Industriarbetarnas tidning

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

16 december, 2019

Skrivet av

Lärarbrist, stora mängder självstudier och farliga arbetsmoment. Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat tog det skolledningen över ett år att agera.

På Lernia i Liljeholmen utbildas både Komvux-elever och deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. De ska bli svetsare och CNC-operatörer. Flera elever som Dagens Arbete har pratat med beskriver att verksamheten har fungerat dåligt under lång tid, och att skolledningen inte har gjort tillräckligt åt problemen som de har lyft om och om igen.

De berättar bland annat om brist på lärare och utbildningsmaterial, dålig uppföljning, brister i arbetsmiljön, att de saknat kursplaner, ägnat sig mycket åt självstudier och att maskiner stått stilla.

Det har hänt att lärare tyckt att de ska ägna lektioner åt musikquiz, inte bara en gång utan flera, berättar Anja som läser till CNC-operatör.

– Han visste inte vad han skulle göra. Han hade inte förberett något till lektionerna.

Svetselever som började efter sommaren 2018 berättar att de under de första månaderna hade olika lärare i teori, och till vissa lektioner dök inte ens någon lärare upp.

Det var inget snack om säkerhet eller risker. Folk blev sjuka och trötta, fick ont i lungorna. […] Vi sa att folk far ju illa här. Vill ni att folk ska få cancer i slutet av utbildningen?

Amanda, elev på svetsutbildningen.

– Vissa gånger var ingen där, utan vi satt bara och väntade. Ibland var det någon annan lärare som blev inkastad. En lektion tyckte en lärare att vi skulle prata om turkosifiering, typ att vara glad och tacksam och sprida värme och glädje till andra, berättar Amanda och Mats som läser till svetsare.

– Man lärde sig ingenting om svets. Det var åtta månader kastade i sjön, säger Amanda.

Anja började sin basutbildning i industriteknik våren 2018 och borde ha varit färdigutbildad CNC-operatör inom ett år. Både lärarbristen och andra saker har gjort att det har dragit ut på tiden.

Under flera månader 2018 stod alla CNC-maskiner stilla, eftersom de flyttats till en ny lokal som varken hade förberedd el eller ventilation. Under tiden fick de ägna sig nästan enbart åt självstudier. När detta blev känt på Arbetsförmedlingen fick Lernia betala tillbaka 218 000 kronor för brister i leveransen.

När en CNC-lärare sade upp sig i våras, fick de två lärare som var avsedda för Komvux hoppa in även för arbetsmarknadsutbildningen. Men de räckte inte till, enligt eleverna. Under de kommande fem månaderna hade de totalt tre lärarledda lektioner, berättar Jacques, som också ska bli CNC-operatör.

Efter sommaren lämnade även den enda svetsläraren arbetsmarknadsutbildningen och återigen fick lärare på Komvux täcka upp.

De har ofta haft blandade lektioner med elever både från Komvux och Arbetsförmedlingen, trots att de har olika utbildningsplaner och varit på olika kunskapsnivå. Lärarbristen har lett till att eleverna ofta tvingats vänta länge eller förgäves på att få svar på frågor eller hjälp med praktiska uppgifter.

– Till slut försöker man själv, testar, misslyckas, försöker igen, misslyckas igen. Man gör fel och gör om, det finns ingen som har tid att visa. Det går åt massor av material och vi kommer inte framåt i den takt vi ska, säger Jacques.

En av lärarna har dessutom lagt mycket tid på de deltagare som inte kan tillräckligt bra svenska. Och det har hänt att elever som kan arabiska också hjälper till.

– Med det lilla vi kan, får vi agera lärare för de som inte kan svenska, säger Jacques.

Undervisningen i risker och säkerhet har också brustit, tycker deltagarna. De fick gå direkt in i svetsbåsen, utan vägledning. Det saknades skriftlig information om hur utsugen skulle hanteras. För drygt ett år sedan blev en deltagare sjuk av svetsröken, med feber och en brännande känsla i lungorna.

– Det var inget snack om säkerhet eller risker. Folk blev sjuka och trötta, fick ont i lungorna. Det var ingen som sa att utsuget ska sitta där. Vi sa att folk far ju illa här. Vill ni att folk ska få cancer i slutet av utbildningen? säger Amanda.

Först när en ny svetslärare anställdes i våras blev det en förbättring.

– Det var först när han kom som det började bli riktiga lektioner. Då fick vi gå igenom verktygen. Vinkelslip till exempel, vad ska man tänka på när man använder den, säger Mats.

Utöver lärarbristen har det varit oorganiserat, dålig planering och uppföljning, berättar deltagarna. De har saknat scheman och ordentliga kursplaner, vilket har skapat en osäkerhet. De vet inte om de har gått igenom och lärt sig alla moment som ska ingå. Amanda är väldigt tveksam till att hon ska kunna ta ett svetsjobb när hon är klar med utbildningen.

