierar med just Northvoltfabriken som det första och hittills mest påtagliga uttrycket av den nya inriktningen.

Efter 2040 kommer Volkswagen inte att tillverka en enda bil som drivs av bensin eller diesel. Nu närmast hoppas man att den nya elbilen ID.3 ska få samma genomslag som en gång den klassiska bubblan eller för den delen Golf fick på sin tid. I somras ingick Volkswagen och Ford i ett samarbete om elektrifiering och självkörande fordon, precis som franska PSA (Peugeot och Citroën) och Fiat-Chrysler.

Att utveckla den nya bilen kräver gigantiska investeringar. Bara Mercedes slantar upp en sådär 100 miljarder kronor i utvecklingspengar. Där bidrar en Sverige-bekanting med finansiering: Li Shufu från kinesiska Geely som också äger Volvo Cars.  Li Shufu och Geely steg in i Mercedes för två år sedan ”genom bakdörren men med stora mål”, enligt Der Spiegel. Med ett tioprocentigt ägande kan han utöva ett ansenligt inflytande. Som exempelvis att ta Mercedes gamla sorgebarn Smart till Kina och där elektrifiera den lilla bilen för den kinesiska massmarknaden.

Sveriges statsminister Stefan Löfven provsitter en av bilarna under ett besök hos biltillverkaren Geely. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Hur Li Shufus tyska äventyr påverkar Volvo Cars är svårt att spekulera i. Att ena dagen svälja Volvo för att sedan börja äta in sig i konkurrenten Mercedes kan kanske te sig märkligt. Men den kinesiska regeringen vill skapa globala mästare och Geely är ett sånt utvalt företag. Kinas största privata bilföretag och med största sannolikhet lättåtkomliga investeringsmiljarder i de statliga kreditinstituten.

Allt kanske inte handlar om elektricitet utan också om en hel del maktspel. Som han sa häromdagen, en av Mercedes-topparna: ”Fordonsindustrin genomgår just nu den största omvandlingen i sin historia.”

 

Läs mer: perspektiv | Teknik och miljö


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.