Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
Debatt Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.
Jan-Olov Carlsson är ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå.
Jag misstror inte Marie Nilsson när hon i sin senaste krönika skriver att målet för IF Metall är att komma till rätta med osäkra anställningar och bristen på kompetensutveckling. Dagens turordningsregler i LAS löser i sig inte de problem som det ”nya” arbetslivet skapat. Att få ett slut på otryggheten är av högsta prioritet.
Men vi drar helt olika slutsatser av samma iakttagelser. IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå startade i januari en budkavle för att försvara turordningsreglerna i Las. Det gjorde vi på förekommen anledning. Vi har uppfattat att turordningsreglerna finns med som en möjlig insats från fackens sida i förhandlingarna med Svensk Näringsliv. Vi anser att det är ett spel med för höga insatser.
Våra erfarenheter är att turordningsreglerna i Las har hög acceptans och spelar en viktig roll i det fackliga arbetet. Efter finanskrisen 2009 då drygt 1000 medlemmar fick lämna fabriken gjordes endast ett fåtal kompetensundantag. Arbetsgivaren hade tid att omplacera och utbilda. Verksamheten kunde fortsätta utan störningar. Exakt samma erfarenheter har vi från 2014 då en del av verksamheten flyttades till Göteborg och drygt 300 medlemmar sades upp.
Tankesättet om att en villkorsförbättring alltid måste betalas med en villkorsförsämring har tyvärr börjat etablerat sig som en sanning på förbundskontoren.
Vi tror att det är många med oss, facklig förtroendevalda och medlemmar, som delar dessa erfarenheter. Den ”schweizerost” som förbundskontoret vill likna Las vid har, trots sina hål, fortfarande en del god arom kvar som uppskattas av medlemmarna. Turordningsreglerna är en viktig landvinning inom arbetsrätten.
Trots detta finns det anledningen att se över och rätta till skevheter i Las och i frågor som rör anställningstrygghet. Vi välkomnar initiativ för att få bort allmän visstid, öka andelen tillsvidareanställda och stärka anställningsskyddet.
Däremot vänder vi oss kraftfullt mot uttalandet från LO:s avtalssekreterare om att förhandlingarna om anställningstryggheten handlar om att försämra för vissa, för att kunna förbättra för andra. Själva uttalandet kanske får stå för Torbjörn Johansson själv, men tankesättet om att en villkorsförbättring alltid måste betalas med en villkorsförsämring har tyvärr börjat etablerat sig som en sanning på förbundskontoren.
Så har den fackliga kampen dessbättre inte alltid bedrivits. Det finns frågor som handlar om rättigheter. Kring dessa köpslår vi inte. Vi kämpar för att uppnå dem. Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten. Vi ska inte behöva ge bort något för att minska otryggheten för dem som är mest utsatta.
När Marie Nilsson redogör för vilka viktiga saker som finns i den gemensamma avsiktsförklaringen blir det vinklat och selektivt. I avsiktsförklaringen står nämligen också att ”det nya systemet ska öka arbetsgivarens möjlighet att ha rätt bemanning”, (med det avses knappast rätt antal!) och ”öka förutsägbarheten … kring hur anställningen kan avslutas”.
Att arbetsgivarna är villiga att lägga in en insats för detta blir i sammanhanget tämligen uppenbart. Kompetensutveckling och mer motiverade medarbetare ligger redan i deras intresse med tanke på den alltmer digitaliserade industrin. Arbetsgivarnas insats är således redan en intecknad vinst.
I stället måste vi bygga en försvarsmur runt turordningsreglerna och saklig grund-begreppet. Det behövs också en kamp för att stärka den anställningstrygghet som kraftig försvagats av att fackföreningsrörelsen oförmåga att möta arbetsgivarnas strategier kring inhyrning.
Den svenska partsmodellen bygger på en balans av makt och inflytande på arbetsplatsen mellan fack och arbetsgivare. Balansen har rubbats kraftigt till fackets nackdel av alla otrygga anställningar och försämringar i avtal och regelsystem. Den fackliga styrkan måste byggas upp på nytt. Där måste vi våga lita på medlemmarnas kollektiva styrka. Vår målsättning med budkavlen är att bidra till detta.
Jan-Olov Carlsson
Ordf. IF Metallklubben Volvo Lastvagnar, Umeå
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!
Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.
Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.
Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.
Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.
Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.
För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.
Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.
Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.
IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.
Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.
Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Det du säger är vi många som kan skriva under på. Vi har förbundledningar som inte fattar att det är vi som betalar deras lön. Det måste börjas att visas ledarskap. Däremot vill jag hylla alla förtroendevalda som gör sitt jobb mer eller mindre ideellt. De utgör stommen i den fackliga rörelsen. Våra medlemmar är inte värda det ständiga backandet. Vi kommer till en punkt där gränsen är nådd. Jag menar att vi är där nu!
Det brister i ledarskapet både inom IFMetall och LO idag. Medlemmarna på golvet har allt för länge påtalat att färdriktingen går inte deras håll! Tycker att man måste ta striden för LAS nu. Eller är det makten för maktens skull både i det fackligrörelsen och partiet?