Höjda utdelningar – trots krisen

Perspektiv Den bistra krisvåren 2009 frös aktieutdelningarna inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir med pengar till investerarna. Återbäring eller inte?

Allt var dukat för fest. Efter ännu ett år av febrig högkonjunktur skulle de som satsat kapital i näringslivet belönas med mera pengar. Men det är oklart hur uppsluppna utdelningskalasen blir. Minnesgoda investerare kommer säkert ihåg domedagsstämningen vid stämmorna i samband med finanskrisen. Då gjorde utdelningarna halt.

I morgon torsdag samlas SKF:s aktieägare för bolagsstämma i Göteborg. Trots att resultatet i fjol sjönk med nästan två miljarder kronor tänkte sig styrelsen ändå höja utdelningen med en 25-öring per aktie och därmed låta aktieägarna dela på över 2,8 miljarder kronor.

Nu lär det inte bli någon feststämning uppe på Kristinedal. Inga snittar, ingen förtäring. Inget fabriksbesök. I den reviderade kallelsen påminns delägarna om hur viruskrisen pressar SKF med ”stängning av fabriker, kostnadsbesparingar, personalneddragningar samt ökad arbetskraftsflexibilitet”. Man varnar också för en ”betydande risk för en materiell finansiell påverkan på SKF från slutet av mars”. I dag blev det också klart att SKF i Göteborg permitterar 1 500 tjänstemän i åtta veckor från och med 30 mars.

I likhet med SKF har de flesta större börsnoterade industriföretagen planerat för höjda utdelningar i år. AB Volvos extrautdelning har hamnat i fokus eftersom företaget cashar in en hel del statliga pengar till permittering av 20 000 anställda i de svenska fabrikerna. Nu har styrelsen visserligen dragit tillbaka förslaget om extra utdelning. Men ägarna blir inte särskilt lottlösa för det. Utdelningen per aktie höjs med tio procent och ger ägarna 12 miljarder kronor att dela på.

För konkurrenten Scania, som också korttidspermitterar i stor skala, ser det lite annorlunda ut. Scania ingår numera i Volkswagens dotterbolag för tunga lastbilar och bussar, Traton. Ägarna i Traton föreslås i år dela på över 5 miljarder kronor – om nu inte bolagsstämman i maj säger något annat.

Skogsindustrierna Holmen och SCA och verkstadsföretagen Sandvik och ABB planerar också höjda utdelningar. Däremot drog Electrolux tillbaka sin utdelning som annars skulle ha blivit rekordhög, 2,4 miljarder kronor. Electrolux har liksom många andra företag på senare år höjt sina utdelningar samtidigt som man har monterat ner fabrikerna i Västeuropa och flyttat tillverkningen till låglöneländer. I Sverige återstår bara tillverkning i Ljungby.

Att det är just Electrolux som drar in utdelningen är kanske också ett tecken i tiden. Inte bara det att krisen, enligt företagets egna ord, ”medfört en skarp nedgång i efterfrågan och i möjligheten att tillverka varor”. Electrolux tävlar på en utpräglad konsumentmarknad. Snikenhet och girighet är inget som går hem hos vitvarukunderna. Kanske är det den insikten som får bolagsstyrelsen att backa. Precis som hos klädjätten H&M.

För är det något som har hänt sedan finanskrisen är den ökade insikten i näringslivet att snikenhet och girighet i längden hotar företagens legitimitet. Att enbart se till aktieägarna uttrycker en kortsiktighet som i förlängningen riskerar att leda till katastrof för själva marknadsekonomin, lyder varningen.

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

Coronakrisen är ett test inte minst för alla de bolag som i spåren av missnöjet efter finanskrisen snyggat till sina företagskoder och i högtidstalen bedyrat att verksamheten har högre mål än att berika aktieägarna. ”Den ansvarskännande kapitalismen, som har ambitionen att ta företagskulturen bortom aktieägarnas företräde, står nu inför sitt svåraste prov” sa häromdagen förre Unilever-chefen Paul Polman, en av de företagsledare som efterlyst mer ansvarskännande och långsiktiga företag.

Ska ägarna verkligen berika sig själva när staten undsätter deras företag med skattepengar? I USA har exempelvis flygplanstillverkaren Boeing begärt 60 miljarder dollar av den amerikanska staten. Det råkar vara exakt den summa som företaget under senare år delat ut till aktieägarna.

I morgon samlas SKF till bolagsstämma med en betydligt snävare tidsram än det ursprungligen var planerat. Men de hinner ändå ta ställning till om de ska ge sig själva 2,8 miljarder kronor trots ovissheten i tid av ”stängning av fabriker, kostnadsbesparingar, personalneddragningar och ökad arbetstidsflexibilitet”.