Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

Robotiseringen av arbetslivet

Foto: David Lundmark.

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Robotisering Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Tills nyligen hade Thomas Björnestad och Magnus Lundvall 135 arbetskamrater. I dag är de 48 och ännu färre ska de bli.

På fabriksgolvet i SKF:s D-fabrik i Göteborg kör förarlösa truckar omkring. Deras ihärdiga pipande, som varslar att de befinner sig i närheten, har gett verkstan en ny kännetecknande ljudbild. Truckarna tar sig fram via ett mobilt system, utrustade med sensorer som nogsamt registrerar omgivningen och som slår på bromsen om någon människa händelsevis skulle komma i vägen.

Truckarna vet vart de ska. De förser exempelvis slipmaskinerna med svarvade och härdade ringar som ska planslipas. Trucken har talat om för slipmaskinen exakt vilken typ av ring som levereras. Trucken lämnar och åker iväg till nästa uppdrag, slipmaskinen bearbetar och när ringen är färdig tillkallas trucken igen. Dags att ­hämta och transportera vidare till monteringen. Utan att en enda människa är inblandad.

Vi är trötta på ett helt annat sätt nu. Ibland är man helt grötig i huvudet när man kommer hem.

Thomas Björnestad, SKF:s D-fabrik i Göteborg.

Magnus Lundvall började på SKF för snart 34 år sedan. Då låg olje­dimman tät i den bullriga verkstan. Jobbet i den nya fabriken är mycket mera ensamt, säger han. Foto: David Lundmark.

Thomas Björnestad och Magnus Lundvall står i den fabrik som SKF kallar världsklass-kanalen. Automatiserad och flexibel. Allt uppbyggt kring ett digitaliserat affärssystem där chefen i detalj kan följa produktionsflödet. För de anställda: färre arbetskamrater, mera övervakning och inte längre några tunga lyft när den manuella monteringen har automatiserats.

– Förr kunde var och en av oss lyfta så där fyra, fem ton på ett skift, berättar Magnus Lundvall.
Så på så vis har det blivit bättre, men …

Thomas Björnestad.

– Vi är trötta på ett helt annat sätt nu. Ibland är man helt grötig i huvudet när man kommer hem, säger Thomas Björnestad.

– Vi jagar mera. Jobbet handlar mera om bevakning. Att rycka ut när det krånglar.

Och krånglar gör det. Barnsjukdomar, säger de. Processen löper trots allt smidigare ju längre tiden går.

Gillar ni det nya sättet att jobba?

De dröjer vid svaret. Sedan säger Magnus Lundvall:

– Det har blivit betydligt mera ensamt. Förr jobbade man alltid ihop med andra när man stod och monterade två och två. Nu sprids vi ut där vi för tillfället behövs.

– Vilken resa vi har gjort.Jag har haft en klump i magen hela tiden om jag ska vara ärlig.

Georges Diab är gruppordförande för verkstadsarbetarna på D-fabriken. Han, som så många andra av arbetskamraterna, började på SKF för en så där trettio år sedan då fabriken liknades vid en slamrande, dånande hangar med en maskinpark från rekord­årens 50- och 60-tal och där väggarna inte gick att se för all oljedimma.

Han var en tonåring som med familjen just hade flytt krigets sönderslitna Libanon och slussats in i det svenska samhället via en personalkrävande industri som i grunden hade formats på 1920-talet.

SKF är ett barn av den tidens industriella revolution då elektrifieringen omformade arbetsplatserna. Eldrivna maskiner, elektriskt ljus som möjliggjorde skiftgång. En hårt rationaliserad industri som ökade produktiviteten och därmed gav utrymme för höjda löner. Människan styrde maskinerna, betjänade och kontrollerade dem.

I dag sköter de nya maskinerna sig själva, i stort sett.

På kort tid har D-fabriken slungats från en industriell epok till en annan. Georges Diab företrädde sina medlemmar.

– Vi löste det, säger han, på ett hyfsat bra sätt ändå. De som inte fick fortsätta på D-fabriken fick andra jobb på företaget. Ingen behövde lämna SKF.

– Men det var mycket känslor med under hela processen. Vi har sett folk bete sig som de normalt inte brukar göra.

Allt på plats: inner-ringen, rullarna och ytter-ringen. För inte så länge sedan monterades rullager för hand. Nu är monteringen helt automatiserad. Foto: David Lundmark.

En sak stökade till det: valideringen och kompetensutvecklingen. Kartläggningen av de anställdas färdigheter gjordes när det stod klart att två av tre jobb skulle försvinna. Men när det var dags för kompetensutveckling och utbildningsinsatser blev det plötsligt mycket att göra i fabriken. Tiden gick åt till att förse kunderna med rullager.

Vilket gjorde Zarko Djurovic, ordförande i SKF:s verkstadsklubb, frustrerad.

– Så får det inte gå till. Man kan inte börja värdera människors kunskaper i skarpt läge inför en strukturförändring. Det blir helt fel, vilket vi lärde oss då.

Att kartlägga kompetens, fortsätter han, ska ju ligga till grund för personliga utvecklingsplaner, inte som underlag för bortsållning.

– Risken är att man hotar acceptansen för den tekniska omvandlingen. Att man blir fientlig mot förändring.

Då och då kommer ny teknik som vänder upp och ner på samhället. När ångmaskinen gjorde sitt intåg från slutet av 1700-talet var det särskilt en grupp som hotades: hantverkarna. Deras yrkesskicklighet mekaniserades bort av maskiner som var så enkla att de kunde betjänas av barn. I England slogs textilindustrins maskiner sönder av dem som över en natt hade förlorat sin försörjning.

