”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Läderindustrin i Bangladesh

Tangil är 17 a och jobbar med att frakta avfall från ett garveri till industri­områdets soptipp. Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark

Miljökatastrofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

Bangladesh

Landet är världens ­åttonde folkrikaste med 163 miljoner invånare. Bangladesh är också ett av världens mest tätbefolkade länder.

Klimatförändringar leder till fler översvämningar vid a. Det har medfört att många människor från landsbygden flyttar till huvudstaden Dhaka som ständigt växer och nu har över 19 miljoner invånare.

An english version of the story is aviable here.

Den unge mannen tar tag med händerna i flaket och pressar benen bakåt, nästan småspringer för att sparka ner blandningen av djurhudar och köttrester från den lilla lastbilen. Ploff låter det när sörjan åker ner och blandas med garveriavfallet som redan ligger på soptippen i Savar, en timme utanför mångmiljonstaden Dhaka. Lukten. Stanken. Odören. Den är omöjlig att undkomma.

Solen värmer upp bitar av det gamla koköttet och de kemikalieindränkta skinnbitarna. Bränder uppstår spontant men främst från cigarrettfimpar. Röken sticker i näsan trots kontrollerad andning genom munnen. Magen vänder sig och det krävs vilja för att svälja tillbaka kräksmaken som söker sig upp under tungan. Efter tio minuter kommer huvudvärken.

Det var meningen att allt skulle bli så mycket bättre när garverierna flyttade hit. Till en helt ny industriell zon. Tidigare låg i stort sett hela läderindustrin inne i Dhaka i stadsdelen Hazaribagh. Att garva läder på konventionellt sätt kräver stora mängder kemikalier och vatten.

I Hazaribagh släpptes det smutsiga vattnet ut i kanaler och hamnade till slut i Buriganga, en av de mest förorenade floderna i Bangladesh. Genom åren har medier och miljöorganisationer vid flera tillfällen slagit larm om den miljökatastrof som pågått i Hazaribagh. Stadsdelen har omnämnts som en av världens mest förorenade platser, tillsammans med bland annat Tjernobyl.

Bangladesh regering ville redan för flera år sedan flytta ut garverierna till det nya industriområdet. Garveriägarna vägrade länge och först när elektriciteten stängdes av påbörjades flytten. 2017 kom verksamheten i gång i Savar. Här finns nu ett modernt reningsverk som ska rena utsläppen från garverierna.

Solen står högt och en varm bris ligger på nerifrån floden. Vi har lämnat den unga mannen som tömde hudrester från ett flak. Promenaden går mot vinden och över avfallshögen som är längre och bredare än en fotbollsplan. Luktsinnet utmanas maximalt, det är svårt att tänka sig en mer fasansfull stank någonstans på jorden.

Det gamla garveriområdet i Hazaribagh har beskrivits som ett av världens mest förorenade, i sällskap med Chernobyl. Foto: David Lundmark
Ingen sanering har gjorts efter att garverierna lämnade stadsdelen i Dhaka. Foto: David Lundmark.

 

Röken från bränderna på soptippen sprids över omgivningarna. Ännu tre år efter flytten till Savar så har myndigheterna inte löst vad som ska göras med allt det fasta avfallet från garverierna.

I ett av bostadshusen som ligger närmast sitter Rabbi i sitt sovrum och spelar en traditionell visa på gitarr. Hans mjuka och välklingande röst gör att hudrester och köttslamsor som syns genom det öppna fönstret glöms för en stund. På ett bord ligger kartor med piller mot astma och magproblem. Rabbi och hans fru blev sjuka när de flyttade hit. Röken, eller gasen som han kallar den, kommer stötvis beroende på hur vinden blåser.

– Gasen gör oss sjuka.

24-årige Rabbi är garveriarbetare. Han drömmer om ett annat liv, kanske som musiker. Här kan du lyssna på när han spelar den traditionella sången Ore Nil Doria för DA:s läsare. Foto: David Lundmark.

Rabbi drömmer om ett annat liv. Bort från jobbet på garveriet som höll på att ta ifrån honom musiken. Vänsterhanden är sargad efter en arbetsplatsolycka där han fastnade i en maskin. Han har lyckats anpassa sitt sätt att spela så att han fortfarande kan ta ut ackorden.

– Jag vet inte vad jag skulle ha gjort annars.

