Industriarbetarnas tidning
31 januari, 2020
Skrivet av Rasmus Lygner
Sjukförsäkring Begreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.
Efter att butiksanställda Ing-Britt Vikström blev sjukskriven tvingades hon driva sitt ärende hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen för att få rätt till sjukpenning.
Försäkringskassan menade att hon var frisk nog att ta ett arbete där hon inte behövde använda sina händer i någon större utsträckning. De ansåg att ett sådant arbete var normalt förekommande och att hon därför inte hade rätt till ytterligare sjukpenning efter 180 dagar.
Men Högsta förvaltningsdomstolen delade inte myndighetens bedömning. Ing-Britt Vikström hade rätt till sjukpenning, menade domstolen, eftersom de allra flesta arbeten ställer krav på att händerna kan användas.
Domen blev vägledande för hur begreppet normalt förekommande arbete ska förstås och användas. Ändå kvarstod många frågor. Mot vilket eller vilka arbeten är det egentligen arbetsförmågan prövas? Kritiker menar att Försäkringskassan bedömer sjukskrivna mot en fiktiv arbetsmarknad – inte mot arbeten som faktiskt finns.
Bland annat därför gav regeringen Claes Jansson uppdraget att utvärdera sjukförsäkringen för snart två år sedan. Och på fredagen presenterade han ett förslag på hur normalt förekommande arbete kan förtydligas.
– Vi föreslår en lagändring. Att bedömningarna efter dag 180 ska göras mot angivet normalt förekommande arbete. Med angivet menar vi en yrkesgrupp, sade han på en presskonferens.
– Den försäkrade förstår inte mot vilket arbete hen har fått sin arbetsförmåga bedömd. Det saknas också utredning: vilka arbeten bedöms den försäkrade kunna utföra med normal prestation utan anpassning eller endast ringa?
Han påpekade att det handlar om att bedöma arbetsförmågan i relation till en yrkesgrupp, inte ett särskilt arbete eftersom detta skulle orsaka andra problem.
– Pekar man ut ett konkret arbete skulle andra faktorer än de medicinska behövas tas hänsyn till. Det skulle kunna vara, till exempel, utbildning eller om ett arbete finns tillgängligt.
Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd, har länge ifrågasatt Försäkringskassans tolkning av begreppet normalt förekommande arbete.
– Vi tycker att det är ett väldigt bra förslag. Det är något vi har riktat väldigt stark kritik mot under lång tid. Att man inte behöver berätta vad det är för typ av arbete man tänker på när man avslår sjukpenningen, säger han.
– Nu tvingas både domstolar och Försäkringskassan, om förslaget blir verklighet, att förhålla sig till en konkret och faktiskt arbetsmarknad.
”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.
”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd.
När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.
Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Företaget sa att det inte var deras fel att hon blev sjuk. Jaana Isaksson kämpade i tre år för att motbevisa dem.
Hon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte. Läs eller lyssna på hennes berättelse.
Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. ”Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser”, kommenterar socialminister Annika Strandhäll.
I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.
Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.
Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.
Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.
Lindbäcks trähusfabrik i Piteå har fått in nya ordrar på 1,5 miljard kronor i år.
GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.
Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.
Rekonstruktionen som inleddes i januari kunde inte rädda Anebyhusgruppen. Förra veckan begärde de sig själva i konkurs.
Det senaste året har bostadsbyggandet mer än halverats.
Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.
Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.
Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare.
Ja där satt den! Vanligt förekommande på arbetsmarknaden, vilken mening. Men det finns fler sådana obehagliga maktmeningar och utövande av ordbajseri.
Smaka på denna lydelse: Vi påstår att du kan jobba som innesäljare, men din faktiska lön/ersättningen hämtar vi från internet och tabellen visar att du har 100.000 kronor lägre årsinkomst och den använder vi för att du inte skall få den faktiska ersättningen som är för hög enligt myndigheten.
Så kan det låta när man överklagar sjukpenningen eller vilken annan förmån som helst man betalat skatt för. Och det heter faktiskt försäkring och ingenting annat!