Upproren mot mekaniseringen straffades med döden och det dröjde länge – uppåt sju årtionden – innan folkflertalet kunde se att maskinerna faktiskt förde något gott med sig. Med 1900-talets elektricitet och nya maskinpark kom anständigare jobb, stigande reallöner, kortare arbetstid, fackföreningar som förhandlade fram bättre arbetsvillkor och en politisk arbetarrörelse som pressade fram välfärdsreformer. Ny teknik bäddade för bättre levnadsförhållanden, inte social oro. Tills nu.

Foto: David Lundmark.

Går vi mot en uppslitande tidnär teknisk utveckling åter skapar förlorare och oro? Carl Benedickt Frey, uppmärksammad ekonomiforskare vid Oxforduniversitetet, varnar för en tickande social bomb.

– Vad vi såg under den industriella revolutionen var att en stor del av befolkningen fick det sämre. I dag är det de gamla industriländernas medelklass som är förlorare.

Nu slås inga maskiner sönder. De missnöjda utnyttjar i stället sin rösträtt. Efter det amerikanska presidentvalet 2016 kunde Frey i en studie visa på ett samband mellan automation och röster på Donald Trump.

– Avindustrialiseringen har gjort att medelinkomstjobben försvunnit för framför allt män som kunnat leva som medel­klass utan någon högre utbildning. Samtidigt har facken försvagats vilket populisterna effektivt kunnat utnyttja.

Det här innebär inte att han misstror teknikutvecklingen. På lång sikt kommer den att bidra till en bättre tillvaro.

– Ny teknik är det bästa som har hänt oss. Vi har ju kunnat automatisera bort fysiskt ansträngande och farliga jobb. Vi har det betydligt bättre i dag än för tvåhundra år sedan.

Levnadsvillkoren kommer att förbättras och därigenom accepteras också teknikutvecklingen.
Det viktiga, säger han, är att ha ”fungerande institutioner”: demokrati, ett utbildningsväsen för alla, fackföreningar med rätt att teckna kollektivavtal och så vidare.

Han tror att Sverige är bättre rustat i att hantera omställning jämfört med andra länder. Men att även vi ”ser en ökad polarisering med växande inkomstklyftor och ökade motsättningar mellan stad och land”.

Omställningen sker bäst genom bra omställningsavtal och att man underlättar för människor att skifta yrken eller byta arbetsuppgifter inom företagen.

– Fackföreningarna i Sverige har ju historiskt spelat en viktig roll i omställningen som har varit till gagn för den enskilde och för hela samhället. En tradition att ta vara på.

Zarko Djurovioc, i dag klubbordförande för IF Metallarna på SKF i Göteborg, arbetade som maskinoperatör fram till 2014. Sedan dess har det hänt mycket.

– Du vet, jag som så många andra här älskar att skruva och montera. Det var ju därför vi sökte oss hit. Men om man tittar på det nya affärssystemet vi har … jag fattar ingenting.

– Vi har, fortsätter han, människor som är jättekompetenta i en föråldrad maskinpark. De kan titta på en rulle och fastän det handlar om en tusendels my så kan de se på rullen om kvaliteten är bra eller inte. De kan gå till en maskin från sjuttiotalet och trycka med foten på rätt ställe för att säkra kvaliteten. Den här kompetensen försvinner. Den behövs ju inte längre.

Läs mer: Arbetsmiljö | Teknik och miljö


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här kan industriarbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Stora Framtidsdagen – i 13 citat från scenen

Stort bildextraStort bildextra med de mest intressanta citaten från scenen på Stora Framtidsdagen.

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2
Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Läs mer om robotiseringen av arbetslivet

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

BÅDE VÄN OCH FIENDERobotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. "Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den", säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

2
Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen. Foto: Sanna Källdén

Vill vi skapa nya jobb?

Ökar inkomstklyftorna om vi jobbar mindre, eller är kortare arbetstid ett sätt att fördela rikedomarna mer rättvist? Åsikterna gick isär när Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen.

"Maskinerna ska anpassa sig till oss"

FramtidsspaningJobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

När tar robotarna över?

Vi frågarNär blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

"Hotet är inte robotar utan bristen på investeringar"

IF Metall räds inte robotar. Det oroande är snarare att inte mer investeringar görs i ny teknik, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.

"Arbetaren är framtidens programmerare"

Framtidens robot kommer att programmeras av operatören, inte processingenjören, enligt Hans Wester, som är sälj- och marknadschef på robottillverkaren Yaskawa Sverige.

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

"Skolan måste utbilda för det nya samhället"

DebattDet behövs fler satsningar på kunskap om robotisering på människans villkor. Dessutom måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället, skriver Erica Sjölander, chef för IF Metalls utredningsenhet.

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

Så kan nya jobb skapas

DebattMer än vartannat jobb kan automatiseras de närmsta 20 åren, konstaterar professor Stefan Fölster. Han vill ha satsningar på snabb och flexibel omskolning för de som förlorar sina jobb när deras yrken försvinner.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna när provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

1

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

IF Metall-kongressen kan bli digital

Det blir ingen IF Metall-kongress i maj – i alla fall inte i vanlig form. Exakt hur man ska göra ska förbundsstyrelsen besluta i veckan.

Ingen fara – toapapperet görs som vanligt

HAMSTRINGLåt dig inte stressas av pappersbristen i butikerna. Produktionen på bruken rullar på som vanligt.

Korttidspermittering – det här gäller

DA REDER UTÄr din arbetsplats i kris? DA reder ut vad som gäller för alla jobbar på ett företag som har kollektivavtal med IF Metall

6

Skulderna plågar företagen

PerspektivI corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Ferbe utsedd till Coronasamordnare

”Partssystemet vi har i Sverige är en enorm styrka i sådana här lägen. Vi är vana vid att lösa svårigheter tillsammans”, säger den tidigare IF Metall-ordföranden Anders Ferbe.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.