Industriarbetarnas tidning

Fråga om jobbet

Här besvarar Dagens Arbetes experter frågor om ditt arbetsliv.   Läs fler frågor om:

Hur kan jag sluta tidigare utan att bli varnad?

12 mars, 2020

kompledigt. Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare eftersom jag får tunnelseende vid mörkerkörning när jag är trött. Har 13 mil hem. Men en tisdag nyligen sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick en muntlig varning.

Följande torsdag höll jag ut till klockan 21:30, sedan var jag tvungen att köra hem på grund av trötthet. Påföljande måndag fick jag en skriftlig varning. Har varit anställd i 32 år och vill jobba kvar. Vad kan jag göra?

Svar. Eftersom du tidigare under lång tid har kunnat vara kompledig borde du be om en förklaring till varför du inte längre får vara det.

Rätten till kompledighet kan vara reglerad i kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal och då måste arbetsgivaren följa vad som avtalats om. Är det inte reglerat så har du ingen rätt till kompledigheten.

Det framgår inte vilken din ordinarie arbetstid är men din arbetsgivare ska enligt arbetstidslagen lämna besked om förändringar av den ordinarie arbetstiden minst två veckor i förväg. Det är i och för sig möjligt att lämna sådant besked kortare tid i förväg, om verksamhetens art ger anledning till det eller om det hänt något som inte kunnat förutses, till exempel att någon blivit sjuk.

Om arbetsgivaren har lämnat besked i rätt tid och du trots det har avvikit kan det ses som olovlig frånvaro. I sådant fall är det inte så konstigt att du har varnats.

Henric Ask
jurist

Ställ din fråga här
Välkommen med en fråga till våra experter! Tyvärr kan vi inte svara via mejl. Eftersom vi är industriarbetarnas tidning svarar vi inte heller på frågor som specifikt rör andra avtal.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Är det okej att åka till bilbesiktningen?

En läsare undrar om hen har rätt att ta ledigt från jobbet föra att åka till bilprovningen. Jurist Henric Ask svarar.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Kan jag tvingas jobba när det är kalas?

Kan jag tvingas jobba när det är kalas?

”När min arbetsgivare inte lagt ut något basschema åt mig har jag bokat in kalas med familjen om tre veckor. Kan hon lägga schema där ändå och tvinga mig jobba just den helgen?”

Ingår lunchrast i övertiden?

Hur räknas tiden man äter när man jobbat övertid? Jurist Henric Ask svarar på läsarnas frågor.

Får jag gå ner i tid som inhyrd?

En småbarnsförälder jobbar genom bemanningsföretag och vill gå ner i arbetstid. Juristen Henric Ask reder ut.

Ingår middag när jag jobbar över?

Ingår middag när jag jobbar över?

Har man rätt till någon form av måltid på jobbet när man arbetar planerad övertid, på till exempel en lördag?, frågar en läsare.

När har vi rätt att få ledigt?

Några på jobbet påstår att om man säger till tre veckor i förväg måste man få ledigt. Jag hävdar att det inte är så. Nu är vi flera som vill veta vad som gäller.

Fler industrier ställer om till nattskift

Fler industrier ställer om till nattskift

Skift och arbetstider läggs nu om på allt fler ställen. Industriarbetare kommer i kläm när arbetsgivare vill producera då elen är billigast.

Kan jag tvingas ta lunchrast?

En läsare som jobbar deltid vill hoppa över lunchrasten. Går det? Jurist Henric Ask svarar.

När får jag svar om ledigheten?

En läsare vill söka ledigt för studier, och undrar om hen bör ansöka varje termin. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.