Industriarbetarnas tidning

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

4 december, 2019

Skrivet av

Lönetoppen – och botten. De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Lönegapet ökar

Snittlöner totalt: Swedpaper i Gävle tar ett rejält skutt i årets lönetabell och petar ner tidigare års suveräner Södra Mönsterås till en tredjeplats. Swedpaper snittar på 33 875 kronor medan Tallriksfabriken i Strömsbruk tagit över sistaplatsen från Ahlstrom Munksjö Falun med sina 25 950 kronor.

Skillnad: 7 925 kronor (6 562 kronor, 2018).

Dagtid:

Fjolårets suverän Metsä Board Husum tappade förstaplatsen till Swedpaper med sina 34 294 i snitt. Klippans bruk är nya i botten med sina 25 902. Klippan är inne i en föryngringsperiod, där många äldre slutat och yngre med lägre löner kommit till.

Skillnad: 8 392 kronor (7 174 kronor, 2018).

Dagtid: (kontinuerlig – alla dagar)

Tre bruk på listan. Stora Enso Nymölla toppar med 31 360 kronor medan nykomlingen Nordic Paper i Säffle sladdar i botten med sina 25 705 kronor.

Skillnad: 5 655 kronor (1 967 kronor, 2018).

2-skift: (intermittent)

Holmen Braviken kvar i toppen med 33 254 kronor i snitt. I botten återfinns numera Nordic Paper Säffle med 25 564 kronor.

Skillnad: 7 690 kronor (7 775 kronor, 2018).

2-skift:(kontinuerligt)

Som i fjol toppar Billerud Korsnäs Gävle med 32 692 kronor i snitt. I botten, precis som i fjol, Nordic Paper Säffle med 26 277 kronor.

Skillnad:6 415 kronor (5 269 kronor, 2018).

3-skift:(intermittent med helg-/storhelgsuppehåll)

Ligno Demo Bäckhammar (före detta Lignoboost i Bäckhammar) behåller med sina 31 222 kronor förstaplasen, medan Metsä-Tissue Nyboholm dalat rejält och tar över sistaplatsen med sina 24 092 kronor.

Skillnad: 7  130 kronor (5 952 kronor, 2018).

3-skift: (kontinuerligt med tre, fyra eller fem skiftlag utan helguppehåll alternativt storhelgsuppehåll)

Även här tar Swedpaper över förstaplatsen med sina 33 802 kronor i snitt. Sämst snittlöner har numera ABB Figeholm med sina 26 467 kronor.

Skillnad: 7 335 kronor (7 016 kronor, 2018).

Tidigare års statistik har massabruken dominerat rejält och 2017 blev Södra Mönsterås första bruk att spränga den magiska 30 000-kronorsvallen. Numera är det 15 bruk som passerat denna gräns.

 

Södrakoncernens bruk i Mönsterås, Mörrum och Värö har under längre tid legat bra till i lönetoppen. Det gäller även 2019.

Men i år är det de lite mindre arbetsplatserna Swedpaper och Waggeryd Cell som kniper första- och andraplatsen.

Pappers ordförande Pontus Georgsson konstaterar att de femton bruken i lönetoppen är desamma som i fjol.

– De byter bara plats med varandra. Men det är alltid lika spännande att se den nya statistiken.

I år fäster han sig särskilt vid att Ahlstrom Munksjö Jönköping tar ett rejält kliv upp från bottenregionen efter ett bra lokalt utfall.

– De gör ett bra fackligt arbete i allmänhet och det här är ett kvitto på detta.

Den lokala ordföranden Daniel Caisan har med andra ord skäl att räta på ryggen.

Det är bra om medlemmarna berättar för varandra vad de tjänar.

Pontus Georgsson, förbundsordförande.

Till vinnarna i löneracet hör också den daggående personalen. I princip de som sköter underhållet, elektriker, mekaniker, svetsare med flera.

Pontus Georgsson ser detta som ett led i företagens behov av att behålla och rekrytera personal.