Rabbi tar med oss ut och visar åkrarna. Bonden Abdul Mannan, 45 år, har levt och odlat i området hela sitt liv. Han vittnar om att grödorna började försvagas och dö när garverierna kom.

– Röken tar död på mina odlingar. Barnen får hudsjukdomar. Många har astma och problem med sina magar, säger han.

Abdul Mannan är inte ensam. Han pekar ut odlingar bredvid hans egna som också tagit stryk.

På andra sidan sophögen flyter Dhaleswha­ri. Utloppet från det nybyggda vattenreningsverket mynnar ut i floden ett kort stenkast från garverisoporna. Ett lager med skum har bildats på ytan där avloppsvattnet möter floden.

En äldre fiskare berättar att Dhaleswhari försörjt honom i 30 år. Han pekar på en död fisk och stöder sig mot en käpp och suckar.

– På alla år har jag aldrig fått så lite fisk som nu.

Fisk dör i floden som flyter förbi garverierna. Foto: David Lundmark
Kalibaus har fiskat i floden Dhaleswhari i 40 år. Sedan garverierna kom till Savar har fångsterna minskat och han hittar ofta död och skadad fisk. Foto: David Lundmark

En bit uppströms kämpar tre andra fiskare med att dra upp ett långt nät. De vittnar också om att fångsterna har minskat, särskilt vid utloppen från garveriområdet.

För det är inte bara vatten från reningsverket som hamnar i floden. Brunt och illaluktande dagvatten från industriområdet leds ut i floden via cementrör. Dagvattnet är kontaminerat med förorenat vatten från garverierna.

Dagens Arbete har tagit vattenprover från dagvattnet som analyserats av ett laboratorium i Bangladesh. Svaren visar på höga halter krom, ett ämne som används i stora mängder i garveriprocessen. Vi har bett Markus Sundbom, forskare på institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet, tolka rapporten från laboratoriet.

– Det är extrema halter krom som inte ska finnas i dagvattnet. Även halterna av syreförbrukande organiska ämnen är mycket höga. Sammantaget tyder mätvärdena på att orenat vatten från garverierna har läckt ut. Det är en riktig soppa som rinner ut i floden som riskerar leda till syrebrist och att fiskar dör eller flyr, säger han.

När hudarna garvas krävs stora mängder vatten och kemikalier. Många arbetare saknar skyddsutrustning. Foto: David Lundmark
När hudarna är färdig­garvade kallas de wet blue. Foto: David Lundmark

Att dagvattnet förorenasmed smutsigt vatten från garverier bekräftas också av Abdul Majed, vd på Apex tannery, det största garveriet i Savar. Han sitter bakom ett stort skrivbord och lutar sig gärna framåt när han pratar. Kontoret är svalt och en stark doft av parfym eller möjligen rengöringsmedel håller stanken från produktionen på avstånd.

– Det kinesiska bolaget som byggde reningsverket använde för liten dimension på rören. Det gör att allt vatten från vårt garveri inte kan tas emot av reningsverket. I stället trycks det upp i marken och hamnar i dagvattnet, berättar han.

Abdul Majed säger att myndigheterna har lovat att rören ska bytas ut och att det ska sättas in pumpar som gör att vattnet effektivare leds till reningsverket. Men ännu har inget hänt, kemikalierna fortsätter att rinna ut i dagvattnet.

Vattenreningen är inte det enda problemet i Savar. Gifter sprids också från de stora mängderna fast avfall på soptippen.

Dagens Arbete har samlat in prover från soptippen som har analyserats av ett laboratorium i Sverige. Det visade sig innehålla höga halter av det cancerframkallande ämnet sexvärt krom, också kallat hexavalent krom. Men också höga halter av flera tungmetaller som orsakar hälsoproblem.

Abdul Majed på Apex menar att om de fick för myndigheterna skulle de själva ta hand som sitt avfall i stället för att lägga det på hög.

– Västländerna vill inte längre köpa vårt läder, vi måste lösa de här problemen. Vi tjänar inga pengar. Nu exporterar vi bara till kommunistländer och en del länder i Asien, säger han.

Han vill starta ett miljövänligt garveri

De stora marknaderna i Europa och USA har valt bort lädret från Bangladesh på grund av miljöförstöringen men också på grund av brister i arbetsmiljön på garverierna.

