Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

24 februari, 2020

Debatt Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Om skribenten:

Jan-Olov Carlsson är ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå.

Jag misstror inte Marie Nilsson när hon i sin senaste krönika skriver att målet för IF Metall är att komma till rätta med osäkra anställningar och bristen på kompetensutveckling. Dagens turordningsregler i LAS löser i sig inte de problem som det ”nya” arbetslivet skapat. Att få ett slut på otryggheten är av högsta prioritet.

Men vi drar helt olika slutsatser av samma iakttagelser. IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå startade i januari en budkavle för att försvara turordningsreglerna i Las. Det gjorde vi på förekommen anledning. Vi har uppfattat att turordningsreglerna finns med som en möjlig insats från fackens sida i förhandlingarna med Svensk Näringsliv. Vi anser att det är ett spel med för höga insatser.

Våra erfarenheter är att turordningsreglerna i Las har hög acceptans och spelar en viktig roll i det fackliga arbetet. Efter finanskrisen 2009 då drygt 1000 medlemmar fick lämna fabriken gjordes endast ett fåtal kompetensundantag. Arbetsgivaren hade tid att omplacera och utbilda. Verksamheten kunde fortsätta utan störningar. Exakt samma erfarenheter har vi från 2014 då en del av verksamheten flyttades till Göteborg och drygt 300 medlemmar sades upp.

Tankesättet om att en villkorsförbättring alltid måste betalas med en villkorsförsämring har tyvärr börjat etablerat sig som en sanning på förbundskontoren.

Vi tror att det är många med oss, facklig förtroendevalda och medlemmar, som delar dessa erfarenheter. Den ”schweizerost” som förbundskontoret vill likna Las vid har, trots sina hål, fortfarande en del god arom kvar som uppskattas av medlemmarna. Turordningsreglerna är en viktig landvinning inom arbetsrätten.

Trots detta finns det anledningen att se över och rätta till skevheter i Las och i frågor som rör anställningstrygghet. Vi välkomnar initiativ för att få bort allmän visstid, öka andelen tillsvidareanställda och stärka anställningsskyddet.

Däremot vänder vi oss kraftfullt mot uttalandet från LO:s avtalssekreterare om att förhandlingarna om anställningstryggheten handlar om att försämra för vissa, för att kunna förbättra för andra. Själva uttalandet kanske får stå för Torbjörn Johansson själv, men tankesättet om att en villkorsförbättring alltid måste betalas med en villkorsförsämring har tyvärr börjat etablerat sig som en sanning på förbundskontoren.

Så har den fackliga kampen dessbättre inte alltid bedrivits. Det finns frågor som handlar om rättigheter. Kring dessa köpslår vi inte. Vi kämpar för att uppnå dem. Det vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten. Vi ska inte behöva ge bort något för att minska otryggheten för dem som är mest utsatta.

När Marie Nilsson redogör för vilka viktiga saker som finns i den gemensamma avsiktsförklaringen blir det vinklat och selektivt. I avsiktsförklaringen står nämligen också att ”det nya systemet ska öka arbetsgivarens möjlighet att ha rätt bemanning”, (med det avses knappast rätt antal!) och ”öka förutsägbarheten … kring hur anställningen kan avslutas”.

Vi måste få slut på otryggheten

Att arbetsgivarna är villiga att lägga in en insats för detta blir i sammanhanget tämligen uppenbart. Kompetensutveckling och mer motiverade medarbetare ligger redan i deras intresse med tanke på den alltmer digitaliserade industrin. Arbetsgivarnas insats är således redan en intecknad vinst.

I stället måste vi bygga en försvarsmur runt turordningsreglerna och saklig grund-begreppet. Det behövs också en kamp för att stärka den anställningstrygghet som kraftig försvagats av att fackföreningsrörelsen oförmåga att möta arbetsgivarnas strategier kring inhyrning.

Den svenska partsmodellen bygger på en balans av makt och inflytande på arbetsplatsen mellan fack och arbetsgivare. Balansen har rubbats kraftigt till fackets nackdel av alla otrygga anställningar och försämringar i avtal och regelsystem. Den fackliga styrkan måste byggas upp på nytt. Där måste vi våga lita på medlemmarnas kollektiva styrka. Vår målsättning med budkavlen är att bidra till detta.

Jan-Olov Carlsson
Ordf. IF Metallklubben Volvo Lastvagnar, Umeå

2 kommentarer till “Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet

  • Det du säger är vi många som kan skriva under på. Vi har förbundledningar som inte fattar att det är vi som betalar deras lön. Det måste börjas att visas ledarskap. Däremot vill jag hylla alla förtroendevalda som gör sitt jobb mer eller mindre ideellt. De utgör stommen i den fackliga rörelsen. Våra medlemmar är inte värda det ständiga backandet. Vi kommer till en punkt där gränsen är nådd. Jag menar att vi är där nu!

  • Det brister i ledarskapet både inom IFMetall och LO idag. Medlemmarna på golvet har allt för länge påtalat att färdriktingen går inte deras håll! Tycker att man måste ta striden för LAS nu. Eller är det makten för maktens skull både i det fackligrörelsen och partiet?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Oro när facket förhandlar om turordning

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

IF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.