Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?
I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.
Industriarbetarnas tidning
11 mars, 2020
Skrivet av Marcus Derland
Löner på 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.
– Här skulle 25 procent vara marknadsmässigt, säger IF Metalls ombud Eugeniusz Poliszczuk på Vida packaging logistics i Järna.
Pang, pang, pang. Ungefär en sekund tar det för Eugeniusz Poliszczuk att sätta tre spikar med spikpistolen i lastpallen. Här på företaget Vida i Järna är en del av jobbet att renovera lastpallar och tvätta plastbackar som används i industrin, som hos Scania i Södertälje.
Eugeniusz Poliszczuk bär skyddsmask, hörselkåpor och skyddsglasögon när han jobbar med lastpallarna. Dammet yr i lokalen.
Eugeniusz Poliszczuk kommer ursprungligen från Ukraina och han har haft flera industrijobb innan han kom till Vida för tre år sedan. Efter sju år i Sverige pratar han i det närmaste flytande svenska. Men de flesta av de över 80 arbetskamraterna har invandrarbakgrund och pratar dålig svenska. Det är en av utmaningarna för Eugeniusz Poliszczuk som vill starta en fackklubb och få till en styrelse.
Om det blir 1,4 procent så märks det knappt efter skatt.
Alexandra Kolesnikova, skyddsombud på Vida.
– Det är svårt att förklara varför facket är viktigt, säger han.
Tillsammans med IF Metalls avdelning i Stockholm har han lyckats rekrytera nästan samtliga på arbetsplatsen. Hans främsta argument har varit a-kassa och försäkringar.
En annan viktig fråga är lönerna där han hoppas kunna samla medlemmarna.
– Många ligger på en baslön på 22 500 kronor i månaden, en del har 21 450 kronor, säger han.
Arbetsgivarna på Teknikavtalet, som Vida tillhör, har gått ut med ett bud på 1,4 procent. IF Metall kräver 3 procent. Sista mars går avtalet ut och löneökningarna brukar landa någonstans mittemellan.
– Här har vi så låga löner att en ökning på 25 procent skulle vara marknadsmässig, säger Eugeniusz Poliszczuk.
Han vet att kravet är orimligt och landar efter en stund i att minst tre–fyra procent borde vara möjligt.
– Om det blir 1,4 procent så märks det knappt efter skatt, säger skyddsombudet Alexandra Kolesnikova.
Hon och Poliszczuk vill försöka få till ett lönesystem som gör det tydligt att den som breddar sin kompetens och lär sig nya arbetsuppgifter också ska kunna klättra i lön.
– Nu är enda sättet att få upp lönen att jobba övertid. Alla vill jobba över om det finns möjlighet, säger Eugeniusz Poliszczuk.
Tidigare gick produktionen i tvåskift vilket gjorde att ob-ersättningarna drygade ut lönerna. Nu är det endast ett tiotal personer som går skift.
Eugeniusz Poliszczuk drar ner skyddsmasken som blir hängande under hakan. Han tittar på arbetskamraterna som staplar lastpallar i högar innan de hämtas av truckar.
– Vi måste få iväg medlemmarna på utbildningar. De måste förstå varför facket är viktigt och vad vi kan göra tillsammans. Sedan startar vi en fackklubb och börjar förhandla, säger han.
Dagens Arbete har varit i kontakt med platschefen på Vida. Han vill inte medverka i artikeln.
LO-förbunden och Facken inom industrin brukar enas om ett gemensamt lönekrav. Sedan förhandlar de med arbetsgivarna. Så här har det gått i tidigare avtalsrörelser.