”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Skärskadorna är i princip borta sedan alla börjat använda skärskyddshandskar. Foto: Lisa Arfwidson

Schystare säkerhet på sågen

”Våra medarbetare har alltid haft mandat att avbryta ett osäkert arbete, men det kanske är först nu som folk har självförtroende att göra det”, tror Elisabeth Oscarsson Åberg och Hans Wentjärv. Foto: Lisa Arfwidson

Iaktta och prata. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra. På köpet har de blivit bättre på svåra samtal.

Experternas fyra bästa tips

Hans Wentjärv och Elisabeth Oscarsson Åberg ger några råd för att lyckas bra med BBS:

Lägg krut på starten. Alla måste förstå varför ni inför BBS.

Utbilda folk och välj ut de som är entusiastiska först. De ska vara ambassadörer för BBS.

Träna på det öppna samtalet. Ni ska stärka säkra beteenden, inte skuldbelägga de osäkra.

Ha tålamod. Det är ingen ”quick fix” och man blir aldrig klar.

Plötsligt stannar produktionen. Något har fastnat. Alla skyndar fram för att lösa problemet så snabbt som möjligt, utom en person som står en bit bort och tittar på.

– Det här är ett exempel på hur det kan gå till, berättar Hans Wentjärv, skyddsombud och ordförande för fackklubben på SCA:s sågverk i Rundvik söder om Umeå. Personen som håller sig på avstånd är en observatör, och har till uppgift att studera hur arbetskamraterna jobbar. Hur löser de problemet? Finns det något de gör som innebär en risk eller agerar de säkert?

Att använda sig av observatörer är en central del av det som kallas för beteendebaserad säkerhet – BBS. Sedan 2016 har SCA jobbat för att införa det på sina enheter, och sågverket i Rundvik var bland de första att börja. Hans Wentjärv var öppen för att prova något nytt.

– Vi visste ju att trots att vi har satt in grindar, lås och stängsel för miljontals kronor så gjorde vi illa oss lika mycket för det. Så varför inte prova något annat?

BBS handlar om att jobba med hur anställda beter sig. Det gäller att få folk att välja säkra beteenden i stället för osäkra. Observatörerna är viktiga för att förstå vilka beteenden som finns, men det är arbetet innan och efter observationen som är avgörande för om det lyckas, enlig Hans Wentjärv.

Därför började de med att utbilda elva observatörer som först skulle gå ut och berätta för sina arbetskamrater om BBS, vad det går ut på och varför det skulle införas.

– Det får aldrig råda något tvivel om varför vi gör det. Det handlar inte om några pekpinnar eller övervakning, utan det är av omtanke om allas säkerhet, säger Hans Wentjärv.

Isabell Brännlund är van att bli observerad och tror att det gör att folk jobbar på ett säkrare sätt. ”Det känns som att man tänker till en extra gång.” Foto: Lisa Arfwidson

Först när det grundarbetet var gjort kunde de börja observera vanliga arbetsuppgifter. Det är feedback-samtalet efter en observation som är det viktigaste momentet, och det har alla observatörer fått träna på. Det är viktigt att det blir ett öppet samtal, fritt från skuldbeläggning, pekpinnar och tillrättavisningar.

– Ställ öppna frågor, säger Hans Wentjärv, och ger ett exempel:
– Jag noterade att du inte använde handskar. Hur ser du på det?

Sen gäller det att låta personen svara och i stället för att ifrågasätta skälen till att handskar inte användes, kan nästa fråga bli: Finns det något som skulle kunna göra att du använde handskar?

Börjar man skälla ut de som jobbar riskfullt kan man lika gärna kasta allt
i papperskorgen.

Hans Wentjärv, skyddsombud och klubbordförande.

Genom att jobba på det här sättet har de fått bort nästan alla skärskador som tidigare var vanliga när de bytte sågklingor.

– Det är ett typiskt arbetsmoment där jag har blivit lärd av någon, som har blivit lärd av någon annan. Det är ingen garanti för att jag utför det säkert.

När de märkte att inte alla använde skärskyddshandskar, fick de under samtalen reda på att alla faktiskt inte visste att det fanns handskar. Nu ingår det i arbetsbeskrivningen att skärskyddshandskar ska användas och alla vet var de finns. Dessutom ledde samtalen till att de kom fram till att det är säkrare att låta skydden på klingorna sitta kvar ända tills de är fastmonterade. Och när de ska bytas ut igen ska skydden sättas på innan klingorna monteras loss.

Det kan kännas svårt att säga till när någon gör något osäkert. Knepet är att göra det utan att skuldbelägga. ”Det har vi lärt oss, och fortsätter att öva på”, säger Hans Wentjärv. Foto: Lisa Arfwidson

Syftet med samtalen är att den som har blivit observerad själv ska börja fundera på hur arbetsuppgiften kan utföras så säkert som möjligt, och kanske komma med egna förslag på hur. Det ska aldrig upplevas som att man blir tillrättavisad.

– Börjar man skälla ut de som jobbar riskfullt kan man lika gärna kasta allt i papperskorgen, säger Hans Wentjärv.

