Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

24 februari, 2020

Debatt Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Om skribenten:

Jan-Olov Carlsson är ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå.

Jag misstror inte Marie Nilsson när hon i sin senaste krönika skriver att målet för IF Metall är att komma till rätta med osäkra anställningar och bristen på kompetensutveckling. Dagens turordningsregler i LAS löser i sig inte de problem som det ”nya” arbetslivet skapat. Att få ett slut på otryggheten är av högsta prioritet.

Men vi drar helt olika slutsatser av samma iakttagelser. IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå startade i januari en budkavle för att försvara turordningsreglerna i Las. Det gjorde vi på förekommen anledning. Vi har uppfattat att turordningsreglerna finns med som en möjlig insats från fackens sida i förhandlingarna med Svensk Näringsliv. Vi anser att det är ett spel med för höga insatser.

Våra erfarenheter är att turordningsreglerna i Las har hög acceptans och spelar en viktig roll i det fackliga arbetet. Efter finanskrisen 2009 då drygt 1000 medlemmar fick lämna fabriken gjordes endast ett fåtal kompetensundantag. Arbetsgivaren hade tid att omplacera och utbilda. Verksamheten kunde fortsätta utan störningar. Exakt samma erfarenheter har vi från 2014 då en del av verksamheten flyttades till Göteborg och drygt 300 medlemmar sades upp.

Tankesättet om att en villkorsförbättring alltid måste betalas med en villkorsförsämring har tyvärr börjat etablerat sig som en sanning på förbundskontoren.

Vi tror att det är många med oss, facklig förtroendevalda och medlemmar, som delar dessa erfarenheter. Den ”schweizerost” som förbundskontoret vill likna Las vid har, trots sina hål, fortfarande en del god arom kvar som uppskattas av medlemmarna. Turordningsreglerna är en viktig landvinning inom arbetsrätten.

Trots detta finns det anledningen att se över och rätta till skevheter i Las och i frågor som rör anställningstrygghet. Vi välkomnar initiativ för att få bort allmän visstid, öka andelen tillsvidareanställda och stärka anställningsskyddet.

Däremot vänder vi oss kraftfullt mot uttalandet från LO:s avtalssekreterare om att förhandlingarna om anställningstryggheten handlar om att försämra för vissa, för att kunna förbättra för andra. Själva uttalandet kanske får stå för Torbjörn Johansson själv, men tankesättet om att en villkorsförbättring alltid måste betalas med en villkorsförsämring har tyvärr börjat etablerat sig som en sanning på förbundskontoren.

Så har den fackliga kampen dessbättre inte alltid bedrivits. Det finns frågor som handlar om rättigheter. Kring dessa köpslår vi inte. Vi kämpar för att uppnå dem. Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten. Vi ska inte behöva ge bort något för att minska otryggheten för dem som är mest utsatta.

När Marie Nilsson redogör för vilka viktiga saker som finns i den gemensamma avsiktsförklaringen blir det vinklat och selektivt. I avsiktsförklaringen står nämligen också att ”det nya systemet ska öka arbetsgivarens möjlighet att ha rätt bemanning”, (med det avses knappast rätt antal!) och ”öka förutsägbarheten … kring hur anställningen kan avslutas”.

Vi måste få slut på otryggheten

Att arbetsgivarna är villiga att lägga in en insats för detta blir i sammanhanget tämligen uppenbart. Kompetensutveckling och mer motiverade medarbetare ligger redan i deras intresse med tanke på den alltmer digitaliserade industrin. Arbetsgivarnas insats är således redan en intecknad vinst.

I stället måste vi bygga en försvarsmur runt turordningsreglerna och saklig grund-begreppet. Det behövs också en kamp för att stärka den anställningstrygghet som kraftig försvagats av att fackföreningsrörelsen oförmåga att möta arbetsgivarnas strategier kring inhyrning.

Den svenska partsmodellen bygger på en balans av makt och inflytande på arbetsplatsen mellan fack och arbetsgivare. Balansen har rubbats kraftigt till fackets nackdel av alla otrygga anställningar och försämringar i avtal och regelsystem. Den fackliga styrkan måste byggas upp på nytt. Där måste vi våga lita på medlemmarnas kollektiva styrka. Vår målsättning med budkavlen är att bidra till detta.

Jan-Olov Carlsson
Ordf. IF Metallklubben Volvo Lastvagnar, Umeå

2 kommentarer till “Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet

  • Det du säger är vi många som kan skriva under på. Vi har förbundledningar som inte fattar att det är vi som betalar deras lön. Det måste börjas att visas ledarskap. Däremot vill jag hylla alla förtroendevalda som gör sitt jobb mer eller mindre ideellt. De utgör stommen i den fackliga rörelsen. Våra medlemmar är inte värda det ständiga backandet. Vi kommer till en punkt där gränsen är nådd. Jag menar att vi är där nu!

  • Det brister i ledarskapet både inom IFMetall och LO idag. Medlemmarna på golvet har allt för länge påtalat att färdriktingen går inte deras håll! Tycker att man måste ta striden för LAS nu. Eller är det makten för maktens skull både i det fackligrörelsen och partiet?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Oro när facket förhandlar om turordning

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.