Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Skärskadorna är i princip borta sedan alla börjat använda skärskyddshandskar. Foto: Lisa Arfwidson

Schystare säkerhet på sågen

”Våra medarbetare har alltid haft mandat att avbryta ett osäkert arbete, men det kanske är först nu som folk har självförtroende att göra det”, tror Elisabeth Oscarsson Åberg och Hans Wentjärv. Foto: Lisa Arfwidson

Iaktta och prata. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra. På köpet har de blivit bättre på svåra samtal.

Experternas fyra bästa tips

Hans Wentjärv och Elisabeth Oscarsson Åberg ger några råd för att lyckas bra med BBS:

Lägg krut på starten. Alla måste förstå varför ni inför BBS.

Utbilda folk och välj ut de som är entusiastiska först. De ska vara ambassadörer för BBS.

Träna på det öppna samtalet. Ni ska stärka säkra beteenden, inte skuldbelägga de osäkra.

Ha tålamod. Det är ingen ”quick fix” och man blir aldrig klar.

Plötsligt stannar produktionen. Något har fastnat. Alla skyndar fram för att lösa problemet så snabbt som möjligt, utom en person som står en bit bort och tittar på.

– Det här är ett exempel på hur det kan gå till, berättar Hans Wentjärv, skyddsombud och ordförande för fackklubben på SCA:s sågverk i Rundvik söder om Umeå. Personen som håller sig på avstånd är en observatör, och har till uppgift att studera hur arbetskamraterna jobbar. Hur löser de problemet? Finns det något de gör som innebär en risk eller agerar de säkert?

Att använda sig av observatörer är en central del av det som kallas för beteendebaserad säkerhet – BBS. Sedan 2016 har SCA jobbat för att införa det på sina enheter, och sågverket i Rundvik var bland de första att börja. Hans Wentjärv var öppen för att prova något nytt.

– Vi visste ju att trots att vi har satt in grindar, lås och stängsel för miljontals kronor så gjorde vi illa oss lika mycket för det. Så varför inte prova något annat?

BBS handlar om att jobba med hur anställda beter sig. Det gäller att få folk att välja säkra beteenden i stället för osäkra. Observatörerna är viktiga för att förstå vilka beteenden som finns, men det är arbetet innan och efter observationen som är avgörande för om det lyckas, enlig Hans Wentjärv.

Därför började de med att utbilda elva observatörer som först skulle gå ut och berätta för sina arbetskamrater om BBS, vad det går ut på och varför det skulle införas.

– Det får aldrig råda något tvivel om varför vi gör det. Det handlar inte om några pekpinnar eller övervakning, utan det är av omtanke om allas säkerhet, säger Hans Wentjärv.

Isabell Brännlund är van att bli observerad och tror att det gör att folk jobbar på ett säkrare sätt. ”Det känns som att man tänker till en extra gång.” Foto: Lisa Arfwidson

Först när det grundarbetet var gjort kunde de börja observera vanliga arbetsuppgifter. Det är feedback-samtalet efter en observation som är det viktigaste momentet, och det har alla observatörer fått träna på. Det är viktigt att det blir ett öppet samtal, fritt från skuldbeläggning, pekpinnar och tillrättavisningar.

– Ställ öppna frågor, säger Hans Wentjärv, och ger ett exempel:
– Jag noterade att du inte använde handskar. Hur ser du på det?

Sen gäller det att låta personen svara och i stället för att ifrågasätta skälen till att handskar inte användes, kan nästa fråga bli: Finns det något som skulle kunna göra att du använde handskar?

Börjar man skälla ut de som jobbar riskfullt kan man lika gärna kasta allt
i papperskorgen.

Hans Wentjärv, skyddsombud och klubbordförande.

Genom att jobba på det här sättet har de fått bort nästan alla skärskador som tidigare var vanliga när de bytte sågklingor.

– Det är ett typiskt arbetsmoment där jag har blivit lärd av någon, som har blivit lärd av någon annan. Det är ingen garanti för att jag utför det säkert.

När de märkte att inte alla använde skärskyddshandskar, fick de under samtalen reda på att alla faktiskt inte visste att det fanns handskar. Nu ingår det i arbetsbeskrivningen att skärskyddshandskar ska användas och alla vet var de finns. Dessutom ledde samtalen till att de kom fram till att det är säkrare att låta skydden på klingorna sitta kvar ända tills de är fastmonterade. Och när de ska bytas ut igen ska skydden sättas på innan klingorna monteras loss.

Det kan kännas svårt att säga till när någon gör något osäkert. Knepet är att göra det utan att skuldbelägga. ”Det har vi lärt oss, och fortsätter att öva på”, säger Hans Wentjärv. Foto: Lisa Arfwidson

Syftet med samtalen är att den som har blivit observerad själv ska börja fundera på hur arbetsuppgiften kan utföras så säkert som möjligt, och kanske komma med egna förslag på hur. Det ska aldrig upplevas som att man blir tillrättavisad.

– Börjar man skälla ut de som jobbar riskfullt kan man lika gärna kasta allt i papperskorgen, säger Hans Wentjärv.

Inte mer än en fjärdedel av samtalet ska handla om osäkra beteenden. Vikten ska i stället ligga på de säkra beteenden som observerades. Finns fler osäkra beteenden kan de lämnas just då.

