Industriarbetarnas tidning

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

20 december, 2019

Skrivet av

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

Industriarbetsgivarna efterlyser också mer flexibilitet i de avtal som gäller för massa- och pappersindustrin. Detta krävs för att produktiviteten ska öka, menar Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf.

– Våra industrier behöver flexibilitet. Vi måste få till avtal som möjliggör att vi ökar antalet timmar och att förläggning av arbetstid bättre anpassas till verksamheternas behov, säger han i ett pressmeddelande.

Per Widolf tillägger också att lönen ska spegla de enskilda medarbetarnas kompetens och prestationer i högre grad.

Pappers vill ha ett ettårigt avtal, medan Industriarbetsgivarna vill ha ett längre. Hur långt är oklart.

Per Widolf:
– Basindustrin är kapitalintensiv och har långa planeringshorisonter. Vi har ett behov av stabilitet och ser därför gärna längre avtal.

3 kommentarer till “Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

  • Jag kan tänka mig 0% i löneökning, om man dubblar ATFen, dubblar övertidsersättningen och gör övertiden 100% frivillig.

  • Per Widolf glömmer att vi har insyn i hur fina ekonomiska resultat presterar företag inom pappersindustrin! Det öppnar ganska realistiskt för 4 %. Det är vi värda eftersom är just vi som har bidragit starkt till detta. Per representerar kapitalet som av sin natur är aldrig nöjda. Det är stor skillnad mellan oss. Vi arbetare tycker att det är bra att aktieägarna får rimliga avkastningar som stimulerar de för vidare investeringar. Per Widolf är samtidigt av en annan uppfattning när det gäller oss anställda. Vi skulle helst sänka lönen för att hjälpa honom att optimera vinster. Först bantas företagsorganisationer till den anorektiska nivån. Sjuktalet ökar markant! Dessutom kräver han mer flexibilitet! Ibland funderar man på finns det positiva människosynen i de näringslivsrepresentanterna.

  • Individuell lönesättning vore ju ett stort steg framåt för pappersindustrin. Som det är nu så är det få som gör mycket. Men har samma lön som dem som bidrar mindre. Och dessa individer ska belönas med samma lön för att man har kompetens och har arbetat i många år. Det drar inte in några pengar.

    Att sedan Hallstaviks fack lyckas trassla till det så kollektivarna inte får lön innan jul för att man ska kräva något så bissart som kolsyrat vatten gör en bara ledsen och fundersam på vad medlemsavgiften används till.

    Man kan ju tänka sig att en ensamstående förälder hade behövt den slanten innan jul. Inte ett löfte om kolsyrat vatten när vatten automaterna byts ut i framtiden. Men detta tycker man på facket är en framgång.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Industrin överens om löneökningar på 5,4 procent

Industrin överens om löneökningar på 5,4 procent

Fack och arbetsgivare inom industrin har enats om löneökningar på 5,4 procent i 29 månader.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.