Industriarbetarnas tidning

Måste jag kissa när andra ser på?

15 januari, 2020

Skrivet av

Knark på jobbet. Drogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

Svagare skydd i industrin

Offentligt anställda har ett starkare skydd mot integritetskränkande tester såsom drogtester.
2 kap 6 paragraf RF (regeringsformen) skyddar mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Det finns
inte något motsvarande skydd för anställda inom privat sektor.

När får testerna göras?

Det finns ingen lag som säger när arbetsgivaren får göra drogtester.
I stället finns en rad domar i Arbetsdomstolen.
Facket har förlorat alla mål som gäller drogtester. Arbetsgivares vanligaste argument för att drogtesta är för att säkra arbetsmiljön.

Kan jag vägra?

Om du uppmanas att göra ett drogtest kan du inte vägra. Det kan leda till upp-sägning.

Måste det finnas misstanke?

Nej, visar domar i Arbetsdomstolen.
Arbetsgivaren kan göra drogtester slumpvis bland anställda, eller inför en nyanställning.

Får andra titta på?

Arbetsdomstolen har godkänt att blåstest får genomföras inför arbetskamrater. Urinprov tas inför personal av samma kön, anlitad av arbetsgivaren.

Polisanmäls jag vid positivt test?

Det beror på din arbetsgivare. Vissa polisanmäler rutinmässigt anställda som fastnar i drogtest. Andra ger en varning. En del stänger av den anställda tills nya drogtester kan visa att hen är drogfri.

Hur går det till?

Provet måste vara positivt i två olika analysmetoder, screening och verifiering. Det finns möjlighet att överklaga. Om testpersonen anser att provet visar fel, kan B-provet skickas till ett annat labb för test.

Har jag rätt till rehabilitering?

Oklart. Frågan har aldrig ställts på sin spets i Arbetsdomstolen. Arbetsgivare avgör själva om de ska bekosta behandlingshem, och till vem.
Det finns inget krav på att arbetsgivare ska bekosta medicinsk rehabilitering.
Det finns dock ett så kallat rehabiliterings- och anpassningsansvar, men ofta handlar det om tekniska hjälpmedel och omplacering.

Från urin till saliv

Urinprov är vanligast. Det förekommer även tester med blod, luft, hår och saliv. Fler företag övergår från urin till salivprover. I saliv kan man dock inte upptäcka en drog lika länge, så andelen positiva prover i saliv är avsevärt lägre än i urin.

Snabbtester
Det finns också så kallade snabbtester, eller screeningtester, för urin och saliv.
Testerna har fått kritik för att vara rättsosäkra och de kan inte visa på mängd av drog.
I dag finns inte några standarder för snabbtester. Swedish standards institute arbetar med att ta fram en sådan.

cannabis
amfetamin
kokain
är de vanligaste drogerna som anställda testas för.

Utbrett missbruk av ”benzo”
Bensodiazepiner är narkotikaklassade läkemedel som skrivs ut av läkare. Men de säljs också illegalt. Därför vill arbetsgivare ofta att labben undersöker dessa medel.
2010 fick Karolinska i uppdrag att leta efter bensodiazepiner i 45 procent av de drogtester som gjordes, 2019 hade siffran stigit till 90 procent.

Tipsa oss!

Vill du berätta om droger på ditt jobb?
Kontakta våra reportrar:

Johanna Edström, 070-648 22 15, je@da.se

Marcus Derland, 070-485 67 16, md@da.se

Läs på tipsa.da.se hur vi garanterar din anonymitet. Tänk på att inte använda företagets telefon eller dator!