– Jag känner att jag måste vidareutbilda mig efter den här utbildningen.

Flera av deltagarna som Dagens Arbete pratar med berättar hur de upprepade gånger har tagit upp problemen med skolans ledning, utan resultat.

– När vi säger till att saker inte fungerar så säger de bara att ”vi ska titta på det, det är bra att du lyfter frågan”, berättar Martin som läser till svetsare.

Till slut, i höstas, lämnade en av dem in ett klagomål till Arbetsförmedlingen, som inledde en utredning. Samma dag som Dagens Arbete träffade eleverna gjorde myndigheten även ett oannonserat besök på skolan, där brister noterades.

Sedan dess har en ny rektor anställts på Lernia i Liljeholmen och eleverna upplever att problemen för första gången tas på allvar.

– De försöker ordna upp det nu, men det är ju efter påtryckningar från oss och för att Arbetsförmedlingen är på nu. Det är synd att vi har förlorat så mycket tid, säger Anja.

På Lernia känner man till att det har funnits problem i Liljeholmen, svarar kommunikationschef Katarina Devell.

– Vi vet om att vi har haft vissa leveransproblem som vi har jobbat med en tid. Vi har haft oönskat många byten av lärare, och det har varit problem, men vi har jobbat med dem och vi tycker att vi nu är på rätt väg. Både eleverna och kunden tycker också att det har vänt.

Att hitta bra och behöriga yrkeslärare är en av utmaningarna, och när lärare slutade inom arbetsmarknadsutbildningen fick Komvux-lärare hoppa in, svarar Katarina Devell.

– Vi har haft en dialog med både Arbetsförmedlingen och kommuner om att det är svårt att rekrytera rätt kompetens, vilket är en utmaning för hela branschen. Från början av oktober har vi en dedikerad lärare för arbetsmarknadsutbildningen.

Eleverna har jobbat tillsammans med praktiska övningar, men delad klassrumsundervisning har inte förekommit enligt Katarina Devell, som också säger att det nu finns fler lärare än vad som behövs för antalet elever.

Eleverna i Liljeholmen har länge försökt lyfta problemen med skolledningen, bland annat brister i utbildningsplan och scheman. De är osäkra på om de har lärt sig allt de ska. Hur försäkrar sig Lernia om att de har fått tillräckliga kunskaper?

– Vi jobbar med kvaliteten ständigt och är medvetna om att vi har haft problem och vi tycker nu att det går åt rätt håll. Vi hade ett möte med elevrådet för två veckor sedan, som tycker att det går åt rätt håll och vi har även en dialog med kunden.

Hur vet ni att det inte finns deltagare på andra enheter som har samma problem?

– Vi jobbar hela tiden med vår kvalitet och dialog med deltagare och dialog med kunden. Det är vårt fokus hela tiden. Ibland kan saker ta lite längre tid än vi önskar. Vi vill ha en dialog med våra kunder och även med våra deltagare. Förhoppningen är att deltagare flaggar om det är något som de ser som ett problem eller om de har frågor om sin utbildningsplan.

Är det ingen i Liljeholmen som har gjort det?

Jo, vi har varit medvetna om det och vi jobbar med det, men ibland tar det lite mer tid än man önskar, men vi ser att det går åt rätt håll.

Har ni tagit det på allvar under de senaste 1,5 åren?

– Ja, absolut, vi jobbar alltid kontinuerligt med den typen av frågor.

Eleverna upplever inte att något hänt förrän nu trots att de har försökt flagga både för skolledning och högre upp i organisationen.

– Jag kan bara säga att det känns tråkigt om det ibland tar längre tid, men vi jobbar med det och vi tar det på allvar och vi sätter in åtgärder som vi tycker behövs.

Det stora slöseriet

Elever på skolan bekräftar för Dagens Arbete att saker har förbättrats sedan en ny rektor kom på plats för några veckor sedan. Några nya lärare är inte anställda, men rutiner har styrts upp, särskilt när det gäller utbildningsplaner och uppföljning av genomförda moment. Kommunikationen mellan rektor och elever fungerar också bättre.

Däremot håller de inte med om att Lernia har tagit problemen på allvar förrän nu.

– Lernia har inte brytt sig om kvaliteten alls förut. Vi har inte fått någon respons förut på vår kritik. Det blev näst intill revolution innan något hände. Det är tråkigt att ha missat så mycket tid. Det känns lite som ett slag i ansiktet när man ser tillbaka. Att man slösat nästan två år på något som borde ha tagit ett år, säger Martin.

Både Arbetsförmedlingen och Komvux har i olika omgångar stoppat anvisningen av nya deltagare till utbildningarna i Liljeholmen. Just nu avvaktar Arbetsförmedlingen med nya deltagare. Komvux har efter nya tillsynsbesök beslutat att öppna intaget för nya elever.

En kommentar till “Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

Lämna ett svar till Mikael Blasiak Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.