Bruken är inte de enda inom industrin som konkurrerar om dessa yrkeskompetenser.

– I Munksund fick man lokalt ut ett par procent extra i år som gick till den här gruppen.

– Medlemmarna i Munksund har också i högre utsträckning börjat gå på medlemsmötena och pressat på om högre lön. Vilket de också fått, säger Pontus Georgsson.

I dagsläget har snittet på 30 000 kronor för daggående passerats på inte mindre än 22 bruk.

Toppar gör även här Swedpaper med sina 34 294 kronor. Förklaringen till Swedpapers rejäla löneuppsving är enkel.

Löneligan för pappers- och massabruk

– Vi har ett lokalt lönetillägg för alla och på skift har vi ett generellt tillägg för utfyllnadstiden, kommenterar Pappers Mats Linander.

Det senare är en ersättning för att arbetsgivaren kan lägga ut arbetstiden flexibelt.

– De här två tilläggen har vi inte räknat in tidigare, men gör det i år.

Swedpapers tidigare ”bortglömda” tillägg, fick även Billerud Korsnäs Gävle att erinra sig ett liknande tillägg.

Den lönestatistik som Dagens Arbete publicerar bygger på rundringning och mejlkontakter med alla förbundets avdelningar.

Uppgifterna kommer i varje enskilt fall från avdelningens ordförande – i samarbete med brukens personalavdelningar.

Precis som tidigare år ska de uppgifter som lämnats in handla om fast lön plus tillägg, men utan ob-ersättning och tillfälliga bonusar.

I år tryckte DA på lite extra runt tilläggen, vilket uppenbarligen gav resultat på fler bruk än nyss nämnda.

Men det finns skäl att tro att det finns flera.

– Det vore bra om alla redovisade som man ska. Då får vi en ännu bättre lönestatistik, säger Pontus Georgsson.

– Den här statistiken som DA tar fram är väldigt användbar lokalt. Den ger möjlighet att jämföra löneläget både inom den egna koncernen och geografiskt mellan olika bruk.

Pontus Georgsson tycker att det är bra med en öppen statistik.

– Det är bra om medlemmarna berättar för varandra vad de tjänar. Det blir också ett sätt att avslöja oskäliga löneskillnader.

En intressant iakttagelse i årets statistik är att löneskillnaderna mellan bäst och sämst betalda arbetsplatser ser ut att öka.

Det handlar om dryga tusenlappen på totalsnittet, dagtid och i de olika skiftformerna.

Vad säger Pappers ordförande om detta?

– Vi har använt krontalspåslag i avtalsrörelsen just för att vi inte skulle gå isär. Men det har uppenbarligen inte hjälpt.

Vad kan man annars göra?

– Man måste börja förhandla om löner lokalt på allvar igen. Så är det inte nu.

När Pontus Georgsson intervjuades i fjol tryckte han hårt på att ett enskilt bruks bästa möjlighet att få upp eller förändra sitt löneläge är att byta lönesystem.

Det håller han fast vid.

Men att enskilda bruk hoppar upp och ner i tabellerna beror inte bara på att man bytt system.

Sånt som ändrad skiftgång, äldreavgångar, nyanställda med ingångslöner spelar också in.

Detta märks naturligtvis mest på mindre arbetsplatser, där relativt sett små förändringar kan leda till hopp i statistiken.

Klippans Bruk är ett utmärkt exempel på detta i årets statistik. I negativ bemärkelse.

De rasade från en mittenplacering till sista plats på dagtid, då ett antal äldre med höga löner slutade och yngre anställdes på lägre löner.

En kommentar till “Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

  • Intermittent betyder att man är ledig på lördag söndag.
    Jag tror att man menar att det inte är storhelgsdrift . Skillnaderna mellan de olika bruken beror då på hur många storhelgsdygn man arbetar.

Lämna ett svar till Thomas Nilsson Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Så ligger du i lönelistan

Så ligger du i lönelistan

Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.