Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Avtal 2020

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Perspektiv Arbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen.

Harald Gatu, reporter.

Pengarna först, javisst. En avtalsrörelse bestämmer alltid hur stor del av produktionsöverskottet som ska gå till din lön. Men inte bara.

Förhandlingarna mellan arbetsgivare och fackförbund påverkar även makten på arbetsplatsen. Ingen fråga symboliserar maktrelationen som just flexibilitet.

Flexibilitet är inget harmlöst begrepp. Ordet är laddat med frågan om vem som bestämmer.

Två perspektiv krockar med varandra, arbetsgivarnas och de anställdas.

Arbetsgivaren vill kunna variera mängden arbete beroende på hur stor efterfrågan är. Många order – mycket arbete. Lite order – lite arbete. För att minimera kostnaderna vill arbetsgivarna så långt som möjligt kunna ”precisionsbemanna” arbetsplatsen: rätt mängd arbete utförs med rätt antal människor på plats vid rätt tillfälle.

De anställda, å sin sida, vill kunna förutse när och hur mycket man ska jobba. Det kan vara bra att veta om man kan hämta på dagis på onsdag och om man verkligen kan vara ledig på lördag.

För arbetsgivarna är flexibiliteten ett avgörande konkurrensmedel. Att kunna leverera sina produkter i tid är livsviktigt för det företag som vill hänga med. Men orderböckerna är inte alltid lika tjocka. Efterfrågan går upp och ner, vilket kostar. Frågan är vem som ska bära den kostnaden. Arbetsgivaren eller de anställda?

Om arbetsgivaren kunde sänka lönerna så fort orderböckerna börjar bli tunna, då skulle kostnaden vältras över på de anställda. Men det går inte. Kollektivavtalet begränsar arbetsgivarens makt i lönesättningen. I kollektivavtalet finns det löneskydd som värnar din lön.

Däremot kan arbetsgivaren använda sig av annan flexibilitet, bemanningen. Antalet anställda kan utan större svårighet varieras med hjälp av visstidsanställningar och inhyrning. Eller för den delen uppsägningar av fast anställda på grund av arbetsbrist.

Dessutom kan arbetsgivaren variera arbetstiderna. Vilket kräver ett lokalt avtal med facket. Och den överenskommelsen har ett pris. Den fackklubb som säger ja till att variera arbetstiden kräver vanligtvis något i utbyte, en kostnad som arbetsgivaren helst skulle vilja slippa. Därför strävar arbetsgivarna efter att kunna ”öppna” riksavtalen så att man inte behöver köpslå med det lokala facket om arbetstiden.

I dag förtydligade Teknikföretagen hur de vill öka flexibiliteten i sina medlemsföretag.

(texten fortsätter nedan)

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Gå upp och ner i tid? Javisst, på Teknikavtalet  vill arbetsgivarna kunna variera arbetstiden med 7 timmar under en tvåveckorsperiod – om man inte kommer överens med det lokala facket om något annat. I förra avtalsrörelsen krävde arbetsgivaren att kunna förlägga de timmarna även på lördagar. Det kravet finns inte med i år.

Mer övertid? Ja. Teknikföretagen vill kunna beordra mer övertid. IF Metall vill tvärtom sänka övertidstaket; många medlemmar har slitit hårt under de senaste åren när företagen gått för högtryck.

Semester i september? Ja, säger arbetsgivarna. De vill kunna förlägga fyra sammanhängande semesterveckor till någon gång under perioden maj-september.

Utöver mer flexibla arbetstider vill också arbetsgivarna kunna variera lönen.

Lokala lönesänkningar? Ja, säger Teknikföretagen. Dels vill de att pottens storlek bestäms lokalt på det enskilda företaget, det är inget som de centrala parterna ska förhandla fram. Dels vill de ha ”moderna, enkla och enhetliga avtal” där hela löneavtalet ska vara ”lokalt dispositivt”. Det vill säga: på det enskilda företaget ska arbetsgivare och klubb kunna komma överens om att sänka lönerna under avtalets nivå.

Det här motsätter sig naturligtvis facket. Avtalet är ett miniavtal. Vilket innebär att det bara kan förbättras lokalt, inte försämras. Ingen tillåts jobba under sämre villkor än som anges i det rikstäckande kollektivavtalet.

(texten fortsätter nedan)

Maktstriden om din tid

Länge kunde facken byta lönehöjningar och andra avtalsförbättringar mot arbetsfred. Arbetsgivarna köpte arbetsfreden för en bestämd avtalsperiod. Så fungerar det fortfarande.

Men bytet och köpslåendet förändrades när industrin började gå från standardiserad produktion för lager till skräddarsydd just in time-tillverkning. Då hände något.

Behovet av att snabbt kunna ställa om produktionen blev så mycket större med det nya sättet att producera. Att kunna vara mer flexibel blev så mycket viktigare.

Den som tittar bakåt upptäcker ett långdraget, lågintensivt utnötningskrig kring flexibiliteten. Det man förlorar på ett ställe tar man igen någon annanstans. Som på 1980-talet, då striden om flexibiliteten så smått började varva upp. När dåvarande Metall fick igenom kortare arbetstid för tvåskiftsarbetare betalades det med en eftergift till arbetsgivarna; regeln som begränsar arbetstiden till 8,5 timmar per arbetsdag slopades.

Drygt tio år senare, i 1995 års avtalsrörelse bestämde sig Metall att driva kravet på att förkorta arbetstiden med 100 timmar om året. Motståndet var stenhårt från tunga industrigrupper, inte minst stålindustrin.

Men inte från verkstadsindustrin. De såg snarare en öppning – mot ökad flexibilitet.

Karl-Olof Stenqvist, då förhandlingschef på Teknikföretagens föregångare Sveriges verkstadsindustrier, har för Dagens Arbete berättat hur han såg möjligheten att ”luckra upp låsningar” och få en ”friare förläggning av arbetstiderna”. Fackets krav på kortare arbetstid i form av komp i en tidbank skulle nog gå för sig – om arbetsgivarna fick någonting istället. ”Så fort Metall krävde mer tid i banken så kunde vi växla det mot ökad flexibilitet”.

Metall fick arbetstidsförkortningen på plats. Men först efter en tre veckor lång övertidsblockad – och en eftergift till Teknikföretagen. Arbetsgivaren fick utökade möjligheter att göra upp om arbetstiden med den enskilde – utan att behöva komma överens med den lokala fackklubben.

Sedan följde köpslåendet i avtalsrörelse efter avtalsrörelse. De anställdas arbetstider förkortades till priset av att arbetsgivarna fick mer flexibilitet.

Avtalsförbättringar kostar och prislappen har allt som oftast hetat ökad flexibilitet. Nu mobiliserar facken för att återigen driva igenom löneökningar i det riksavtal som arbetsgivarna sedan ett kvartssekel tillbaka försökt tömma på löneökningar. Utnötningskriget fortsätter.

Läs mer: Avtalsrörelsen | perspektiv


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

1

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.