Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Amazon är arbetslivets skräckexempel

7 februari, 2020

Skrivet av Peter Larsson

Peter Larsson är civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Krönika När allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Det var alltid lika spännande när katalogen från Ellos damp ned i brevlådan i mitt barndomshem på 1960-talet. Än mer spännande var det att bläddra i kompisens katalog från Clas Ohlson. Sedan gå till brevlådan med beställningen och vänta på att prylarna skulle levereras inom några dagar. Rena julafton!

Jag drog mig till minnes känslan när jag i början av december lyssnade på nyheterna om strejken vid Amazons lager i Tyskland. Påpassligt nog i samband med Black Friday. Gott arbete existerar inte till lågpris, konstaterade företrädaren för facket Verdi.

Den tekniska skillnaden mellan mitt 60-tal och nu är att vi stoppat in ett ”e” före handel, som i e-handel. Digitaliseringen har satt sitt grepp även i denna näringsgren. För mig som konsument är skillnaden liten genom att kupongen postas digitalt i stället för i den gamla brevlådan.

Den stora skillnaden ligger i hur företagen kan lägga upp sitt arbete och sin logistik. Till det bättre för företaget. Eller till det sämre för de anställda som helt uppenbart var fallet med Amazon.

Digitalisering är inget annat än att vi i dag kan hantera extremt stora datamängder för många olika ändamål. Ungefär som elektricitet som kan ge ljus, driva motorer och så vidare.

Industrin har kommit långt i sin ­digitalisering, även om många även fortfarande larmar om att vi ligger efter. Snart kommer exempelvis självkörande fordon att göra gruvindustrin säkrare.

Inom kort ska jag lämna förslag till regeringen om hur så kallad välfärdsteknik ska kunna få en bredare användning inom äldreomsorgen. Hittills har det mest handlat om digital tillsyn på natten, elektroniska lås och gps-teknik.
I en inte alltför avlägsen framtid ­kommer ny teknik göra det möjligt att bryta ned våra konstlade gränser mellan sjukvården och omsorgen så att till exempel onödiga sjukhusbesök kan ­undvikas.

Vi kommer som äldre att få tillgång till en rad olika hjälpmedel för att stärka vår självständighet när många av de ­naturliga kroppsliga funktionerna ­sviktar. Och rätt upplagt kan hela äldre­omsorgen få ett välbehövligt lyft inte minst som arbetsplats för alla som ingår. Allt självklart under förutsättningen att de som ska använda tekniken också är delaktiga i utvecklingen.

Om Amazon skulle bli vägvisare för hur digitaliseringen kan användas för att utmana fackliga rättigheter och miljö måste vi hitta andra lösningar som är demokratiskt förankrade och förståndigt använda.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Nu måste löntagarna hålla ihop

Nu måste löntagarna hålla ihop

Trots S-regering har det under lång tid varit en borgerlig majoritet i riksdagen. Det har inte varit till löntagarnas fördel, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kunskap skyddar demokratin

Kunskap skyddar demokratin

Putins angrepp på Ukraina visar hur skör demokratin är. Vi behöver kunskap om hur den fungerar i praktiken, för att den ska stå stark, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

God fortsättning och ett Gott Nytt valår!

God fortsättning och ett Gott Nytt valår!

Det som händer i industri-Sverige är hoppfullt för oss som tror på samarbete, öppenhet och mångfald, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.