Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

Perspektiv Arbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen.

Harald Gatu, reporter.

Pengarna först, javisst. En avtalsrörelse bestämmer alltid hur stor del av produktionsöverskottet som ska gå till din lön. Men inte bara.

Förhandlingarna mellan arbetsgivare och fackförbund påverkar även makten på arbetsplatsen. Ingen fråga symboliserar maktrelationen som just flexibilitet.

Flexibilitet är inget harmlöst begrepp. Ordet är laddat med frågan om vem som bestämmer.

Två perspektiv krockar med varandra, arbetsgivarnas och de anställdas.

Arbetsgivaren vill kunna variera mängden arbete beroende på hur stor efterfrågan är. Många order – mycket arbete. Lite order – lite arbete. För att minimera kostnaderna vill arbetsgivarna så långt som möjligt kunna ”precisionsbemanna” arbetsplatsen: rätt mängd arbete utförs med rätt antal människor på plats vid rätt tillfälle.

De anställda, å sin sida, vill kunna förutse när och hur mycket man ska jobba. Det kan vara bra att veta om man kan hämta på dagis på onsdag och om man verkligen kan vara ledig på lördag.

För arbetsgivarna är flexibiliteten ett avgörande konkurrensmedel. Att kunna leverera sina produkter i tid är livsviktigt för det företag som vill hänga med. Men orderböckerna är inte alltid lika tjocka. Efterfrågan går upp och ner, vilket kostar. Frågan är vem som ska bära den kostnaden. Arbetsgivaren eller de anställda?

Om arbetsgivaren kunde sänka lönerna så fort orderböckerna börjar bli tunna, då skulle kostnaden vältras över på de anställda. Men det går inte. Kollektivavtalet begränsar arbetsgivarens makt i lönesättningen. I kollektivavtalet finns det löneskydd som värnar din lön.

Däremot kan arbetsgivaren använda sig av annan flexibilitet, bemanningen. Antalet anställda kan utan större svårighet varieras med hjälp av visstidsanställningar och inhyrning. Eller för den delen uppsägningar av fast anställda på grund av arbetsbrist.

Dessutom kan arbetsgivaren variera arbetstiderna. Vilket kräver ett lokalt avtal med facket. Och den överenskommelsen har ett pris. Den fackklubb som säger ja till att variera arbetstiden kräver vanligtvis något i utbyte, en kostnad som arbetsgivaren helst skulle vilja slippa. Därför strävar arbetsgivarna efter att kunna ”öppna” riksavtalen så att man inte behöver köpslå med det lokala facket om arbetstiden.

I dag förtydligade Teknikföretagen hur de vill öka flexibiliteten i sina medlemsföretag.

(texten fortsätter nedan)

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Gå upp och ner i tid? Javisst, på Teknikavtalet  vill arbetsgivarna kunna variera arbetstiden med 7 timmar under en tvåveckorsperiod – om man inte kommer överens med det lokala facket om något annat. I förra avtalsrörelsen krävde arbetsgivaren att kunna förlägga de timmarna även på lördagar. Det kravet finns inte med i år.

Mer övertid? Ja. Teknikföretagen vill kunna beordra mer övertid. IF Metall vill tvärtom sänka övertidstaket; många medlemmar har slitit hårt under de senaste åren när företagen gått för högtryck.

Semester i september? Ja, säger arbetsgivarna. De vill kunna förlägga fyra sammanhängande semesterveckor till någon gång under perioden maj-september.

Utöver mer flexibla arbetstider vill också arbetsgivarna kunna variera lönen.

Lokala lönesänkningar? Ja, säger Teknikföretagen. Dels vill de att pottens storlek bestäms lokalt på det enskilda företaget, det är inget som de centrala parterna ska förhandla fram. Dels vill de ha ”moderna, enkla och enhetliga avtal” där hela löneavtalet ska vara ”lokalt dispositivt”. Det vill säga: på det enskilda företaget ska arbetsgivare och klubb kunna komma överens om att sänka lönerna under avtalets nivå.

Det här motsätter sig naturligtvis facket. Avtalet är ett miniavtal. Vilket innebär att det bara kan förbättras lokalt, inte försämras. Ingen tillåts jobba under sämre villkor än som anges i det rikstäckande kollektivavtalet.

(texten fortsätter nedan)

Maktstriden om din tid

Länge kunde facken byta lönehöjningar och andra avtalsförbättringar mot arbetsfred. Arbetsgivarna köpte arbetsfreden för en bestämd avtalsperiod. Så fungerar det fortfarande.

Men bytet och köpslåendet förändrades när industrin började gå från standardiserad produktion för lager till skräddarsydd just in time-tillverkning. Då hände något.

Behovet av att snabbt kunna ställa om produktionen blev så mycket större med det nya sättet att producera. Att kunna vara mer flexibel blev så mycket viktigare.

Den som tittar bakåt upptäcker ett långdraget, lågintensivt utnötningskrig kring flexibiliteten. Det man förlorar på ett ställe tar man igen någon annanstans. Som på 1980-talet, då striden om flexibiliteten så smått började varva upp. När dåvarande Metall fick igenom kortare arbetstid för tvåskiftsarbetare betalades det med en eftergift till arbetsgivarna; regeln som begränsar arbetstiden till 8,5 timmar per arbetsdag slopades.

Drygt tio år senare, i 1995 års avtalsrörelse bestämde sig Metall att driva kravet på att förkorta arbetstiden med 100 timmar om året. Motståndet var stenhårt från tunga industrigrupper, inte minst stålindustrin.

Men inte från verkstadsindustrin. De såg snarare en öppning – mot ökad flexibilitet.

Karl-Olof Stenqvist, då förhandlingschef på Teknikföretagens föregångare Sveriges verkstadsindustrier, har för Dagens Arbete berättat hur han såg möjligheten att ”luckra upp låsningar” och få en ”friare förläggning av arbetstiderna”. Fackets krav på kortare arbetstid i form av komp i en tidbank skulle nog gå för sig – om arbetsgivarna fick någonting istället. ”Så fort Metall krävde mer tid i banken så kunde vi växla det mot ökad flexibilitet”.

Metall fick arbetstidsförkortningen på plats. Men först efter en tre veckor lång övertidsblockad – och en eftergift till Teknikföretagen. Arbetsgivaren fick utökade möjligheter att göra upp om arbetstiden med den enskilde – utan att behöva komma överens med den lokala fackklubben.

Sedan följde köpslåendet i avtalsrörelse efter avtalsrörelse. De anställdas arbetstider förkortades till priset av att arbetsgivarna fick mer flexibilitet.

Avtalsförbättringar kostar och prislappen har allt som oftast hetat ökad flexibilitet. Nu mobiliserar facken för att återigen driva igenom löneökningar i det riksavtal som arbetsgivarna sedan ett kvartssekel tillbaka försökt tömma på löneökningar. Utnötningskriget fortsätter.

Läs mer: Avtalsrörelsen | perspektiv


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

LönAvtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

”Låglönesatsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

ArbetstidArbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

1

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

1

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Arbetsgivarnas lönebud: 1,4 procent

Avtal 2020Arbetsgivarna inom industrin har lagt fram ett gemensamt bud för de årliga löneökningarna på 1,4 procent. Budet är långt under industrifackens krav.

4

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

2

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4
Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Läs mer från Dagens Arbete:

Allt fler varsel inom industrin

Efterlysning2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Rusning till att gå med i IF Metall

De två första dagarna i april fick IF Metall fler ansökningar om medlemskap än under hela januari.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.