Inte mer än en fjärdedel av samtalet ska handla om osäkra beteenden. Vikten ska i stället ligga på de säkra beteenden som observerades. Finns fler osäkra beteenden kan de lämnas just då.

– Det handlar om att stärka individen.

Det är nog ganska vanligt att folk som blir observerade skärper till sig just då, men det är inte något dåligt, menar han.

– Ögontjäneri är ingen nackdel, för då tänker man på hur man jobbar säkert.

I ett manöverrum sitter Isabell Brännlund framför bildskärmarna. Hon övervakar såglinjen. Om något händer som kräver en åtgärd stänger hon av och går ut för att fixa det. Hon är van vid att bli observerad och tycker inte att det är jobbigt. Även om ingen studerar hur hon jobbar händer det att hon tänker till: Hur skulle jag göra om jag blev observerad?

– Vi hjälps åt mycket och diskuterar med varandra, så det är naturligt att man tänker till. Man kollar av med varandra, till exempel om det är halkigt eller säkert att stå på platsen.

Alla pratar mer om säkerhet nu, tycker elektriker Michael Sjöberg. Både på fikaraster och på varje morgonmöte. Foto: Lisa Arfwidson

Michael Sjöberg är elektriker på sågen. Han upplever en stor skillnad i säkerhetstänk jämfört med förut. Då kunde det hända att han klättrade upp på åtta meter höga stegar för att åtgärda ett fel. Det var så man gjorde då. I dag skulle det aldrig hända.

– Nu ska det till en rejäl byggnadsställning, annars gör man inte jobbet, säger han.

Det kan innebära att det tar en dag längre innan jobbet blir klart, men så är det bara.

– Det kommer från högsta ledningen, säger han.

Att bli observerad kan upplevas lite stressande, men fördelarna är många tycker han.

– Man får tips på hur man kan göra annorlunda. Man börjar tänka efter. Det är givande samtal. Det är andra ögon som ser.

Det kan låta som att det har gått hur lätt som helst att införa BBS på sågen, men särskilt i början mötte de en del motstånd, erkänner Hans Wentjärv. Joachim Leonardsson hör till dem som ifrågasatte syftet med de nya rutinerna.

– Jag var skeptisk. Vad är nyttan med det här? Jag tyckte att det var onödigt, och upp till var och en hur man arbetar säkert.

Första gången han blev observerad körde han en eltruck, något han gjort många gånger förr. I samtalet efteråt konstaterade observatören att han inte haft lyset på och ställde frågor om det.

– Det var mitt på dagen. Först tänkte jag att vafan. Men sen tänkte jag lite extra. Nu är lyset alltid på.

I dag är Joachim själv observatör och jobbar för att alla ska förstå syftet med BBS. Det var när han gick utbildningen till observatör som han själv förstod.

– Det handlar inte om att kolla folk, utan om att man är mån om människan. Jag har mött flera andra som haft samma inställning som jag hade. Det gäller att skapa en förlåtande miljö.

Förr sa man att vi hade en rå men hjärtlig ton. Den är borta nu.

Joachim Leonardsson, observatör.

Inte bara den fysiska arbetsmiljön, utan även den psykosociala har förutsättningar att bli bättre med BBS.

– För att få bukt med psykosociala problem måste man prata med varandra. Och då är denna metod bra, säger Elisabeth Oscarsson Åberg, HR-ansvarig på Rundvik.

– BBS har gjort att vi har blivit mycket bättre på att prata med varandra. Vi har fått metoder och verktyg, det har gett oss mod att agera, säger hon.

Joachim är inne på samma spår.

Joachim Leonardsson

– Vi har ett öppnare sätt att prata. Förr sa man att vi hade en rå men hjärtlig ton. Den är borta nu. Genom att säga ”du, behöver vi verkligen låta så här mot varandra”, kan man börja prata om tonen. Många har nog klivit in i en roll på jobbet där man tror att man ska vara tuff. Men man kan vara sig själv.

I dag har 50 anställda utbildats till observatörer. Runt 20 nya utbildas varje år och målet är att alla anställda ska bli det. Det går nämligen inte att luta sig tillbaka och tro att man kan sluta med observationerna.

– Det går inte att säga att nu har vi observerat här 20 gånger, så nu finns inget mer osäkert beteende. Det finns inget slut. Det kommer nya anställda, vi är olika som människor och ibland har vi en dålig dag, säger Hans Wentjärv.

Nu har de kommit så långt i arbetet att de satsar på att förfina det, jobba med olika teman och få ännu bättre kvalitet på samtalen.

Så, vad har allt det här arbetet lett till för mätbart resultat? Det är inte helt lätt att svara på, för det går inte att jämföra olycks- och tillbudsstatistiken från förr med dagens siffror.

– Nu kommer det in så mycket mer rapporter om sånt som aldrig hade rapporterats förut, säger Hans.

Vilka olyckor de har sluppit vet de helt enkelt inte, men de är glada att de inte har behövt inträffa.

6,5 gånger om året

i snitt blir varje anställd observerad. Sker det färre än tre gånger blir det svårare att ändra beteendet, säger Hans Wentjärv.

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Regionala skyddsombud

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

5

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

1

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.