Industriarbetarnas tidning
19 mars, 2020
Skrivet av Rasmus Lygner
På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. Framöver kan anställda gå ner i arbetstid, men ändå få ut över 90 procent av lönen.
I början av veckan presenterade regeringen ett krispaket med anledning av Coronaviruset. Ett tillfälligt system om korttidsarbete infördes omedelbart och gäller året ut. Systemet innebär att företagen kan korta arbetstiden och slippa halva lönekostnaden, medan den anställde får behålla över 90 procent av lönen. Staten tar tre fjärdedelar av lönekostnaden, resten delar arbetsgivaren och den anställde på.
Men innan korttidsarbete kan införas på arbetsplatserna, krävs att parterna enas om ett centralt avtal. GS tecknade ett sådant med motparterna inom industrin under onsdagen.
– Vi har inte samma fruktansvärda situation som, till exempel, besöksnäringen. Men vi får många frågor både från företag och medlemmar om hur de ska hantera situationen. Vi tyckte att det var viktigt att koppla ihop krispaketet som regeringen lanserade i måndags med ett centralt avtal som möjliggör korttidsarbete, säger Per-Olof Sjöö, GS-fackets ordförande.
– Kan man undvika varsel om uppsägning och tillämpa det här i stället, är det mycket bättre.
Också arbetsgivarorganisationerna hoppas att avtalet om korttidsarbete ska förhindra varsel. David Johnsson, VD på Trä- och möbelföretagen, säger att de har fått många samtal om korttidsarbete de senaste dagarna.
– Det är väldigt bra att vi gemensamt har kunnat genomföra detta så snabbt. Bland våra medlemmar finns det en stor efterfrågan på den här typen av avtal, säger han.
– Vi hoppas att man ska använda detta istället för att varsla medarbetare. Företagen tappar kompetens och konkurrenskraft om de varslar, det vill ingen.
Eva Glückman, förhandlingschef på Grafiska Företagen, säger att flera av deras medlemsföretag redan har kallat till lokala förhandlingar om korttidsarbete.
– Sedan i måndags när regeringen kom med krispaketet, har vi haft ett jättetryck från våra företag. De ser en möjlighet att kanske rädda företaget. Många har tappat ordrar från en dag till en annan, säger hon.
– Jag tror att det är många som kommer att försöka använda sig av det här. Såklart tittar man på andra möjligheter, men många är desperata.
Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd. Hela åtgärdspaketet är tänkt att gälla till årsskiftet
Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket.
Det centrala avtalet om korttidsarbete gäller tills vidare med en uppsägningstid på tre månader. Först och främst har det kommit till för att möta utmaningarna det kommande året. Hur det blir på längre sikt återstår att se.
– Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd. Hela åtgärdspaketet är tänkt att gälla till årsskiftet. När det sedan kommer ett mer permanent system för korttidsarbete vill vi ha ett mer långsiktigt avtal, säger Per-Olof Sjöö.
Att det nu finns ett centralt avtal, betyder att företag och fackklubbar kan sluta lokala avtal om korttidsarbete.
– Man ska inte själv ingå i en omreglering av arbetstiden, eller skriva på ett förändrat anställningsavtal. I stället ska man vända sig till klubben på arbetsplatsen eller till en lokalavdelning. Det är jätteviktigt, säger Per-Olof Sjöö.
En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.
Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet.
Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]
Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.
Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.
Nu kan även bemanningsanställda få stöd vid korttidsarbete. IF Metall och övriga facken inom LO har kommit överens med motparten om ett centralt avtal.
Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.
2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska modeföretag som H&M att det är nytt och fräscht?
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt.
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.
Den som kan spara 15 TWh el på det billigaste och smartaste sättet vinner auktionen och får statliga pengar att genomföra besparingen. Det är Fossilfritt Sveriges förslag.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.