Ordföranden Abul Kalam Azad tar emot i Garveriarbetarnas fackförbunds lokaler som ligger mitt i industriområdet. Han menar att om ägarna såg till att åtgärda miljön och förbättra arbetsförhållandena så skulle de kunna exportera sina produkter till länder i väst.

– Myndigheterna och garveriägarna måste sätta sig ned och lösa situationen, säger han.

Fler problem har uppstått efter flytten till Savar. Här finns få bostäder, inga skolor och inget sjukhus. Många arbetare tvingas bo kvar i Hazaribagh och får nu pendla flera timmar om dagen för att komma till jobbet.

– Kostnaderna har ökat. De kan inte längre gå hem och äta och de får betala för att pendla, säger Abul Kalam Azad.

Han suckar. Den vacklande ekonomin för garverierna gör att hans medlemmar har en tuffare vardag. Totalt arbetar runt 20 000 till 25 000 personer i området, enligt facket. Och många garverier har ännu inte startat upp sin verksamhet i Savar.

– Jag önskar jag kunde säga att det fanns något garveri med bra arbetsförhållanden. Men bara de senaste tre åren har tio personer dött i olyckor, säger Abul Kalam Azad.

Floden Dhaleswhari flyter förbi det nya garveriområdet i Savar. Foto: David Lundmark

Miljöadvokaten Rizwana Hasan har genom åren gjort sig känd som en skarp kritiker av garveriindustrin. Men det största ansvaret för miljökatastrofen i Savar lägger hon på regeringen.

– De använde skattepengar för att skapa ett nytt industriområde för garverierna. Men de klarar inte av att lösa alla problem som uppstått. Alla skyller på alla. Det är misslyckat ledarskap, säger hon.

Rizwana Hasan har själv besökt området flera gånger och sett sjuka barn och död fisk.

– Det som hände i Hazaribagh händer nu i Savar. En ny flod är förstörd. Den enda lösningen är att stoppa industrin och lösa alla problem innan man startar upp igen.

Vem har då ansvaret för att lösa problemen i Savar? Abdul Halim är högst ansvarig tjänsteman på industriministeriet i Bangladesh. Han tycker att det har blivit mycket bättre sedan industrin flyttade från Hazaribagh. Och han nekar till att reningsverket inte ska fungera.

Abdul Halim, högst ansvarig tjänsteman på industriministeriet i Bangladesh. Foto: David Lundmark

– Jag har fått rapporter om att det fun­gerar.

Är floden förorenad?

– Det har tagits prover och jag har sett rapporter. Det har inte blivit sämre, floden var förorenad redan tidigare.

Får jag se rapporterna?

– Nej, de finns inte här.

Abdul Halim säger att det finns lösningar för att ta hand om det fasta avfallet som hamnar på soptippen.

Garverierna flyttade 2017

Bangladesh är en av världens största läderproducenter. Läder är näst största exportnäringen efter textilier.
Regeringen försökte länge få garverierna att flytta från Hazaribagh inne i huvudstaden Dhaka till Savar en timme utanför. Det krävdes ett domstols­beslut och att el, vatten och gas stängdes av för att garverierna skulle flytta, vilket skedde 2017.

30 000

personer jobbar på ­garverier i Bangladesh. Många jobbar utan skyddsutrustning och kan ­exponeras för upp till 150 olika kemikalier som används i garvningsprocessen.

Ni har i flera år vetat att garverierna skulle flytta. Varför har ni inte löst det?

– Det finns företag som kan ta hand om biprodukterna. Det har inte kommit i gång än.

Människor som bor runt soptippen blir sjuka. Vad vill du säga till dem?

– Vi har ingen konkret information om att de fått sjukdomar.

Vad är tidsplanen?

– Det är en process. Det händer saker snabbt nu. Jag bjuder in dig om sex månader, då ska du få se ett annat scenario.

Lovar du det?

– Ja, du ska få se, säger Abdul Halim.

Miljöadvokaten Rizwana Hasan tror inte ett dugg på hans löften.

– Han ger oss falska förhoppningar, han vet inte vad han pratar om, säger hon.

Fotnot: Reportageresan till Bangladesh har bekostats med medel från biståndsorganisationen Union to Union.

An english version of the story is available here.

Läs mer: DA rekommenderar | Internationellt | Klimat & miljö | Reportage | Teknik och miljö


md@da.se

1Kommentarer

Lars Pettesson:

Hög tid att konsumenter världen över kräver ”Fair trade” certifierade läderprodukter.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.