Industriarbetarnas tidning

Vem vinner matchen?

23 januari, 2020

Skrivet av Marie Edholm, Anna Julius, Pontus Ohlin

Avtal 2020.Isen är nyspolad och alla är taggade. Här är de stora frågorna som fack och arbetsgivare kämpar om.

Lönen

Pappers kräver ett lönelyft på 4 procent, plus en låglönesatsning. Övriga förbund inom LO kräver 3 procent och låglönesatsning. Verklighetsfrånvänt och alldeles för högt, anser arbetsgivarna som helst inte vill se några kostnadsökningar alls.
Arbetsgivarna vill se lägre ingångslöner, medan facken kräver att de höjs lika mycket som alla andra löner.

Facken kräver individgarantier så att alla får en höjning. Det vill arbetsgivarna slippa.
IF Metalls största motpart Teknikföretagen, kräver att löneökningarna ska kunna avtalas bort lokalt.

Flexibiliteten

Samtliga arbetsgivare i industrin kräver bättre möjligheter att variera arbetstiden efter produktionens behov. Några vill även höja övertidstaket i avtalen.

De möts av motsatta krav från facken, som vill öka medlemmarnas inflytande över sin arbetstid. Olika förbund har olika krav, bland annat sänkt övertidstak från IF Metall och förlängd varseltid vid ändrad arbetstid från GS.

Deltidspensionen

Facken kräver mer pengar till deltidspensionen så att äldre medlemmar har råd att gå ner i tid.

ATK

Som ensamt förbund kräver Pappers både högre avsättning till deltidspension och utökad arbetstidsförkortning (ATK). Pappers vill också att övertidskomp läggs till ATK-banken. Likaså kräver man att den så kallade femårsregeln tas bort, eftersom den missgynnar nyanställda då de bara har pension att välja på de första fem åren.

Inom GS kan i dag många välja mellan att ta ut sin ATK som ledig tid, pensionspremier eller pengar. Arbetsgivarna vill begränsa valet, och skulle helst se att timmarna omvandlas till pensionspremier.

Arbetsmiljön

Facken kräver bättre arbetsanpassning och rehabilitering av sjukskrivna. I dag riskerar sjuka eller skadade medlemmar att sägas upp, enligt facken.
Därutöver vill Pappers införa en partsgemensam arbetsmiljöutbildning.

Frågorna om pension och försäkringar är viktiga för facket. Men kraven är inte gratis. Kostnader för förslag som går igenom tas från löneutrymmet, och löneökningarna blir antagligen lägre.

Rättvisan

Föräldralediga ska inte missgynnas i yrkes-, löne- och karriärutveckling, anser facken och kräver till exempel kartläggning av utbildningsbehov efter ledighet.
De kräver också bättre kontroll av att premierna för avtalspensionen betalas in samt stärkt skydd mot sexuella trakasserier på jobbet.

Avtalspensionerna

Om du har kollektivavtal betalar arbetsgivaren in pengar till din tjänstepension, men bara om du har fyllt 25 år. LO vill ta bort eller sänka 25-årsgränsen. De vill också att premierna ska betalas in varje månad, och inte som nu en gång om året.

Försäkringar

Har du kollektivavtal har du också en rad försäkringar om du blir skadad, sjuk eller arbetslös. I årets avtalsrörelse vill LO förbättr-a villkoren i flera av dem. Bland annat så att det ska bli lättare att få ersättning för en arbets-sjukdom, och att fler som skadats 
av asbest ska få ersättning.

Vad händer nu?

  • Under hela förra året pågick en uppvärmning, som avslutades när fack och arbetsgivare växlade krav innan jul.
  • Efter årsskiftet har förhandlingarna inletts.
  • Första mars kan parterna ta hjälp av så kallade opartiska ordförande – opo – för att komma framåt i förhandlingarna. Men inte för Pappers som lämnat LO-samordningen.
  • Sista mars går många avtal ut. Först då kan parterna ta till stridsåtgärder, till exempel strejk eller lockout, för att sätta mer tryck bakom sina krav.
Opo, opartiska ordförande kan hjälpa parterna att komma i mål.

2 kommentarer till “Vem vinner matchen?

  • Jag hoppas att man lyssnar på medlemmarna och ser till att detta syns och hörs.

    Sedan vill man ju att arbetsskadeförsäkringen blir så mycket bättre än vad den är nu, idag. För detta kommer aldrig med i förhandlingar eller i andra sammanhang heller för den delen.

    Jag vill ha ett sammanhang och en helhetssyn på avtalsförhandlingarna där ingenting skall läggas åt sidan.
    Helheten är viktigast.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Fyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

Bättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Parterna säger ja till 2,2 procent

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.