– Det handlar om att stärka individen.

Det är nog ganska vanligt att folk som blir observerade skärper till sig just då, men det är inte något dåligt, menar han.

– Ögontjäneri är ingen nackdel, för då tänker man på hur man jobbar säkert.

I ett manöverrum sitter Isabell Brännlund framför bildskärmarna. Hon övervakar såglinjen. Om något händer som kräver en åtgärd stänger hon av och går ut för att fixa det. Hon är van vid att bli observerad och tycker inte att det är jobbigt. Även om ingen studerar hur hon jobbar händer det att hon tänker till: Hur skulle jag göra om jag blev observerad?

– Vi hjälps åt mycket och diskuterar med varandra, så det är naturligt att man tänker till. Man kollar av med varandra, till exempel om det är halkigt eller säkert att stå på platsen.

Alla pratar mer om säkerhet nu, tycker elektriker Michael Sjöberg. Både på fikaraster och på varje morgonmöte. Foto: Lisa Arfwidson

Michael Sjöberg är elektriker på sågen. Han upplever en stor skillnad i säkerhetstänk jämfört med förut. Då kunde det hända att han klättrade upp på åtta meter höga stegar för att åtgärda ett fel. Det var så man gjorde då. I dag skulle det aldrig hända.

– Nu ska det till en rejäl byggnadsställning, annars gör man inte jobbet, säger han.

Det kan innebära att det tar en dag längre innan jobbet blir klart, men så är det bara.

– Det kommer från högsta ledningen, säger han.

Att bli observerad kan upplevas lite stressande, men fördelarna är många tycker han.

– Man får tips på hur man kan göra annorlunda. Man börjar tänka efter. Det är givande samtal. Det är andra ögon som ser.

Det kan låta som att det har gått hur lätt som helst att införa BBS på sågen, men särskilt i början mötte de en del motstånd, erkänner Hans Wentjärv. Joachim Leonardsson hör till dem som ifrågasatte syftet med de nya rutinerna.

– Jag var skeptisk. Vad är nyttan med det här? Jag tyckte att det var onödigt, och upp till var och en hur man arbetar säkert.

Första gången han blev observerad körde han en eltruck, något han gjort många gånger förr. I samtalet efteråt konstaterade observatören att han inte haft lyset på och ställde frågor om det.

– Det var mitt på dagen. Först tänkte jag att vafan. Men sen tänkte jag lite extra. Nu är lyset alltid på.

I dag är Joachim själv observatör och jobbar för att alla ska förstå syftet med BBS. Det var när han gick utbildningen till observatör som han själv förstod.

– Det handlar inte om att kolla folk, utan om att man är mån om människan. Jag har mött flera andra som haft samma inställning som jag hade. Det gäller att skapa en förlåtande miljö.

Förr sa man att vi hade en rå men hjärtlig ton. Den är borta nu.

Joachim Leonardsson, observatör.

Inte bara den fysiska arbetsmiljön, utan även den psykosociala har förutsättningar att bli bättre med BBS.

– För att få bukt med psykosociala problem måste man prata med varandra. Och då är denna metod bra, säger Elisabeth Oscarsson Åberg, HR-ansvarig på Rundvik.

– BBS har gjort att vi har blivit mycket bättre på att prata med varandra. Vi har fått metoder och verktyg, det har gett oss mod att agera, säger hon.

Joachim är inne på samma spår.

Joachim Leonardsson

– Vi har ett öppnare sätt att prata. Förr sa man att vi hade en rå men hjärtlig ton. Den är borta nu. Genom att säga ”du, behöver vi verkligen låta så här mot varandra”, kan man börja prata om tonen. Många har nog klivit in i en roll på jobbet där man tror att man ska vara tuff. Men man kan vara sig själv.

I dag har 50 anställda utbildats till observatörer. Runt 20 nya utbildas varje år och målet är att alla anställda ska bli det. Det går nämligen inte att luta sig tillbaka och tro att man kan sluta med observationerna.

– Det går inte att säga att nu har vi observerat här 20 gånger, så nu finns inget mer osäkert beteende. Det finns inget slut. Det kommer nya anställda, vi är olika som människor och ibland har vi en dålig dag, säger Hans Wentjärv.

Nu har de kommit så långt i arbetet att de satsar på att förfina det, jobba med olika teman och få ännu bättre kvalitet på samtalen.

Så, vad har allt det här arbetet lett till för mätbart resultat? Det är inte helt lätt att svara på, för det går inte att jämföra olycks- och tillbudsstatistiken från förr med dagens siffror.

– Nu kommer det in så mycket mer rapporter om sånt som aldrig hade rapporterats förut, säger Hans.

Vilka olyckor de har sluppit vet de helt enkelt inte, men de är glada att de inte har behövt inträffa.

6,5 gånger om året

i snitt blir varje anställd observerad. Sker det färre än tre gånger blir det svårare att ändra beteendet, säger Hans Wentjärv.

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna när provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

IF Metall-kongressen kan bli digital

Det blir ingen IF Metall-kongress i maj – i alla fall inte i vanlig form. Exakt hur man ska göra ska förbundsstyrelsen besluta i veckan.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.