Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Replokalen är en magisk plats

24 januari, 2020

Skrivet av Carl-Einar Häckner

Carl-Einar Häckner är trollkarl och artist och firar 30 år som krönikör (först i Metallarbetaren och sedan i Dagens Arbete.)

Krönika Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Bland minnen, papper, trolleri, gamla texter, fotografier sitter jag i min replokal och sorterar saker i lådor. Reflekterar över trettio år som har gått. Fyrtio år. Tittar på fotografier på min gamle kompis Max Milton. Trollkarlen som betydde så mycket för mig.

Undrar varför jag har 500 tärningar i en låda? Kortlekar som ligger i en annan låda. Elvis-dockor, Michael Jackson-dockor.

Är jag en pojke som leker med dockor?

Jag har kinesiska ringar som man kan sätta ihop och ta isär. Jag inser att jag är en trollkarl som har väldigt många tärningslådor. Man hör hur tärningen försvinner. Vart tog den vägen?

Vart tog åren vägen?
Vart tog livet vägen?
Vad har jag gjort?

Jag brukar ställa den frågan till folk första gången jag träffar dom. ”Har du varit i min replokal?”

Det är klart dom inte har. Det är som ett internt skämt med mig själv. Bara jag som skrattar tyst inom mig. Lite knäppt nästan.

Jag har haft en replokal sen 1990. En replokal är en magisk plats. En plats för drömmar. Min replokal är min frihet. Det är min rymd – tänker jag för mig själv när jag förhandlar om den nya hyreshöjningen.

Jag undrar vad det är för mening med att ha tio solglasögon i en plastlåda, och veta var dom finns, när jag aldrig använder dom? Hur mycket får det kosta?

Eller att jag har en låda med små saker som får plats i en jeansficka. Eller att jag har kvar egentillverkade specialmynt från 80-talet.

Replokalen kostar tvåhundratusen kronor om året. Det är fruktansvärt mycket pengar för att ha dom där solglasögonen i den där lådan. Som att sitta i en roddbåt utan åror och guppa.

Skönt men vart är jag på väg?

Jag har velat förändra världen. Velat göra något som är bättre. Göra något som finns kvar. Göra något som ger mer hopp. Nu känns det som att jag måste ompröva hur viktigt det är var jag har mina solglasögon. Omvärlden brinner på riktigt.

Vad är viktigast? Vad vill jag vara om tio år? Framför allt var vill jag ha mina solglasögon?

Min kompis på Volvo som jag började skriva krönikor till i Metallarbetaren har slutat jobba där för länge sen. Han har gått vidare i livet. Någon gång måste jag väl göra det med.

Tills dess vill jag fortsätta och guppa i mina drömmar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

Det finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Den här gången tänker jag inte sticka

Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.