Industriarbetarnas tidning

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

31 januari, 2020

Skrivet av

Sjukförsäkring Begreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

Efter att butiksanställda Ing-Britt Vikström blev sjukskriven tvingades hon driva sitt ärende hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen för att få rätt till sjukpenning.

Försäkringskassan menade att hon var frisk nog att ta ett arbete där hon inte behövde använda sina händer i någon större utsträckning. De ansåg att ett sådant arbete var normalt förekommande och att hon därför inte hade rätt till ytterligare sjukpenning efter 180 dagar.

Men Högsta förvaltningsdomstolen delade inte myndighetens bedömning. Ing-Britt Vikström hade rätt till sjukpenning, menade domstolen, eftersom de allra flesta arbeten ställer krav på att händerna kan användas.

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Domen blev vägledande för hur begreppet normalt förekommande arbete ska förstås och användas. Ändå kvarstod många frågor. Mot vilket eller vilka arbeten är det egentligen arbetsförmågan prövas? Kritiker menar att Försäkringskassan bedömer sjukskrivna mot en fiktiv arbetsmarknad – inte mot arbeten som faktiskt finns.

Bland annat därför gav regeringen Claes Jansson uppdraget att utvärdera sjukförsäkringen för snart två år sedan. Och på fredagen presenterade han ett förslag på hur normalt förekommande arbete kan förtydligas.

– Vi föreslår en lagändring. Att bedömningarna efter dag 180 ska göras mot angivet normalt förekommande arbete. Med angivet menar vi en yrkesgrupp, sade han på en presskonferens.

– Den försäkrade förstår inte mot vilket arbete hen har fått sin arbetsförmåga bedömd. Det saknas också utredning: vilka arbeten bedöms den försäkrade kunna utföra med normal prestation utan anpassning eller endast ringa?

I dag är andelen avslag av sjukfall som är längre än 179 dagar över 25 procent. ”2018 handlar det här om nästan 19 000 personer”, sade Claes Jansson på presskonferensen.
Foto: Regeringskansliets webbsändning

Han påpekade att det handlar om att bedöma arbetsförmågan i relation till en yrkesgrupp, inte ett särskilt arbete eftersom detta skulle orsaka andra problem.

– Pekar man ut ett konkret arbete skulle andra faktorer än de medicinska behövas tas hänsyn till. Det skulle kunna vara, till exempel, utbildning eller om ett arbete finns tillgängligt.

Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd, har länge ifrågasatt Försäkringskassans tolkning av begreppet normalt förekommande arbete.

– Vi tycker att det är ett väldigt bra förslag. Det är något vi har riktat väldigt stark kritik mot under lång tid. Att man inte behöver berätta vad det är för typ av arbete man tänker på när man avslår sjukpenningen, säger han.

– Nu tvingas både domstolar och Försäkringskassan, om förslaget blir verklighet, att förhålla sig till en konkret och faktiskt arbetsmarknad.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

En kommentar till “Utredare: Förtydliga normalt förekommande arbete

  • Ja där satt den! Vanligt förekommande på arbetsmarknaden, vilken mening. Men det finns fler sådana obehagliga maktmeningar och utövande av ordbajseri.

    Smaka på denna lydelse: Vi påstår att du kan jobba som innesäljare, men din faktiska lön/ersättningen hämtar vi från internet och tabellen visar att du har 100.000 kronor lägre årsinkomst och den använder vi för att du inte skall få den faktiska ersättningen som är för hög enligt myndigheten.

    Så kan det låta när man överklagar sjukpenningen eller vilken annan förmån som helst man betalat skatt för. Och det heter faktiskt försäkring och ingenting annat!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

Hon tar striden för din sjukpenning

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Företaget sa att det inte var deras fel att hon blev sjuk. Jaana Isaksson kämpade i tre år för att motbevisa dem.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Hon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte. Läs eller lyssna på hennes berättelse.

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. ”Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser”, kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

”Det finns en risk för rättsosäkerhet”

Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?